Carl von Groth
Carl von Groth, född den 11 januari 1684 i Stockholm, död där den 3 januari 1758, var en svensk friherre och ämbetsman, son till Anton Grooth, adlad von Groth, och Sara Pohl.
Redan vid 16 års ålder inträdde von Groth på ämbetmannabanan. Han blev år 1700 extra ordinarie kanlist i kommerskollegium och två år senare kanslist i kammarkollegium. År 1710 blev han aktuarie och registrator i defensionskommissionen och år 1714 protonotarie i kanslikollegium. År 1719 utnämndes han till protokollssekreterare och 1724 till sekreterare i kammarkollegium. År 1727 blev han extra ordinarie kammarråd. År 1731 ledamot i amiralitets- och försvarskommissionen och 1733 ordinarie kammarråd. År 1743 utnämndes von Groth till landshövding i Uppsala län, vilket ämbete han innehade i 14 år. År 1751 upphöjdes han till friherrligt stånd och 1757, samtidigt som han frånträdde landshövdingesysslan, blev han president i kommerskollegium. Han avled följande år i Stockholm och begravdes i Riddarholmskyrkan. Han var den siste av sin friherrliga ätt.