Ceratina hieroglyphica
| Ceratina hieroglyphica | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Märgbin Ceratina |
| Undersläkte | Ceratinidia[1] |
| Art | Ceratina hieroglyphica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ceratina hieroglyphica | |
| Auktor | Smith, 1854 |
| Synonymer | |
| Ceratina lepida Smith, 1879[1] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Ceratina hieroglyphica är en biart som beskrevs av Smith 1854.[2] Den ingår i släktet märgbin och familjen långtungebin.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Arten är förhållandevis liten, med en kroppslängd mellan drygt 5 och knappt 8 mm hos honan, kring 6,5 mm hos hanen. Grundfärgen är svart med gula markeringar, på mellankroppen i form av tre längsband (av vilka två ibland kan saknas) och en central, gul fläck framför dem, och längs tergit 1 till 5[a] som gula tvärband. De gula markeringarna på bakkroppen kan ibland vara vita. Dessutom har benen delvis gula markeringar, clypeus (munskölden) är även den gul, och den mörkbruna överläppen (labrum) har hos honan ett gult band[b]. Vingarna är genomskinliga, men med mörkbruna ribbor. Hanen är i huvudsak likadant färgad som honan, men de gula markeringarna är kraftigare.[5]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Arten förekommer i norra Indien, i Nepal och som en egen form (vissa menar underart) C. hieroglyphica japonica i Japan.[6] 1952 redvisade van der Vecht även fynd från Hongkong och Filippinerna, men van der Vecht såg problem med artens identitet på den tiden.[7]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Som alla märgbin bygger arten sina larvbon i märgen på olika växter.[8] Arten är polylektisk, den flyger till blommande växter från flera familjer, som stort sammetsblomster (korgblommiga växter), praktportlak (portlaker), kinarosor (rosväxter), Crotalaria pallida (ärtväxter), helig basilika och citronmeliss (båda kransblommiga växter).[5]
Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Ceratina hieroglyphica Smith, 1854” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Ceratina+hieroglyphica&flags=subgenus:. Läst 23 april 2019.
- ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2018). ”Species 2000 & IIS Catalogue of Life: 2018 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2018/search/all/key/ceratina+hieroglyphica/match/1. Läst 17 april 2019.
- ^ ”Ceratina hieroglyphica Smith, 1854” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=765480#null. Läst 17 april 2019.
- ^ [a b] Suma, S (2006) (på engelska) (PDF, 15,7 MB). Studies on Bee Faunal Diversity of Bangalore Region.. Bangalore: University of Agricultural Sciences. sid. 87–91, 98–99. http://krishikosh.egranth.ac.in/bitstream/1/5810025108/1/Th-8277.pdf. Läst 4 april 2019
- ^ ”Map of Ceratina hieroglyphica” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20m?kind=Ceratina+hieroglyphica&flags=subgenus:. Läst 23 april 2019.
- ^ J. van der Vecht (1952). ”A Preliminary Revision of the Oriental Species of the Genus Ceratina (Hymenoptera, Apidae)” (på engelska) (PDF, 6,18 MB). Zoologische Verhandelingen 16: sid. 6, 8–11, 12–14, 49–50. Arkiverad från originalet den 22 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140522225407/http://www.repository.naturalis.nl/document/148857. Läst 17 mars 2019.
- ^ E.E. Grissell och Malcolm T.Sanford (December 2017). ”common name: small carpenter bees” (på engelska). University of Florida. http://entomology.ifas.ufl.edu/creatures/misc/bees/ceratina.htm. Läst 13 mars 2019.
|