Carl XIII:s orden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungliga Carl XIII:s orden
Charles XIII of Sweden.jpg
Kung Karl XIII med ordenskorset i rött band om halsen.
Utdelas av Sveriges konung
Typ Kunglig riddarorden
Motto CXIII
Behörighet Svenska och utländska frimurare
Status Aktiv
Herre och mästare Carl XVI Gustaf
Sekreterare Svenska Frimurare Ordens sigillbevarare och kansler
Grader 1
Förkortning(ar) CXIII:sO
Statistik
Instiftad 1811 av Karl XIII
Första utdelning 1811, Karl XIII
Senaste utdelning 28 januari 2017, Lars Bergholz
Antal mottagare Lista över riddare av Carl XIII:s orden
Rang
Nästföljande (högre) Kommendörer av 1. klass av Svärds-, Nordstjärne- och Vasaorden
Nästföljande (lägre) Kommendörer av Svärds-, Nordstjärne- och Vasaorden
SWE Order of Charles XIII BAR.png
Carl XIII:s ordens släpspänne

Carl XIII:s orden är en svensk kunglig orden i en klass instiftad av Karl XIII år 1811.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Orden tilldelas endast svenska och utländska frimurare av evangelisk konfession och en ordinarie riddare skall minst vara 36 år gammal. En förutsättning för att svenskar skall kunna bli utnämnda till riddare i orden är att de har den högsta graden inom Svenska Frimurare Orden, grad X och är Riddare och Kommendör med Röda korset (R&K), i Svenska Frimurare Orden. Sveriges kung är ordens stormästare och näst efter honom sköter tronföljaren dess styrelse. År 1826 bestämdes att svenska prinsar blir riddare av orden vid födseln men de kan inte bära halskorset förrän de uppnått högsta graden i Svenska Frimurare Orden.

Antalet svenska riddare, förutom de kungliga vilkas antal inte räknas in, är bestämt till 33 varav högst tre präster (vilka inte benämns riddare utan ledamöter)[1] samt 30 (tidigare 27) världsliga riddare. Antalet utländska riddare var därutöver tidigare högst sju men är numera högst 10 till antalet.[2] Vid synnerliga skäl kan och har antalet riddare överskridit det stipulerade antalet.

Nya riddare utnämns (normalt) den 28 januari på Carls-dagen. Dubbningsceremonin äger normalt rum två månader senare.

Insignier och grad[redigera | redigera wikitext]

Riddarna bär i rött band ett rött, krönt frimurarkors om halsen med ett monogram bestående av två C i guldtext varav det ena spegelvänt omslutande ”XIII” på åtsidan och ”B” på frånsidan samt ett rött bröstkors. Orden är den enda av de kungliga ordnarna där ordensdräkten[3] ännu är i bruk.

Halskors Bröstkors Ordensgrad Tillkomst Anmärkning
Halskors CXIII.jpg Bröstkors CXIII.jpg Riddare av Carl XIII:s orden (RCXIII:sO) 1811 Ordensdräkt ännu i bruk

Vid mottagares död[redigera | redigera wikitext]

När en mottagare av Carl XIII:s orden dör, skall ordenstecken samt halskors, i enlighet med ordens statuter, återsändas till Skattmästaren vid Kungl. Maj:ts Orden, detta då de inte är personlig egendom utan bara nyttjas under innehavarens livstid.[4]

Ordensdräkt[redigera | redigera wikitext]

Oscar I:s ordensdräkt

Carl XIII:s orden har liksom de andra kungliga riddarordnarna en ordensdräkt, men till skillnad från de andra så används ännu dräkten under ceremonier inom Svenska Frimurare Orden. Ordensdräkt är i gult siden och sammet, med vita och röda detaljer, och över axlarna bärs en slängkappa i vitt siden och sammet med ett broderat rött kors. Runt livet bär man ett skärp i vitt. Hela dräkten har samma snitt som den Nationella dräkten som instiftades av Gustaf III 1778. [5]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Riddare av Orden[redigera | redigera wikitext]

Nu levande kungliga riddare[redigera | redigera wikitext]

Nu levande svenska kungliga innehavare av Carl XIII:s orden:

Riddare av Kungliga Carl XIII:s orden[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Lista över riddare av Carl XIII:s orden

Sedan orden inrättades har över 100 personer tilldelats orden. Den förste var kung Karl XIII som fick orden 1811 och den senaste är docent Lars Bergholz blev riddare den 28 januari 2017.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Jacob Wilhelm Tornérhielm var en av Karl XIII:s närmaste män. När han förbigicks och inte utnämndes till Carl XIII:s riddare blev han enligt ett rykte så oerhört besviken att han sköt sig.[7] Senare tids forskning, samt efter vad som antyds i hans avskedsbrev, visar emellertid att ryktet inte är sant, även om det kan ha bidragit till hans allmänna leda vid livet.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Det svenska ordensväsendet”. Kungl. Hovstaterna. http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/ordnar/detsvenskaordensvasendet.4.7c4768101a4e888378000762.html. Läst 27 januari 2010. 
  2. ^ ”Ordens informationsbroschyr”. Svenska Frimurare Orden. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811142041/http://www.frimurareorden.se/ideologi/ordens_informationsbroschyr.html. Läst 27 januari 2010. 
  3. ^ http://www.arnell.cc/bilder/draktcxiiio.jpg Läst 27 januari 2010
  4. ^ De svenska riddarordnarna, Jonas Arnell.
  5. ^ Nordisk Familjebok http://runeberg.org/nfbt/0442.html
  6. ^ ”Svenska förtjänstordnar – Swedish Orders of Merit”. www.arnell.cc. 30 juni 2009. http://www.arnell.cc/fortjanstordnar.htm. Läst 27 januari 2010. 
  7. ^ charlietekopp (6 maj 2008). ”Samlarområde: Frimureriets skatter”. charlietekopp.wordpress.com. Charlie Tekopp’s Petitesser. https://charlietekopp.wordpress.com/2008/05/06/frimurare/. Läst 27 januari 2010. 
  8. ^ Åsén, Ulf (2010). ”Jacob Wilhelm Tornérhielm”. Hertig Carl och det svenska frimureriet 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]