Hoppa till innehållet

Centrala staden, Trollhättan

Marknad på Karl Johans torg, 1890

Centrala staden är en stadsdel i Trollhättan. Den ligger utmed och öster om den del av Trollhätte kanal som går i Bergkanalen och Trafikkanalens fortsättning uppströms mellan Klaffbron och Järnvägsbron. På tvären omfattas området mellan östra älvstranden och Drottninggatan. Stadsdelen gränsar österut till stadsdelarna Tingvalla och Hjortmossen.

Centrala staden har två delar av olika karaktär. Norra delen, som ligger norr om Torggatan, utgör Trollhättans ursprungliga tätort "Stranna" och är stadens centrum med detaljhandel och kontor, medan Södra delen domineras av bostadsbebyggelse från 1930- och 1940-talen.

Trollhättans första fasta bebyggelse uppkom mot slutet av 1600-talet och bestod av småskaliga sågar- och kvarnar, som utnyttjade Trollhättefallen, med bostadshus på öarna Malgön och Önan samt bostadshus också närmast öster om Göta älv i det område som kom att kallas "Stranna". År 1794 upprättades en karta över området, som visar att det då fanns en bebyggelse längs landsvägen från Västra Tunhem söderut ner till Göta älv vid Malgön (nära nuvarande Klaffbron), den sista sträckan ungefärligen samma som nuvarande Storgatans sträckning. År 1863 upprättades en stadsplan av Nils Ericson, som omfattade huvuddelen av det som nu är Centrala staden.

Åren 1893-1894 byggde Nohab en industrijärnväg från verkstäderna till Trollhättans station, med en sträckning på norra sidan av nuvarande Drottninggatan. Trollhättan växte till ett långsmalt samhälle, som avgränsades av Nohabs fabriksområde i söder, Bergkanalen i väster, Nohabs industrispår i öster och Bergslagsbanan i norr. Åren 1892-1893 upprättade lantmätaren Gottfrid Georg Skårman (1832-1922) en ny stadsplan, som innebar en utökning av 1863 års karta och innefattade en indelning av Centrala staden efter en rutnätsplan, samt anläggande av esplanaden Kungsgatan som stadens paradgata.

Gator i Centrala staden i urval

[redigera | redigera wikitext]