Carl Seuerling
| Carl Seuerling | |
 | |
| Född | 1727[1][2] Ortrand, Tyskland |
|---|---|
| Död | 14 maj 1795[1] Örebro, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Skådespelare |
| Maka | Margareta Seuerling |
| Barn | Carolina Seuerling (f. 1769) Gustaf Wilhelm Seuerling Carl Fredrik Seijerling (f. 1770) Charlotte Seuerling (f. 1782) |
| Redigera Wikidata | |
Carl Gottfried Seuerling, född 1727 i Ortrand i Sachsen, död 14 maj 1795 i Örebro, var en tysk-född skådespelare och teaterchef verksam i Sverige och Finland. Han var direktör för sitt eget teatersällskap, Seuerlingske Comoedie-Trupp, och anses ha introducerat William Shakespeare på svensk scen. Hans sällskap var också bland de första att turnera med dramatikens klassiker runt om i Finland.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Seuerling kom till Sverige ca 1760 och blev medlem i Peter Lindahls teatertrupp, som han övertog då han 1769 gifte sig med dennes dotter, Margaretha Lindahl (1746–1820).[källa behövs]
Sällskapet annonserade sin ankomst till en stad genom att paradera på marknaden med Harlekin i spetsen medan de utropade programmet, och uppträdde i lador och liknande i Sverige och Finland.[källa behövs] Medlemmarna var ofta utlänningar; primadonnan anges ha varit från Norge, och Seuerling själv talade med stark tysk brytning.[källa behövs]
Seuerling var ambitiös men hade återkommande problem med sina skådespelares disciplin.[källa behövs] Vid ett tillfälle hade Adam druckit sig berusad under en föreställning av skapelsen, och Seuerling, som spelade Gud, röt ut i kulisserna: "Atham, du ferbannete mensch, er du icke att kut fater roper tig".[källa behövs] Episoder av detta slag gjorde att sällskapet ofta karikerades, vid hovet såväl som på Dramaten.[källa behövs]
Seuerling var den som introducerade William Shakespeare på svensk scen genom att 5 augusti 1776 i Norrköping sätta upp Romeo och Julia, med sin hustru i huvudrollen som Julia.[källa behövs]
Verksamhet i Finland
[redigera | redigera wikitext]Sällskapet besökte Åbo första gången vintern 1767–1768 och fortsatte därefter sin turné österut via Helsingfors, Borgå och Lovisa till Fredrikshamn, där man den 12 maj nekades tillstånd att uppträda.[3] Sällskapet återkom till Åbo 1778, och från 1780 finns uppgifter om föreställningar i både Helsingfors och Uleåborg.[3] I Uleåborg bevittnade Frans Mikael Franzén ett uppförande av Shakespeares Romeo och Julia.[3]
Seuerlings sällskap förde för första gången verk av Shakespeare, Calderón, Molière, Racine, Holberg, Voltaire och Lessing till en finländsk publik.[3] Till sällskapets innovationer hörde att scenen reserverades uteslutande för skådespelarna, och att föreställningar annonserades med affischer. Den första teaterannonsen i Finland trycktes i Åbo Tidningar den 8 oktober 1792.[3]
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Seuerlings eftermäle är något motsägelsefullt. I bevarade anekdoter framstår han å ena sidan som en närmast löjlig figur, och de primitiva förhållanden under vilka föreställningarna gavs ledde ofta till komiska förvecklingar. Å andra sidan var hans teaterverksamhet otvetydigt en kulturgärning, eftersom han gjorde dramatikens klassiker tillgängliga för allmänheten i Finland för första gången.[3]
Margaretha Seuerlings fortsatta verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Efter Carl Gottfried Seuerlings död 1795 fortsatte hans änka Margaretha Seuerling att leda teatersällskapet. Hon återupptog turnéverksamheten i Finland och arrangerade gästspel ända till 1813, då Carl Gustaf Bonuvier övertog ledningen för sällskapet.[3] Som kvinnlig direktör hade hon uppenbara svårigheter att hävda sig gentemot myndigheternas krav; i Åbo fick hon 1810–1811 sitta på gäldstugan.[3] Hon slog sig till sist ner i Helsingfors, där hennes utkomst tryggades av en pension beviljad av den ryska änkekejsarinnan.[3]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Han var far till lantmätare Carl Fredrik Seijerling (1770–1838), skådespelaren Gustaf Wilhelm Seuerling, skolläraren Gottfrid Ferdinand Seuerling (1775–1826), skådespelaren Carolina Seuerling (1769–1821), musikern Charlotta Seuerling och guvernanten Gustafva Margaretha Seuerling (1786–1863).[källa behövs]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Carl Gottfried Seuerling, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5881, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Carl Gottfried Seuerling, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5262-1416928957868, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ”Seuerling, Carl Gottfried”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5262-1416928957868
- Carl Seuerling i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Nordmark, Dag: Carl Seuerling i Svenskt biografiskt lexikon
- Andersson, Ingvar, Gustavianskt.
- Schöldström, Birger (1889). Seuerling och hans "comædietroupp" : ett blad ur svenska landsortsteaterns historia. Stockholm. Libris 281714. https://runeberg.org/sbseuerl
- ”Seuerling, Carl Gottfried”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5262-1416928957868