Carl Petersén

Carl Petersén
	Carl Petersén
Född	18 april 1883; Stockholm, Sverige
Död	14 april 1963 (79 år); Genève, Schweiz
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Militär
Utmärkelser
	Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden; Riddare av Nordstjärneorden
	Redigera Wikidata

För den norska telegrafisten och radiooperatören, se Carl O. Petersen.

Carl Jacob Karsten Petersén, född 18 april 1883 i Stockholm, död 14 april 1963 i Genève, Schweiz, var en svensk militär (överstelöjtnant^[3]) och chef för den militära underrättelsetjänsten C-byrån.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carl Petersén var son till kanslirådet Carl Petersén och Ingeborg Tanberg. Han blev underlöjtnant vid Upplands artilleriregemente (A 5) 1903, kapten 1916 och major i armén 1932. Han gick på Gymnastiska Centralinstitutet 1907, var major och instruktör i persisk tjänst 1911–1913 samt deltog i fälttåget på Gallipoli 1915.^[4] Samma år avlade han certifikatproven för ballongförarbevis. Petersén deltog i finska inbördeskriget som överstelöjtnant 1918.

Han var därefter attaché i Warszawa 1919-1920, satt i kommissionen för utväxling av den grekiska och turkiska civilbefolkningen 1923–1925, i bulgariska flyktingkommissionen 1926-1928, i Syrien 1929, i Nationernas Förbund:s (NF) gränsregleringskommission i Syrien och Iran 1932. Petersén var avdelningschef vid Internationella Röda Korset i Paris 1921–1937, generalsekreterare i Kungliga svenska aeroklubben 1937–1939, legationsråd i Berlin och verksam vid B-avdelningen 1939–1940.^[4] Han kallades hem till Sverige för att leda den hemliga militära underrättelsetjänsten, där han var chef för C-byrån 1940–1946. Under 1944 ledde han på svensk sida underrättelseoperationen Operation Stella Polaris.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Han gifte sig 1910 med Esther Warodell.^[4] En son var ambassadören Carl Henrik Petersén (1914–1976).

Petersén avled den 14 april 1963 och gravsattes den 27 juni 1963 på Norra begravningsplatsen i Solna.^[5]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Peterséns utmärkelser:^[3]^[4]

Riddare av Svärdsorden (RSO)
Riddare av Nordstjärneorden (RNO)
Kommendör av Bulgariska Sankt Alexanderorden med svärd (KBulgS:tAO m sv)
Kommendör av Finlands Vita Ros’ orden (KFinlVRO)
Kommendör av Lettiska Tre stjärnors orden (KLettSO)
Kommendör av Danska Dannebrogsorden (KDDO)
Kommendör av Storbritanniska Empireorden (KStbEmpO)
Officer av Franska Hederslegionen (OffFrHL)
2. klass av Persiska Lejon- och solorden (PersLSO2kl)
2. och 3. klass av Finska Frihetskorsets orden med svärd (FFrK2o3kl m sv)
Belgiska Militärkorset (BMilK)
Riddare av 2. klass av Polska orden Polonia Restituta (RPolRest2kl)
Officer av Iranska de l'Instruction publique (OffIrandel’Ip)
Riddare av 4. klass av Estniska Örnkorset (REöK4kl)
Finsk krigsminnesmedalj (FMM)
Tammerforsmedalj (TammerforsM)
Iransk guldmedalj (IranGM)
Turkiska Liakhat-medaljen (TLM)
Svenska Röda Korsets silvermedalj (SvRKSM)
Franska Röda Korsets silvermedalj (FRKSM)
Italienska Röda Korsets silvermedalj (ItRKSM)
Polska Röda Korsets medalj (PolRKM)
Nederländska Röda Korsets förtjänstkors (NedRKförtjk)
Norska Röda Korsets hederstecken (NRKHt)
2. klass av Tyska Röda Korsets hederstecken (TyskRKHt2kl)
Norska Haakon VII:s Frihetskors (NFrk)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 9 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Petersén, CARL, JAKOB KARSTEN, Svenskagravar.se, läs online, läst: 9 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Sveriges statskalender för året 1955. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1955. sid. 38. Libris 8261599. https://runeberg.org/statskal/1955/1306.html
^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1945). Vem är vem?. D. 1, Stockholmsdelen. Stockholm: Vem är vem bokförlag. sid. 650. Libris 8198269. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm45/0666.html
^ ”Norra begravningsplatsen, kvarter 04A, gravnummer 1”. Hittagraven.se. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/1/04A/1/1. Läst 21 mars 2014.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Hardi-Kovacs, Gellert ; förord: Wilhelm Agrell. C-byrån hemligast av alla : berättelsen om Sveriges hemliga underrättelse under andra världskriget / ISBN 9789189065284

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Om det vita högkvarteret 1918 på www.mannerheim.fi

[a851ef9de9b7b83af70824bce96936910c247ef7-1] Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 9 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}

[a02969af0d47bf69867353bef5f8264cfe4a5141-2] Petersén, CARL, JAKOB KARSTEN, Svenskagravar.se, läs online, läst: 9 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}

[Sveriges_statskalender_(1955),_s._38-3] [a b] Sveriges statskalender för året 1955. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1955. sid. 38. Libris 8261599. https://runeberg.org/statskal/1955/1306.html

[Harnesk_(1945),_s._650-4] [a b c d] Harnesk, Paul, red (1945). Vem är vem?. D. 1, Stockholmsdelen. Stockholm: Vem är vem bokförlag. sid. 650. Libris 8198269. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm45/0666.html

[5] ”Norra begravningsplatsen, kvarter 04A, gravnummer 1”. Hittagraven.se. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/1/04A/1/1. Läst 21 mars 2014.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]