Carl Jehander
| Carl Jehander | |
 | |
| Född | 11 maj 1833[1] Färgaryds församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 9 januari 1911[1] (77 år) Ängelholms församling[1], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[1][3], järnvägsingenjör[1], bruksägare[3] |
| Befattning | |
| Förstakammarledamot, Jönköpings läns valkrets (1895–1901)[1][3] | |
| Politiskt parti | |
| Inget[4] | |
| Utmärkelser | |
| Kungliga Vasaorden | |
| Redigera Wikidata | |
Carl Johan Jehander, född 11 maj 1833 i Färgaryds socken, Jönköpings län, död 9 januari 1911 i Ängelholm, var en svensk ingenjör, bruksägare, industriman och riksdagspolitiker.
Jehander var verksam som byggmästare och var bland annat ansvarig för byggandet av omkring 200 mil järnväg i Sverige. Han var även politiker och ledamot av riksdagens första kammare. 1874 startade han tillsammans med sin bror Malcolm Jehander (1852–1914) företaget Jehander som fortfarande existerar.
Han ägde Hörle slott och bruk men bodde större delen av sitt verksamma liv i Stockholm. Hans residens i huvudstaden var huset Kammakargatan 12. 1901 sålde han sitt fastighetsbestånd och flyttade till Ängelholm där han avled 1911. Han gravsattes den 16 januari 1911 på Norra begravningsplatsen i Solna.
Se även
- Hägerberget 56, fastigheten vid Kammakargatan 12 i Stockholm som Jehander lät bygga 1886 som sin residens i huvudstaden.
Källor
- Carl Jehander i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
- Järnvägskungen Carl Jehander (1833–1911) av Per Andersson.
Noter
- ^ [a b c d e f g] Svenskt porträttgalleri : V. Riksdagen 1896, s. 22, 36. Carl Jehander, läs online, läst: 10 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Jehander, KARL JOHAN, Svenskagravar.se, läs online, läst: 12 november 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Jehander i Hörle bruk, läst: 10 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 2, 1996, s. 160, läst: 2 april 2024.[källa från Wikidata]