Carl Erik Mannerheim

Från Wikipedia

Carl Erik Mannerheim, född 14 december 1759 på Nisshyttans bruk i Dalarna, död 15 januari 1837 i Åbo, var en finländsk greve, ämbetsman och politiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Mannerheim dömdes till döden för medverkan i Anjalaförbundet men benådades. Han var då major vid Åbo läns infanteri, men lämnade krigstjänsten något år senare. Mannerheim var därför civilist under Finska kriget till dess att han inträdde i rysk tjänst. År 1809 blev han krigsråd i Finland, därefter geheimeråd, statsråd och ledamot av regeringskonseljen i Finland. År 1816 blev Mannerheim landshövding i Åbo och Björneborgs län, och 1826 vice ordförande i Finlands senat och chef för senatens ekonomiedepartement 1822–1826. Han blev greve i Finland 1824.

Carl Erik Mannerheim var son till friherren och översten Johan Augustin Mannerheim och Helena Maria Söderhielm, dotter till Lorentz Niclas Söderhielm och Althéa Maria Cederberg och Bureättling. Han var gift med Wendela von Willebrand vars mor tillhörde ätten von Wright. Deras ena son var Carl Gustaf Mannerheim som var farfar till president Gustaf Mannerheim.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]