Challenger 1
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2024-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Challenger 1 | |
 Challenger 1 stridsvagn på Bovington museum | |
| Generella egenskaper | |
|---|---|
| Typ | Stridsvagn |
| Besättning | 4 (vagnchef, skytt, laddare, förare) |
| Längd | 11,5 m |
| Bredd | 3,5 m |
| Höjd | 2,95 m |
| Vikt | 62 ton |
| Tillverkare | ROF |
| Skydd och beväpning | |
| Skydd | Chobham, hemligt |
| Primär beväpning | 120 mm L11A5 räfflad kanon |
| Sekundär beväpning | coaxial 7,62mm L8A2 7,62mm L37A2 ksp |
| Mobilitet | |
| Motor | Rolls-Royce CV12 26 liters diesel 895 kW (1 200 hk) |
| Upphängning | hydropneumatisk |
| Hastighet på väg | 56 km/h |
| Räckvidd | 450 km (på väg) |
Challenger 1 var Storbritanniens huvudsakliga stridsvagn mellan åren 1983 och cirka 1995. Huvudbeväpningen består av en 120 mm räfflad kanon och två 7,62 mm kulsprutor.
Stridsvagnen väger 62 ton och maxhastigheten är 56 km/h. Den ersattes av Challenger 2.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Challenger 1.
| |||||||||||||||||||||||||||||