Carl Wilhelm Cederhielm
| Carl Wilhelm Cederhielm | |
| Född | Carl Vilhelm Cederhielm[1] 3 februari 1705[2][3] Sverige |
|---|---|
| Död | 2 mars 1769[2][3] (64 år) Stockholm[1] |
| Medborgare i | Sverige[3] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Översättare, politiker |
| Barn | Josias Carl Cederhielm (f. 1734)[1] |
| Föräldrar | Josias Cederhielm[1] |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Carl Wilhelm Cederhielm, född 3 februari 1705, död 2 mars 1769 i Stockholm, var en svensk friherre och kammarherre. Han var son till riksrådet Josias Cederhielm och Anna Åkerhielm.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Carl Wilhelm Cederhielm föddes 1705. Han var son till Josias Cederhielm. Cederhielm blev 15 mars 1717 student vid Uppsala universitet och senare kammarherre. Han avled 1769 i Stockholm.[4]
Han var riksdagsmedamot 1734–1746 och var vid 1734 års riksdag förslagställare till grundandet av Vadstena adliga jungfrustift och 1739 en av de sex grundarna av Vetenskapsakademien vid dess instiftande. Han författade även en stor mängd av vetenskapsakademins handlingar och i dessa införda "rön". 1741 begav han sig i avsikt att undersöka möjligheten för nyodlingar upp till Åsele lappmark tillsammans med Arvid Ehrenmalm, som 1743 utgav en skildring av den märkliga resan.
Egendom
[redigera | redigera wikitext]Han ägde Lindholmens gård i Orkesta socken.[4]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Cederhielm gifte sig 1731 i Stockholm med Anna Margareta von Strokirch (1698–1763), dotter till ekonomiståthållaren Mikael von Strokirch och Johanna Elisabet Thumb von Weingarten. De fick tillsammans barnen Anna Elisabet Cederhielm (1731–1732), Margareta Hedvig Cederhielm (1733–1733), kommerserådet Josias Carl Cederhielm (1734–1795), Samuel Germund Cederhielm (född 1735), Margareta Vilhelmina Cederhielm (1737–1796) som var gift med översten Gustaf Geete och kaptenen Bengt Gustaf Tigerhielm och auskultanten Germund Adam Cederhielm (1740–1808) i Svea hovrätt.[4]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Anmärkningar om gjöke-ägg, ingifwen. [Stockholm]. 1741. Libris 2497394
- Carl Wilhelm Cederhielms Tal, om wilda träns plantering, i Swerige; hållit för wetenskaps academien uti auditorio illustri, då det tredie præsidentskapet afträddes, år 1740 d. 3 april. På wetenskaps academiens befallning tryckt; Upsala, : hos sal. Joh. Höjers enkia. Uppsala. 1740. Libris 2405029
- Försök af kycklinge-kläckning uti ugnar gjorde. [Stockholm]. 1748. Libris 2497395
- Påminnelse om kalkbränneriernas förbättrande. [Stockholm]. 1740. Libris 2497396
- Rön uti samma ämne, om rågens sående bland kornet. [Stockholm]. 1742. Libris 2497397
- Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 11, En svensk fånge i Simbirsk ; And. Rydelius ; Harald Oxe ; Germund, Carl Gustaf och Carl Wilhelm Cederhjelm. Upsala: Hanselli. 1868-1869. sid. 173-231. Libris 600771. https://runeberg.org/svsf/11/0399.html
Översättning
[redigera | redigera wikitext]- Voltaire: Brutus sorge-spehl, skrefwen uti fem afhandlingar (Stockholm, 1739)
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Släkten Cederhielm
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Lund 1930.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 787, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 Carl Wilhelm Cederhielm, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14703.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 787, läst: 11 mars 2022.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 787. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0809.html
|