Carl Benedikt Frey

Från Wikipedia

Carl Benedikt Frey är en svensk-tysk ekonom och ekonomhistoriker. Han är en Oxford Martin Citi Fellow vid Oxford University där han leder programmet och forskningsinriktningen "Future of Work" vid Oxford Martin School.[1]

Akademisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Efter sina studier i ekonomi och historia vid Lund University, slutförde han sin PHD vid Max Planck Institute for Innovation and Competition 2011. Därefter fick han anställning vid Oxford Martin School där han grundade forskningsprogrammet "Future of Work" med stöd från Citigroup. 2012 till 2014 tjänstgjorde han som lärare på Lunds Universitet, institutionen för ekonomisk historia.[2] 2012 blev han Economics Associate vid Nuffield College och Senior Fellow vid Institute for New Economic Thinking, University of Oxford.[3][4]

Mest kända studien: Future of Employment[redigera | redigera wikitext]

Frey och Michael Osborne kom 2013 ut med boken “The Future of Employment: How Susceptible Are Jobs to Computerization”, i vilken de drog slutsatsen att 47 procent av alla jobb löper risk för att automatiseras bort.[5][6] Boken har uppmärksammats världen över, bland annat så blev utnämnde Financial Times den till Årets bok (Best Book of the Year) 2019.[7] Studien har också fått över 10 000 citeringar enligt Google Scholar, och dess metodologi har använts av allt från Världsbanken till BBC.[8][9][10][11] Jobb-apokalyptiska debattörer i Jeremy Rifkins anda, såsom Yuval Noah Harari, Kai-Fu Lee, Richard David Precht och Martin Ford har alla hänvisat till studien för att stärka argumentationen om att jobbsamhället befinner sig i en ofrånkomlig nedförsbacke, sammanhängande med automatisering, digitalisering, robotisering och globalisering.[12][13][14][15] Frey har dock i en intervju med Martin Wolf framfört att det finns övertolkningar i debatten och att studien inte förutspår något "end of work", eller att jobbsamhället kommer att gå i graven.[16]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Dr Carl Benedikt Frey | People”. Oxford Martin School. http://www.oxfordmartin.ox.ac.uk/people/453. 
  2. ^ ”About” (på engelska). Carl Benedikt Frey. https://www.carlbenediktfrey.com/about. 
  3. ^ School, Institute for New Economic Thinking at the Oxford Martin. ”Dr Carl Benedikt Frey | People | Institute for New Economic Thinking at the Oxford Martin School”. www.inet.ox.ac.uk. http://www.inet.ox.ac.uk/people/view/92. 
  4. ^ ”Carl Benedikt Frey - Biography”. www.nuffield.ox.ac.uk. https://www.nuffield.ox.ac.uk/People/sites/Carl.Frey/SitePages/Biography.aspx.  Arkiverad 21 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Frey, Carl Benedikt; Osborne, Michael A. (2017-01-01). ”The future of employment: How susceptible are jobs to computerisation?” (på engelska). Technological Forecasting and Social Change 114: sid. 254–280. doi:10.1016/j.techfore.2016.08.019. ISSN 0040-1625. https://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:4ed9f1bd-27e9-4e30-997e-5fc8405b0491. 
  6. ^ ”The onrushing wave”. The Economist. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/briefing/2014/01/18/the-onrushing-wave. Läst 31 januari 2020. 
  7. ^ ”Subscribe to read | Financial Times”. www.ft.com. https://www.ft.com/content/4935e2d6-0b21-11ea-bb52-34c8d9dc6d84. 
  8. ^ ”2017 Economic Report of the President” (på engelska). The White House. https://obamawhitehouse.archives.gov/administration/eop/cea/economic-report-of-the-President. 
  9. ^ ”Will a robot takeover my job?” (på engelska). www.bankofengland.co.uk. http://www.bankofengland.co.uk/knowledgebank/will-a-robot-takeover-my-job. 
  10. ^ BBC (11 september 2015). ”Will a robot take your job?” (på brittisk engelska). https://www.bbc.co.uk/news/technology-34066941. Läst 18 december 2019. 
  11. ^ ”World Development Report 2016: Digital Dividends” (på engelska). World Bank. https://www.worldbank.org/en/publication/wdr2016. 
  12. ^ ”Homo Deus: A Brief History of Tomorrow” (på engelska), Wikipedia, 2020-01-02, https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Homo_Deus:_A_Brief_History_of_Tomorrow&oldid=933702748, läst 31 januari 2020 
  13. ^ ”Rise of the Robots (book)” (på engelska), Wikipedia, 2019-11-23, https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Rise_of_the_Robots_(book)&oldid=927620137, läst 31 januari 2020 
  14. ^ ”AI Superpowers” (på engelska), Wikipedia, 2020-01-09, https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=AI_Superpowers&oldid=934902060, läst 31 januari 2020 
  15. ^ Broy, Manfred; Precht, Richard David (26 januari 2017). ”Digitalisierung: Daten essen Seele auf” (på de-DE). Die Zeit. ISSN 0044-2070. https://www.zeit.de/2017/05/digitalisierung-revolution-technik-seele-menschen-grundrechte. Läst 31 januari 2020. 
  16. ^ ”BBC Radio 4 - The Future Is Not What It Used to Be” (på brittisk engelska). BBC. https://www.bbc.co.uk/programmes/b042jfvz.