Carl Fredrik Hjelm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hjelms typritning till Länscellfängelse respektive kronohäkte. T-plan.
Hjelms ritning till Länsfängelset i Luleå, delvis uppfört efter panoptiska principer.

Carl Fredrik Hjelm, född 1793, död 1858, var en svensk fortifikationsofficer och arkitekt, samt intendent vid styrelsen över landets fängelser och arbetsinrättningar.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hjelm deltog i fälttåget mot Norge 1814 och på 1820-talet var han arbetschef vid uppförandet av Karlsborgs fästning. 1830-40 var han fortifikationsbefälhavare i Kristianstad.

Genom 1841 års riksdagsbeslut beträffande om- och tillbyggnader av fängelser, som en del av humaniseringen av fångvården,[1] framkom krav på cellsystem enligt det så kallade Philadelphiasystemet, som innebar att cellerna anordnades längs ytterväggarna med en stor korridor-galleria över flera våningar kring ett öppet mittschakt. Hjelm fick samma år order att upprätta förslag för de nya fängelsebyggnaderna samt leda uppförandet av dem. I samband med detta företog han en studieresa till England, Frankrike och Belgien. Två huvudtyper utformades, en större med T-formad plan och med administrationsdelen i en vinkelställd länga. Denna typ innehöll 66 till 102 celler. Den andra huvudtypen en rektanguljär grundplan med administrationsdelen i linje med celldelen. Byggnaden uppfördes i två eller tre våningar och innehöll upp till 54 celler.[2]

1845—55 var han intendent och chef för byggnadskontoret i Styrelsen över landets fängelser och arbetsinrättningar. Under denna tid om i uppfördes nya gulputsade länscellfängelser i residensstäderna enligt typritningarna med vissa individuella arkitektoniska utföranden, och i andra viktiga städer inrättades kronohäkten. Han ritade samtliga fängelser fram till 1855 då han efterträddes av Theodor Anckarsvärd. Från 1849 hade han överstes rang vid ingeniörcorpsen.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kriminalvården.se: Den stora reformen Arkiverad 28 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 10 juli 2013
  2. ^ Kriminalvården Fängelsebyggnaderna och dess arkitekter Arkiverad 28 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Lundström, Bo (1999). Officeren som arkitekt och konstnär i det svenska 1800-talet. Ars Suetica, 0066-7919 ; 18. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Libris 8359617. ISBN 91-554-4414-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]