Cashew

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Cashew
Anacardium occidentale - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-010.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Kinesträdordningen
Sapindales
Familj Sumakväxter
Anacardiaceae
Släkte Anacardium
Art Cashew
A. occidentale
Vetenskapligt namn
§ Anacardium occidentale
Auktor Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Cashew, kasju[1] eller acajou (Anacardium occidentale) är ett träd i familjen sumakväxter. Växten kommer ursprungligen från nordöstra Brasilien där den på portugisiska heter cajueiro (trädet) eller caju (frukten). På svenska kallas trädet också acajouträd eller kasjuträd. Numera är det vanligt att cashew odlas för sin frukt och sina nötter i tropiska områden, där det är varmt och fuktigt.

Mogna cashewfrukter.
Saltade cashewnötter.
Cashewträd.

Vad som ser ut som en frukt i cashewn är en oval eller päronformad falsk frukt. Denna kallas cashewäpple och är som mogen gul och/eller röd och mellan 5 och 11 centimeter lång.[2] Trädets äkta frukt är en njurformad stenfrukt som växer under den falska frukten. Inuti den äkta frukten finns ett enda frö, cashewnöten. Botaniskt sett är det ett frö, men som livsmedel kallas den nöt. Fröet är omgivet av ett dubbelt skal.

Fröet innehåller en etsande olja som måste avlägsnas innan det kan ätas. Oljan bränns bort genom att fröna rostas.[3]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Cashewnöten (el. kasjunöten) används både som tilltugg och som ingrediens i matlagning. Nöten förekommer ofta i kinesisk och thailändsk mat och i Indien utgör den bas i såser som shahi korma.[4][5] Cashewfruktjuice är populär i Brasilien,[6] och i Goa i Indien är den en ingrediens i alkoholdrycken Feni.[7]

Inom folkmedicin har cashewträdets bark används för att behandla diarré.[8]

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Världens 10 största producenter av cashewnötter med skal
Nr Område Produktion
(ton)
Andel (%)
1 Nigeria Nigeria &&&&&&&&&0894368.&&&&&0894 368 24,08 %
2 Indien Indien &&&&&&&&&0753000.&&&&&0753 000 20,28 %
3 Elfenbenskusten Elfenbenskusten &&&&&&&&&0531488.&&&&&0531 488 14,31 %
4 Vietnam Vietnam &&&&&&&&&0245003.&&&&&0245 003 6,60 %
5 Benin Benin &&&&&&&&&0201818.&&&&&0201 818 5,43 %
6 Filippinerna Filippinerna &&&&&&&&&0170853.&&&&&0170 853 4,60 %
7 Guinea-Bissau Guinea-Bissau &&&&&&&&&0155538.&&&&&0155 538 4,19 %
8 Indonesien Indonesien &&&&&&&&&0131200.&&&&&0131 200 3,53 %
9 Tanzania Tanzania &&&&&&&&&0130124.&&&&&0130 124 3,50 %
10 Indonesien Indonesien &&&&&&&&&0107713.&&&&&0107 713 2,90 %
Total världsproduktion &&&&&&&&03713731.&&&&&03 713 731 100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ cashewnöt i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 8 juni 2015.
  2. ^ ”Cashew Apple”. the New Crop Resource Online Program. 1987. https://hort.purdue.edu/newcrop/morton/cashew_apple.html. Läst 17 februari 2017. 
  3. ^ ”Why Cashews Aren’t Sold In The Shell” (på engelska). Indiana public media. http://indianapublicmedia.org/amomentofscience/why-cashews-arent-sold-in-the-shell/. Läst 17 februari 2017. 
  4. ^ ”Cashew recipes” (på engelska). BBC Food. http://www.bbc.co.uk/food/cashew. Läst 17 februari 2017. 
  5. ^ ”Chicken Shahi Korma”. Pinch of Yum. 15 juli 2014. http://pinchofyum.com/chicken-shahi-korma. Läst 17 februari 2017. 
  6. ^ Igor Utsumi (13 november 2014). ”10 Brazilian Drinks You Should Try And 10 Drinks You Should Avoid” (på engelska). http://thebrazilbusiness.com/article/10-brazilian-drinks-you-should-try-and-10-drinks-you-should-avoid. Läst 17 februari 2017. 
  7. ^ ”About Drink” (på engelska). Kazkar Feni. http://www.goafeni.com/aboutdrink.htm. Läst 17 februari 2017. 
  8. ^ ”Medicinal properties of the Cashew tree” (på engelska). Botanical-online. http://www.botanical-online.com/english/cashew_edible_properties.htm. Läst 17 februari 2017. 
  9. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 15 februari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]