Carl-Eric Thors

Från Wikipedia
Carl-Eric Thors
Född8 juni 1920[1]
Oravais, Finland
Död4 oktober 1986[2] (66 år)
Helsingfors
Medborgare iFinland
SysselsättningSpråkvetare, professor
Befattning
Professor
ArbetsgivareJyväskylä universitet
BarnAstrid Thors (f. 1957)
Utmärkelser
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (1952)
Svenska Akademiens Finlandspris (1984)
Redigera Wikidata

Carl-Eric Thors, född 8 juni 1920 i Oravais, död 4 oktober 1986 i Helsingfors, var en finlandssvensk professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet 1963–1985.[3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Thors disputerade 1949 vid Helsingfors universitet och verkade därefter som docent och som äldre lektor vid Svenska lycéet och vid Nykarleby seminarium. Han var biträdande professor i nordisk filologi i Helsingfors 1958–1960, professor i svenska vid Jyväskyläs pedagogiska högskola 1960-62 och professor i nordisk filologi i Helsingfors 1963–1984. Han blev 1969 prodekanus inom den humanistiska sektionen. Han utnämndes till hedersdoktor vid Åbo Akademi 1974.[4]

Thors intresserade sig för ortnamnsforskning och för den finlandssvenska befolkningens ålder och geografiska ursprung. Hans digraste verk berörde fornsvenska, där han bland annat utredde latinets betydelse för svensk språkutveckling. Hans studie av den kristna terminologin i fornsvenskan har spelat en stor roll i diskussionen om den tidigaste utländska missionen i Sverige. Han skrev också mycket populärvetenskap.[4][5]

Thors var en ivrig språkvårdare och blev medlem i Svenska språkvårdsnämnden 1963 och ordförande 1965-84. Han skrev en språkspalt i Hufvudstadsbladet 1973–1985, Vasabladet 1966–1980 och Jakobstads tidning 1955–1958. Han medverkade också i radioprogrammet Språkväktarna 1977–1982.[4][5]

Thors var en centralgestalt inom det finlandssvenska kulturlivet. Han var styrelsemedlem av Svenska litteratursällskapet från 1966 och ordförande 1979–1983. Han var medlem av Svenska folkpartiets centralstyrelse 1950–1953, I studentexamensnämnden 1966-84 och hade styrelseuppdrag i Holger Schildts förlag. Han var medlem av Gustav Adolfs Akademien, Vetenskapssocieteten i Lund och Finska Vetenskapsakademien. Han fungerade som inspektor för Vasa nation åren 1981–1985.[4][6]

Carl-Eric Thors var far till politikern Astrid Thors.[7]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Substantivering av adjektiv i fornsvenska 1949
  • Studier över finlandssvenska ortnamnstyper 1953
  • Den kristna terminologien i fornsvenskan 1957
  • Finländska personnamnsstudier 1959
  • Några österbottniska namn 1965
  • Svenskan förr och nu 1970
  • Det svenska nya testamentet 1780, 1973

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 30 december 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 31 december 2019, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Thors, Carl-Eric i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  4. ^ [a b c d] Holm, Gösta: "Carl-Erik Thors död. Finlandssvensk centralgestalt." Hufvudstadsbladet ?.10.1986.
  5. ^ [a b] Slotte, Peter: Carl-Erik Thors. Institutet för de inhemska språken.
  6. ^ "Carl-Erik Thors", dödsruna I Vadsbladet 10 oktober 1986.
  7. ^ ”Astrid Thors”. Eduskunta. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402134058/http://www.eduskunta.fi/triphome/bin/hex5000.sh?hnro=770&kieli=su. Läst 10 mars 2015. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Ahlbäck, Olav mm., red (1980). Festskrift till Carl-Eric Thors 8.6.1980. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 490. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. ISSN 0039-6842. ISBN 951-9017-56-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]