Chaetodipus penicillatus

Från Wikipedia
Chaetodipus penicillatus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljPåsmöss
Heteromyidae
SläkteChaetodipus
ArtChaetodipus penicillatus
Vetenskapligt namn
§ Chaetodipus penicillatus
Auktor(Woodhouse, 1852)
Synonymer
Perognathus penicillatus Woodhouse, 1852[2][3][4][5]
Hitta fler artiklar om djur med

Chaetodipus penicillatus[3][6][7][8] är en däggdjursart som först beskrevs av Samuel Washington Woodhouse 1852. Chaetodipus penicillatus ingår i släktet Chaetodipus och familjen påsmöss.[9][10] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[9] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 6 underarter.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Arten blir med svans 157 till 199 mm lång och vikten varierar mellan 11 och 22 g. Själva svansen är i genomsnitt 109 mm lång. Den grova pälsen har på ovansidan en gråbrun till gulgrå färg och glest fördelade svarta hår ger ett spräckligt utseende. Undersidan är täckt av vit päls och även svansens undersida är vit. I varje käkhalva förekommer en framtand, ingen hörntand, en premolar och tre molarer.[11]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna gnagare förekommer i sydvästra USA och i nordvästra Mexiko. Habitatet utgörs av landskap med sandig jord och med mer eller mindre glest fördelade buskar eller träd.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Individerna gräver underjordiska bon, vanligen i mjuk mark men ibland i påfallande hård jord. De lever ensamma och är aggressiva mot varande när honan inte är brunstig. Chaetodipus penicillatus håller ingen vinterdvala men i norra delen av utbredningsområdet stannar den under kalla tider i boet och är slö.[11]

Födan består främst av frön från gräs, örter och buskar som kompletteras med gröna växtdelar och insekter. För att nå födan klättrar arten ibland i buskar. Den transporterar födan med hjälp av kindpåsarna. Förråd med frön lagras i boet och i olika gömmor.[11]

Fortplantningen sker mellan tidiga våren och sensommaren. Under tiden har honor en eller flera kullar med upp till sju ungar per kull. Några honor har fortfarande ungdjurspälsen när de blir dräktiga för första gången. Livslängden är sällan mer än ett år.[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] 2008 Chaetodipus penicillatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ [a b c] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Chaetodipus penicillatus
  4. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  5. ^ Hall, E. Raymond (1981) , The Mammals of North America, vols. I and II, 2nd ed.
  6. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  7. ^ Wilson, Don E., and Sue Ruff, eds. (1999) , The Smithsonian Book of North American Mammals
  8. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  9. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (14 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/chaetodipus+penicillatus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  10. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  11. ^ [a b c d] L. Chebes (2002). ”Desert pocket mouse” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Chaetodipus_penicillatus/. Läst 20 april 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]