Carl Gustaf Hårdh (1674–1744)

Från Wikipedia
För personer med liknande namn, se Carl Gustaf Hård.
Carl Gustaf Hårdh
Titlar
Tidsperiod 1710-1731
Tidsperiod 1717-1719
Företrädare Carl Gustaf Skytte
Efterträdare Sista guvernören, men
Samuel von Hyltéen blev landshövding i Kristianstad
Tidsperiod 1719–1727
Företrädare Förste ämbetsinnehavaren
Efterträdare Johan Cronman
Tidsperiod 1727
Tidsperiod 1731
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Frankrike Frankrike
Slag/krig slaget vid Poltava
kalabaliken i Bender
Politik
Avgick vid riksdagen 1738–1739 "licentierad", d.v.s. avsatt
Personfakta
Född 11 juni 1664
Död 10 januari 1744
Släkt
Frälse- eller adelsätt Hård af Segerstad och grevliga ätten Hård
Far Johan Hård af Segerstad
Mor Carin Stake
Familj
Make/maka Anna Charlotta Lovisa Fahlström
Barn Johan Ludvig Hård

Hård af Segerstad

Carl Gustaf Hårdh, egentligen Hård, född 11 juni 1674, död 10 januari 1744, var en svensk greve, militär och riksråd.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Gustaf Hårdh var son till överkommendanten Johan Hård af Segerstad och friherrinnan Carin Stake.

Hårdh var en tid i fransk tjänst, blev 1700 korpral vid livdrabanterna, följde Karl XII i fält samt vann hans ynnest genom oförvägen tapperhet och blind lydnad. Han utnämndes 1703 till generaladjutant samt 1706 till överste för Västgöta ståndsdragonregemente och löjtnant vid livdrabanterna. Han sårades i slaget vid Poltava, följde konungen till Turkiet, utnämndes 1710 till generalmajor och kaptenlöjtnant vid livdrabanterna, deltog i kalabaliken i Bender 1713, där han ånyo blev sårad, samt utnämndes samma år till generallöjtnant. Han anförde en avdelning ("indelning") av den från Turkiet till Stralsund 1714–1715 återtågande truppen och förordnades efter hemkomsten till generalguvernör i Skåne och blev 1717 general.

Han deltog vid riksdagarna 1719–1726.[1]

När skånska guvernementet delades, blev Hårdh 1719 landshövding över Malmöhus län. 1727 utnämndes han till riksråd. I rådet tillhörde Hårdh Arvid Horns anhängare och blev därför vid riksdagen 1738–1739 "licentierad", det vill säga avsatt. Hårdh fick 1710 friherrlig och 1731 grevlig värdighet.

Han var gift med friherrinnan Anna Charlotta Lovisa Fahlström och far till Johan Ludvig Hård.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sven Grauers: Carl Gustaf Hård i Svenskt biografiskt lexikon (1971-1973)