Carl-Gösta Lagerfelt
| Carl-Gösta Lagerfelt | |
| Född | Carl Gustaf Fredrik Lagerfelt 27 september 1869[1] Skönberga församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 3 februari 1942[1] (72 år) Bromma församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Pastor |
| Arbetsgivare | Svenska kyrkan i utlandet |
| Maka | Märta Lagerfelt (g. 1898–1942) |
| Utmärkelser | |
| Ledamot av Vasaorden (1925) | |
| Redigera Wikidata | |
Carl Gustaf (Carl-Gösta) Fredrik Lagerfelt, född 27 september 1869 i Skönberga församling, Östergötlands län, död 3 februari 1942 i Bromma församling, Stockholms stad, var en svensk friherre och präst.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Lagerfelt avlade 1889 mogenhetsexamen i Stockholm och blev samma år student vid Uppsala universitet. Där avlade han juridisk preliminärexamen 1890, teologisk kandidatexamen 1893, dimissionsexamen 1895 och praktisk teologisk examen 1896. Han avlade avgångsexamen vid Uppsala folkskollärarseminarium 1896 och prästexamen inför Linköpings domkapitel samma år. Lagerfelt blev efter prästvigning i Linköpings domkyrka samma år antagen av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen till sjömansmissionär i Skandinavien. Han var svensk pastor i Liverpool 1896–1898 och i Hamburg 1898–1902. Han var från 1902 till 1910 resesekreterare för Sjömansmissionen, var sedan från 1909 till 1910 svensk pastor i Antwerpen, från 1910 till 1911 i Rotterdam, 1912 i Stettin och från 1913 i Kiel. Lagerfelt blev 1917 docent i nordisk filologi och lektor i svenska språket och litteratur vid Christian Albrechts universitetet i Kiel. Han slutade tjänsten vid universitetet 1924 och blev hedersborgare vid universitetet. Lagerfelt utnämndes 1925 till ledamot av Vasaorden.[2] Lagerfelt slutade 1931 som svensk pastor i Kiel och blev samma år kyrkoherde i Näshulta församling, där han stannade fram till 1940.[3]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Carl-Gösta Lagerfelt var son till löjtnanten Carl Henrik Lagerfelt och friherrinnan Vilhelmina Funck. Han gifte sig 1898 i Ersta kapell i Stockholm med skriftställaren Märta Schubert (född 1875), dotter till majoren Ludvig Julius Schubert och Marta Anna Charlotta Rosenberg.[2] Makarnas fosterdotter Karin Viktoria (Tora) Elisabet dog i en olycka 1913 vid nio års ålder.[källa behövs]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 715
- ”I hamnar och storstäder”. Renström, Carl. https://archive.org/stream/arkivkopia.se-runeberg-ihams/ihams_djvu.txt. Läst 5 september 2021.
- Av i senaste årgång (1941) upptagna personer hava följande avlidit i Vem är det 1943
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Lagerfelt, Carl Gustaf Fredrik.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1928). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 4 Igelström-Lillietopp. Stockholm: Norstedt. sid. 457. Libris 10076751
- ^ Lagerfelt, Carl Gustav Fredrik (Carl-Gösta) i Svenska män och kvinnor (1948)