Carl Leijonmarck

Från Wikipedia
Carl Leijonmarck
Född30 januari 1855[1]
Död29 januari 1926[1] (70 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningJurist, ämbetsman
Befattning
Justitieombudsmannen (1902–1906)
Hovrättspresident för Göta hovrätt (1906–1925)
Utmärkelser
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1913)
Redigera Wikidata

Carl Evald Leijonmarck, född 30 januari 1855 i Klara församling, Stockholm, död 29 januari 1926 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm[2], var en svensk jurist och ämbetsman. Han var sonsons son till Gustaf Adolf Leijonmarck och svärfar till Axel Afzelius samt bror till Johan Ludvig Leijonmarck.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Leijonmarck blev assessor i Svea hovrätt 1891, tillförordnad revisionssekreterare 1892 och ordinarie 1900. Han var suppleant för justitieombudsmannen 1897–1902, justitieombudsman 1902 och president i Göta hovrätt 1906–1925.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carl E Leijonmarck, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  3. ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915


Företrädare:
Axel Östergren
Justitieombudsman
1902–1906
Efterträdare:
Berndt Hasselrot
Företrädare:
Hjalmar Hammarskjöld
President i Göta hovrätt
1906–1925
Efterträdare:
Nils Lilienberg