Chaparralsparv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Chaparralsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Black-chinned Sparrow (Spizella atrogularis) (16690054929).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteSpizella
ArtChaparralsparv
S. atrogularis
Vetenskapligt namn
§ Spizella atrogularis
Auktor(Cabanis, 1851)
Utbredning
Spizella atrogularis map.svg
Hitta fler artiklar om fåglar med

Chaparralsparv[2] (Spizella atrogularis) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i sydvästra USA och Mexiko.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Chaparralsparven är en förhållandevis liten (14–15 cm) och slank amerikansk sparv med lång stjärt och liten näbb. Den är enhetligt grå på huvud och undersida, ryggen är streckat brun och näbben är rosafärgad. Arten är den enda i släktet som har tydliga skillnader mellan könenl, där hane i häckningsdräkt har svart ansikte, vilket honan saknar.[4]

Hane.
Hona.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Sången består av en serie höga och vassa toner som accelererar till en drill. Lätet är ett ljust och svagt "stip".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Chaparralsparv delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[5][6][7][8] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[8]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Chaparralsparv hittas i just chaparral och liknande torra sluttningar med buskig vegetation. Födan är dåligt känd. Vintertid tros den bestå av frön, sommartid insektslarver. Fågeln häckar från mitten av april till början av juli.[9]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde men tros minska i antal, mellan 1970 och 2014 med 62%.[10] Den anses dock inte minska tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 1,1 miljoner häckande individer.[11]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Chaparral är en sorts buskväxtlighet, framför allt på halvön Baja California och i Kalifornien.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Spizella atrogularis (på engelska). Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 415. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  6. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  7. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  8. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
  9. ^ Rising, J. (2020). Black-chinned Sparrow (Spizella atrogularis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61935 20 mars 2020).
  10. ^ Sauer, J. R., D. K. Niven, J. E. Hines, D. J. Ziolkowski Jr., K. L. Pardieck, J. E. Fallon, and W. A. Link (2017). The North American Breeding Bird Survey, Results and Analysis 1966–2015. Version 2.07.2017. USGS Patuxent Wildlife Research Center, Laurel, MD, USA.
  11. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019 Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]