Kantarell

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Cantharellus alborufescens)
Kantarell
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningCantharellales
FamiljKantareller
SläkteCantharellus
ArtKantarell
C. cibarius
Vetenskapligt namn
§ Cantharellus cibarius
Synonymer
Cantharellus cibarius var. flavipes R. Heim ex Eyssart. & Buyck 2000[1]
Cantharellus neglectus (M. Souché) Eyssart. & Buyck 2000[1]
Cantharellus alborufescens (Malençon) Papetti & S. Alberti 1999[2]
Cantharellus cibarius var. alborufescens Malençon 1975[3]
Cantharellus cibarius var. nanus (R. Heim) Corner 1966[4]
Cantharellus cibarius var. umbrinus (R. Heim) Corner 1966[5]
Cantharellus cibarius var. flavipes (R. Heim) Corner 1966[4]
Cantharellus cibarius R. Heim 1960[6]
Cantharellus cibarius R. Heim 1960[6]
Cantharellus cibarius R. Heim 1960[7]
Cantharellus pallens Pilát 1959[8]
Cantharellus cibarius var. albus Fr. 1937[9]
Cantharellus cibarius var. bicolor Maire 1937[10]
Cantharellus cibarius var. albidus Maire 1937[10]
Cantharellus cibarius var. salmoneus L. Corb. 1929[11]
Cantharellus cibarius var. pallidus R. Schulz 1924[12]
Cantharellus edulis Sacc. 1916[13]
Chanterel alectorolophoides (Schaeff.) Murrill 1910[14]
Chanterel chantarellus (L.) Murrill 1910[14]
Cantharellus cibarius var. neglectus (M. Souché) Sacc. 1905[15]
Cantharellus cibarius f. neglectus M. Souché 1904[16]
Craterellus cibarius (Fr.) Quél. 1888[17]
Cantharellus rufipes Gillet 1874[18]
Merulius cibarius (Fr.) Westend. 1857[19]
Cantharellus vulgaris Gray 1821[20]
Cantharellus cibarius var. cibarius Fr. 1821[21]
Merulius alectorolophoides (Schaeff.) J.F. Gmel. 1792[22]
Agaricus chantarellus Bolton 1788[23]
Agaricus alectorolophoides Schaeff. 1774[24]
Merulius chantarellus (L.) Scop. 1772[25]
Agaricus chantarellus L. 1753[26]
Alectorolophoides cibarius (Fr.) anon. [27]

Den mykologiska karaktären hos kantarell:


hymenium:
vecklad


hatt:
trattlik


skivtyp:
inga


ätlighet:
delikat




fot:
bar


sporavtryck:
gult


ekologi:
mykorrhiza

Kantarell (Cantharellus cibarius) är en ätlig svamp som växer i löv- och barrskog. Med sitt karakteristiska utseende och tydliga smak är kantarellen en svamp som är näst intill omöjlig att förväxla med någon giftig art, vilket har gjort den till en av de absolut populäraste matsvamparna för amatörplockare. Säsongen är vanligen juli–oktober.

Kantarellen är en utsökt matsvamp som går att både konservera och frysa in. Torkning av kantareller går utmärkt men ska inte utföras i ugn eller värme då svampen ofta blir seg och besk av det.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Kantarellen är lätt att upptäcka och känna igen i naturen. Fruktkroppen är 3–12 centimeter vid och 5–10 centimeter hög.[28] Färgen varierar från gul till mörkt gul-orange och hatten blir rödfläckig om skada uppstår.

Kantarellerna får sin gula färg av karotenoid-pigment och svampen har åsar som går långt ner på foten. Åsarna är till skillnad från skivor oregelbundna i form och utbredning. Hatten är inrullad hos unga exemplar men utbredd och nedtryckt i mitten hos äldre och kan variera mycket i form. Köttet är fast och något blekare än svamphatten, och har en karaktäristisk behaglig, fruktig doft och mild kryddig smak. Svampen är sällan maskäten.

Svampen har blekgula elliptiska sporer, cirka 8 x 4,5 mikrometer i storlek. Den förekommer ofta i grupper, som ibland kan breda ut sig över flera kvadratmeter.

Den vanliga kantarellen har, liksom övriga medlemmar i släktet, en kompakt och icke ihålig fot. Detta kan jämföras med trattkantarell Craterellus tubaeformis, som, liksom övriga medlemmar i släktet Craterellus, har ihålig sådan. De båda släktena är mycket närstående.

Kantarell kan förväxlas med narrkantarell.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i hela Sverige. I Norrlands inland, i fjällen förekommer den dock sparsamt.[29] I flera länder i Europa har kantarellen minskat stadigt, utan att man vet exakt varför. Möjligen hänger detta samman med allt större luftförorening och användning av tunga maskiner i den känsliga skogsmiljön.

I Polen är kantarellen rödlistad som "under uppsikt", i Österrike är den listad som "sällsynt" och "potentiellt hotad" och i Tyskland och Nederländerna är den "sårbar" och riskerar att bli hotad i framtiden.[30]

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

Kantarellen ingår i basidsvampsordningen Cantharellales tillsammans med bland annat trattkantarellen (Craterellus tubaeformis) och den bleka taggsvampen (Hydnum repandum).

Denna ordning består av cirka 300 arter och är förvånansvärt morfologiskt och ekologiskt mångfacetterad; såväl mykorrhizabildare (till exempel släktena Cantharellus, Craterellus, taggsvampssläktet Hydnum och fingersvampssläktet Clavulina) som vednedbrytare (släktena Sistotrema s.l. och Botryobasidium) och till och med fåtalet lavar (släktet Multiclavula) ingår i den.

Ordningen anses som tidig inom de fruktkroppsbildande basidsvamparna; detta återspeglas exempelvis i att "skivorna" på undersidan av kantarellernas fruktkroppar inte tros vara evolutionsmässigt likställda (homologa) med skivorna hos övriga skivbärande hattsvampar. "Skivorna" hos kantareller kallas ofta för "åsar" för att markera deras separata ursprung.

Arten bildar ektomykorrhiza, främst med barrträd och bok.

Matlagning[redigera | redigera wikitext]

Kantareller kallas ibland "skogens guld" och är en av de vanligaste svamparna för matlagning.[31]

En maträtt är sauterade kantareller i smör med salt och peppar, som ofta serveras på (rostat) bröd, ibland som komplement till en kötträtt. Stekta kantareller kan användas i risotto och även på pasta med några matskedar keso och crème fraiche. Kantareller används också i pajer eller med stekt bacon, finhackad vitlök och salvia.

Kantarell kan torkas, men inte i mer än 30 grader celsius, då detta gör att svampen smakar beskt.[32]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

  • Kantareller i en stekpanna.
    Kantareller i en stekpanna.
  • Kantareller upplagda på en tallrik.
    Kantareller upplagda på en tallrik.
  • Kantarellställe.
    Kantarellställe.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • J. Webster, R.W.S. Weber 2007. Introduction to Fungi ISBN 978-0-521-01483-0
  • D.S. Hibbett, M. Binder et al. 2007. A higher-level classification of the fungi. Mycological Research (in press).
  • J.-M. Moncalvo, R. H. Nilsson et al. 2006. The cantharelloid clade - dealing with incogruent gene trees and phylogenetic reconstruction methods. Mycologia 98 (in press).
  • E.M. Pine, D.S. Hibbett et al. 1999. Phylogenetic relationships of cantharelloid and clavarioid Homobasidiomycetes based on mitochondrial and nuclear rDNA sequences. Mycologia 91(6): 944-963.
  • Flemming Rune 1998. Om kantarellernes tilbagegang i Europas skove - http://www.svampe.dk/svampe/svampepdf/svampe37.pdf

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Eyssartier, G.; Buyck, B. (2000) Le genre Cantharellus en Europe. Nomenclature et taxonomie, In: Bull. Soc. mycol. Fr. 116(2):91–137
  2. ^ Papetti, C.; Alberti, S. (1999) Val Carobbio (S. Eufemia-Brescia): un'appendice Mediterranea in città, In: Bollettino del Circolo Micologico 'Giovanni Carini' 36:25–30
  3. ^ Malençon (1975) , In: Travaux de l'Institut Scientifique Cherefien et de la Faculté des Sciences de Rabat, Série Botanique et Biologie Vegetale (Rabat) 33:520
  4. ^ [a b] Corner (1966) , In: Monogr. Cantharelloid Fungi:41
  5. ^ Corner (1966) , In: Monogr. Cantharelloid Fungi:42
  6. ^ [a b] R. Heim (1960) , In: Revue Mycol., Paris 25:225
  7. ^ R. Heim (1960) , In: Revue Mycol., Paris 25:224
  8. ^ Pilát (1959) , In: Omagiu lui Traian Savulescu:600
  9. ^ Fr. (1937) , In: Publ. Inst. Bot. Barcelona:49
  10. ^ [a b] Maire (1937) , In: Publ. Inst. Bot. Barcelona 3(4):49
  11. ^ L. Corb. (1929) , In: Mém. Soc. Imp. Sci. Nat. Cherbourg 40:123
  12. ^ Michael & Schulz (1924) , In: Führer für Pilzfreunde, 1 Edn 5 (Berlin: Förster & Borries):pl. 82 [text]
  13. ^ P.A. Saccardo (1916) , In: Fl. ital. crypt., Hymeniales (Genoa):456
  14. ^ [a b] Murrill (1910) , In: N. Amer. Fl. (New York) 9(3):169
  15. ^ Sacc. (1905) , In: Syll. fung. (Abellini) 17:34
  16. ^ M. Souché (1904) , In: Bull. Soc. mycol. Fr. 20:39
  17. ^ Quél. (1888) , In: Fl. mycol. France (Paris):37
  18. ^ Gillet (1874) , In: Les Hyménomycètes ou description de tous les champignons (fungi) qui croissent en France (Alençon):13
  19. ^ Westend. (1857) , In: Herb. crypt. Belg.:no. 340
  20. ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:636
  21. ^ Fr. (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:318
  22. ^ J.F. Gmel. (1792) , In: Syst. Nat. 2(2):1430
  23. ^ Bolton (1788) , In: Hist. fung. Halifax (Huddersfield) 2:62
  24. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:46
  25. ^ Scop. (1772) , In: Fl. carniol., Edn 2 (Wien) 2:461
  26. ^ L. (1753) , In: Sp. pl. 2:1171
  27. ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  28. ^ Nationalencyklopedin. "10". Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker AB. 1993. sid. 406 
  29. ^ ”Kantarell - Cantharellus cibarius Fr.”. Svampguiden. http://www.svampguiden.com/art.asp?art=Cantharellus_cibarius. Läst 21 november 2013. 
  30. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110709042624/http://www.svampe.dk/svampe/svampepdf/svampe37.pdf. Läst 11 september 2011. 
  31. ^ ”Kantareller, skogens goda guld – lär dig mer om vår populäraste svamp”. Naturskyddsföreningen. https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/kantareller-skogens-goda-guld-lar-dig-mer-om-var-kanske-popularaste-svamp/. Läst 7 januari 2024. 
  32. ^ ”Ta hand om svamp – Svampkonsulenternas Riksförbund”. svampkonsulent.se. https://svampkonsulent.se/ta-hand-om-svamp/. Läst 7 januari 2024. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata
​​​ • BioLib: 59853​ • Dyntaxa: 3213​ • EoL: 6666298​ • GBIF: 5249504​​ • Tropicos: 100436669​ • Inaturalist: 47347​​​ • NCBI: 36066​​​​​​​​ • MycoBank: 200345​​ • Index Fungorum: 200345​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kantarell&oldid=54317350”