Catilina

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ciceros tal mot Catilina (Maccari, 1888)
För Ibsens pjäs, se Catilina (drama).

Catilina, Lucius Sergius Catilina, född cirka 108 f.Kr., död 62 f.Kr., var en romersk politiker av patricisk släkt. Trots sin överklassbakgrund förespråkade han bland annat jordreformer och skuldavskrivningar och var populär bland de fattiga.

Catilina hade till en början stora politiska framgångar, men när han besegrats i konsulvalen för år 63 och 62 f.Kr., bestämde han sig för att försöka ta makten med våld. Catilina planerade en konspiration, som dock avslöjades av Cicero inför senaten.

Catilina flydde från Rom, men uppbådade militära styrkor för att bekriga sina romerska motståndare. I slaget vid Pistoria (nuvarande Pistoia) besegrades hans trupper i grunden och själv stupade han.

Catilina i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Ciceros tal mot Catilina anses vara mästerverk i retorik och har ingått i latinstudierna genom tiderna. Hos Cicero, liksom hos andra antika källor som Sallustius, Vergilius m.fl. framställs Catilina som urtypen för den ondskefulle förrädaren.

Henrik Ibsen skrev i sin ungdom skådespelet Catilina, där huvudpersonen tvärtom framställs som en rättrådig rebell mot den romerska adelns korrupta oligarki.

Mer nyanserade porträtt i romanform har författats av Göran Hägg och Steven Saylor.