Västvireo

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Cassinvireo)
Västvireo
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljVireor
Vireonidae
SläkteVireo
ArtVästvireo
V. cassinii
Vetenskapligt namn
§ Vireo cassinii
AuktorXántus de Vesey, 1858
Utbredning
Synonymer
  • Cassins glasögonvireo
  • Cassinvireo

Västvireo[2] (Vireo cassinii) är en fågel i familjen vireor som förekommer i västra Nordamerika.[3] Den är mycket lik och nära släkt med de östligare arterna glasögonvireo och blygrå vireo.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Västvireon är en 13–15 cm stor vireo med relativt stort huvud och kort näbb. Den är mycket lik de nära släktingarna blygrå vireo och glasögonvireo med mörkgrått huvud tydligt kontrasterande vit ögonring och vit tygel som formar "glasögon". Denna art är i fjäderdräkten en mellanting mellan båda, med olivgula flanker och grönaktiga kanter på vingpennorna, men har grå istället för grön rygg utan kontrast mot det grå huvudet. De blekaste individerna är svåra att skilja från blygrå vireo och kan vara hybrider.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Sången består av en serie skorrande fraser lik blygrå vireo men ljusare och klarare. Lätet liknar glasögonvireons, hårt och fallande.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Västvireon delas in i två distinkta underarter med följande utbredning:[3]

Utbredningskarta för västvireon, där orange betecknar vistelse sommartid, blått vintertid och gult under flyttningen.

Taxonet cassini är flyttfågel, lucasanus stannfågel.[5]

Västvireo, blygrå vireo och glasögonvireo är nära släkt[6] och behandlades tidigare som en och samma art. Dess utbredningsområde i västra Kanada överlappar något med glasögonvireons och hybridisering kan förekomma. Studier av mitokondrie-DNA (cytokrom b), visar att arterna skiljer åt lika mycket som glasögonvireon och gulstrupig vireo.[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Västvireon hittas i barr- och blandskogar. Framför allt under häckningstid lever den av leddjur som den plockar i lövverkets översta och mellersta nivåer. Fågeln inleder äggläggning från slutet av april i söder och tre veckor in i juni i norr.[4][5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den amerikanske ornitologen John Cassin (1813-1869).[7] Tidigare kallades den cassinvireo även på svenska, men justerades 2023 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Vireo cassinii Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 298. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b c] Brewer, D. (2020). Cassin's Vireo (Vireo cassinii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61257 7 april 2020).
  6. ^ Slager, D.L., Battey, C.J., Bryson, R.W., Voelker, G. & Klicka, J. (2014) A multilocus phylogeny of a major New World avian radiation: the Vireonidae. Mol. Phylogenet. Evol. 80: 95–104.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]