Centralasien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Centralasien enlig en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare defition (gulbrunt).
Centralasien, inklusive Afghanistan men exklusive Östturkestan.

Centralasien är en geografisk region i centrala Asien. Den består främst av fem länder som tidigare var sovjetrepubliker.[1] Dessutom inräknas i regel västra Mongoliet och nordvästra Kina[2] (motsvarande Sinkiang). Även vidare definitioner existerar, där bland annat Afghanistan och Tibet kan ingå.

Utsträckning[redigera | redigera wikitext]

Den eurasiska kontinenten är den största kontinenten på jorden. Den har i väster Europa och Sydvästasien, medan övriga väderstreck täcks av Sydasien, Sydostasien, Östasien och Sibirien ("Nordasien"). Däremellan finns de centrala delarna av kontinenten, vilka oftast går under beteckningen Centralasien. Den stora region har delvis olika utsträckning, beroende på om man definierar i enligt politiska eller geografiska termer.

Det geografiska Centralasien[redigera | redigera wikitext]

Stora delar av de centrala delarna av Asien är ett avloppslöst område, och delvis mycket torrt på grund av de omgivande och molnhindrande bergen. Den är på grund av bergskedjor avgränsad i en östlig (tidigare benämnd Östturkestan) och västlig (tidigare benämnd Västturkestan) del.[3]

Den östra delen av regionen begränsas i norr av Altaj, Sajan- och Jablonovbergen, Stora Hinggan i öster, Transhimalaya i söder och Karakorum, Pamir och Tian Shan i väster. Den norra delen är del av Mongoliet, och det övriga tillhör Kina.[2]

Den västliga delen av regionen motsvarar dels höglandet kring Pamir. Dels ingår ett vidsträckt slättområde öster om Kaspiska havet, norr om Hindukush och Irans berg samt söder om flodsystemen kring Ob. Det torra området avvattnas till viss del av Amu Darja, Syr Darja och Ili, vilka mynnar ut i de avloppslösa sjöarna Aralsjön (de två förstnämnda) respektive Balkasjsjön (den sistnämnda).

Enligt Unesco är Centralasien betydligt större. Då ingår även delar av södra Sibirien, hela Mongoliet, alla ofta glesbefolkade slätt- och bergsområden i centrala och västra Kina (inklusive Tibet), nordvästligaste Inden, norra halvan av Pakistan, hela Afghanistan samt nordöstra Iran. Denna definition är delvis historiskt och kulturellt präglad, och baseras i någon mån av att dessa "ytterområden" i hög grad påverkats av civilisationer med hemvist i de centrala delarna av Asien; detta inkluderar mongolerna och olika turkiska folkslag.[4]

Uzbekistan är det folkrikaste Centralasiatiska landet trots att dryga 80 procent består av ofruktbara öar, befolkningen är nämligen koncentrerad vid floderna Zeravsjan, bredvid vilken de historiska städerna Buchara och Samarkand ligger.

Det politiska Centralasien[redigera | redigera wikitext]

De forna sovjetstaterna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan brukar ibland kallas det politiska eller forna sovjetiska Centralasien. Området gränsar till Kaspiska havet i väst, Kina i öst, Sibirien i norr och Iran i syd.

Tillsammans med de nordligaste delarna av Afghanistan och bortsett från de nordligaste delarna av Kazakstan bildar dessa det område som förr kallades Västturkestan. Detta område gick även tidigare under benämningen sovjetiska Mellanasien[2]).

Ofta inkluderas även Mongoliet och den kinesiska provinsen Xinjiang (Östturkestan). Ibland omfattas än större områden, däribland Tibet, områden i centrala Kina (såsom Inre Mongoliet), samt Georgien, Azerbajdzjan och Armenien i Kaukasien och vissa ryska och iranska områden väster om Kaspiska havet.[källa behövs]

Afghanistan – ett bergigt land som både gränsar till Kina, Indiska halvön före detta sovjetiska stater och Iran – ligger i skärningspunkten mellan olika regioner. Det räknas antingen till sydvästra Asien[5], Sydasien[6][7] eller södra delen av Centralasien.[8]

Natur och kultur[redigera | redigera wikitext]

Centralasien består till större delen av stäpp och bergsområden, och den traditionella näringen har varit (ofta nomadiserande) boskapsskötsel.

Från Centralasien har flera ryttarfolk (eurasiska nomader) kommit, bland annat hunner, mongoler och turkar. Den största språkgruppen i Centralasien är de altaiska språken. Den största religionen är islam.

Genom Centralasien gick förr den viktiga sidenvägen från Europa till Kina.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hinnemo, Torgny: Centralasien i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 6 december 2015.
  2. ^ [a b c] Mårtensson, Solveig: "Centralasien". Läst 6 december 2015.
  3. ^ Karlsson, Klas-Göran: Turkestan i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 6 december 2015.
  4. ^ Asimov, M. S. (1996): Historiy of Civilizations of Central Asia – Volume III, sid. 14. Unesco. ISBN 978-92-3-103211-0 (engelska)
  5. ^ Afghanistan i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 6 december 2015.
  6. ^ "Sydasien". larseklund.in (2008?). Läst 6 december 2015.
  7. ^ TT (2015-10-26): "Skalv har krävt över 200 dödsoffer". gp.se. Läst 6 december 2015.
  8. ^ "Afghanistan". landsguiden.se. Läst 6 december 2015.