CRP-prov

Från Wikipedia
Version från den 16 juni 2017 kl. 10.45 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 2 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.4beta))
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ett CRP-prov, vardagligt kallat snabbsänka, är ett blodprov som mäter halten av s.k. C-reaktivt protein, CRP. CRP stiger av inflammationer.[1] CRP kan mätas i blodplasma (P-CRP) eller serum (S-CRP).[2]

Vanlig sänkningsreaktion mäter antalet millimeter som de röda blodkropparna (erytrocyterna) i ett prov sjunker i ett glasrör under en timmes sedimentering. Snabbsänkan tar bara cirka tio minuter att utföra. Snabbsänkan är inte någon sänkereaktion i egentlig mening, utan mäter halten av ett protein i blodet, som ökar vid inflammation och infektion. Även den vanliga sänkan indikerar sådana tillstånd men således på ett helt annat sätt. Därför är det ibland nödvändigt att komplettera snabbsänkan med vanlig sänkereaktion. Vid till exempel sarkoidos kan snabbsänkan vara normal, medan vanlig sänka är förhöjd.[3]

Normalvärdet för snabbsänkan är under 10 mg/L ,[4] men en helt frisk person har som regel en snabbsänka (P-CRP) under 3.[2] Normal snabbsänka förekommer vid lättare infektionssjukdomar såsom okomplicerad blåskatarr. Om infektionen sprider sig och börjar angripa vävnader stiger snabbsänkan. Mycket höga värden förekommer vid svåra inflammationer.[1] Vid virussjukdomar stiger CRP mindre än vid bakterieinfektioner. Det kan ha betydelse vid utredning av artropatier, andra sjukdomar i muskuloskeletala systemet samt annan vävnadsskada, för att utreda huruvida sjukdomen betingas av inflammation eller inte.[2]

CRP är också måttligt förhöjt vid exempelvis hjärtinfarkt.[2] Förr gick gränsen för förhöjt CRP på över 10 mg/L, men värden mellan 3 och 10 har visat sig korrelera med risk för hjärt- och kärlsjukdomar, metaboliskt syndrom, och cancer. Detta kopplas till det välkända sambandet mellan dessa sjukdomar och låggradig inflammation.[5]

Källor

  • Nationalencyklopedin
  • Ganrot, et al., Laurells klinisk kemi i praktisk medicin, 7:e uppl. 2001

Noter

  1. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141018041535/http://www.1177.se/Skane/Stall-en-anonym-fraga/Fragor/Vad-ar-snabbsanka-/?ar=True. Läst 14 oktober 2014. 
  2. ^ [a b c d] http://svenska.yle.fi/artikel/2010/12/20/labbprov-crp
  3. ^ ”C-reaktivt protein - Uppslagsverk - NE”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/c-reaktivt-protein. Läst 11 maj 2016. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 november 2014. https://web.archive.org/web/20141108184822/http://plus.lj.se/index.jsf?nodeType=12&nodeId=25084&childId=1157. Läst 14 oktober 2014. 
  5. ^ Wang, Chia-Siu, and Chien-Feng Sun. "C-reactive protein and malignancy: clinico-pathological association and therapeutic implication." Chang Gung Med J 32.5 (2009): 471-478.