Cavendishlaboratoriet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Del av det nuvarande Cavendishlaboratoriet vid J.J. Thomson Avenue.
Ingången till det första Cavendishlaboratoriet på Free School Lane.
Ernest Rutherfords laboratorium på tidigt 1900-tal.

Cavendishlaboratoriet, på engelska Cavendish Laboratory, är namnet på fysikinstitutionen vid University of Cambridge. Laboratoriet stod klart 1874 och uppkallades efter den brittiske fysikern Henry Cavendish och dennes bror William (som var universitetskansler vid Cambridge och donerade de 6300 pund som behövdes för laboratoriets byggande). 1974 flyttade laboratoriet till nya byggnader i West Cambridge och 2019 påbörjades byggandet av "Cavendish III"[1].

Till och med 2019 har Cavendishlaboratoriet producerat 30 nobelpristagare och bland upptäckter gjorda vid laboratoriet som belönats med Nobelpriset märks elektronen, neutronen och strukturen hos DNA.

Nobelpristagare från Cavendishlaboratoriet[2][redigera | redigera wikitext]

  1. Lord Rayleigh (Fysik, 1904)
  2. J.J. Thomson (Fysik, 1906)
  3. Ernest Rutherford (Kemi, 1908)
  4. William Lawrence Bragg (Fysik, 1915)
  5. Charles Glover Barkla (Fysik, 1917)
  6. Francis William Aston (Kemi, 1922)
  7. Charles Thomson Rees Wilson (Fysik, 1927)
  8. Arthur Compton (Fysik, 1927)
  9. Owen Willans Richardson (Fysik, 1928)
  10. James Chadwick (Fysik, 1935)
  11. George Paget Thomson (Fysik, 1937)
  12. Edward Victor Appleton (Fysik, 1947)
  13. Patrick Blackett (Fysik, 1948)
  14. John Cockcroft (Fysik, 1951)
  15. Ernest Walton (Fysik, 1951)
  16. Francis Crick (Fysiologi eller medicin, 1962)
  17. James Watson (Fysiologi eller medicin, 1962)
  18. Max Perutz (Kemi, 1962)
  19. John Kendrew (Kemi, 1962)
  20. Dorothy Hodgkin (Kemi, 1964)
  21. Brian Josephson (Fysik, 1973)
  22. Martin Ryle (Fysik, 1974)
  23. Antony Hewish (Fysik, 1974)
  24. Nevill Francis Mott (Fysik, 1977)
  25. Philip Warren Anderson (Fysik, 1977)
  26. Pyotr Kapitsa (Fysik, 1978)
  27. Allan McLeod Cormack (Fysiologi eller medicin, 1979)
  28. Abdus Salam (Fysik, 1979)
  29. Aaron Klug (Kemi, 1982)
  30. Didier Queloz (Fysik, 2019)

Cavendishprofessorer i fysik[3][redigera | redigera wikitext]

Professorsstolen inrättades 1871 när laboratoriets byggande beställdes.

  1. James Clerk Maxwell 1871–1879
  2. Lord Rayleigh 1879–1884
  3. J.J. Thomson 1884–1919
  4. Ernest Rutherford 1919–1937
  5. William Lawrence Bragg 1938–1953
  6. Nevill Francis Mott 1954–1971
  7. Brian Pippard 1971–1984
  8. Sam Edwards 1984–1995
  9. Richard Friend 1995–

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Cavendish III på Department of Physics vid University of Cambridge.
  2. ^ Nobel Laureates på Department of Physics vid University of Cambridge.
  3. ^ Cavendish Professors på Department of Physics vid University of Cambridge.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]