Carl Theodor Malm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Berzeliusskolan, Norrköping sedd från innergården
Gamla De Geerskolan i Norrköping
Gamla stadshuset, Norrköping, ombyggt av Carl Theodor Malm

Carl Theodor Malm, född 1 juli 1815 i Jönköping, död 15 november 1890 i Norrköping, var en svensk arkitekt.

Familjen flyttade till Stockholm 1817. Hemmet var ganska fattigt och Malm fick tidigt hjälpa till med försörjningen. Han visade tidigt prov på sin konstnärliga begåvning, och det bestämdes tidigt att han skulle bli husbyggare. Från tolv års ålder arbetade han i åtta år på byggen för att lära sig till murare. År 1835 fick han gesällbrev av murarämbetet och 1837 blev han antagen som elev på arkitekturskolan på Målare- och Bildhuggare-Akademien i Stockholm.

I januari 1839 sökte han det utannonserade arbetet som stadsarkitekt i Norrköping, men det dröjde till 1842 innan han fick tillträda tjänsten ordentligt. Han fick dock mycket att göra redan från början. Norrköping växte snabbt under denna tid. Bomullsindustrierna i staden behövde nya fabriker och han fick ta fram ritningar och förslag för flera av fabrikerna längs Motala ström, hus som än i dag står kvar.

Även offentliga byggnader behövdes. Carl Theodor Malm ritade bland annat De Geers skola (dåvarande Västra skolan) invigd 1865, och De Geergymnasiet (dåvarande Norrköpings högre allmäna läroverk, invigt hösten 1868.[1] Vid Karl Johans park ritade han det tre våningar höga Stora Hotellet, som stod färdigt 1857, med 30 rum, konditori och biljardrum. Renoveringen av Sankt Olai kyrka 1870 gjordes efter hans förslag. Vanliga bostadshus utgjorde en stor del av hans produktion, många av dem i två eller tre våningar, oftast gulputsade. På Hospitalsgatan 15 lät han uppföra ett eget bostadshus.

Carl Theodor Malm var en djupt religiös person, som hellre tillbringade sin tid med andra kristna människor än med andra personer ur stadens ledande skikt. År 1884 insjuknade han i en svår sjukdom som gjorde honom oförmögen att arbeta.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Den svenska staden. Planering och gestaltning - från medeltid till industrialism red. Thomas Hall & Katarina Dunér. Lydnad, flit och ordning, Hjördis Kristenson s. 253-266

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]