Charlotte Stuart

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Charlotte Stuart
Charlotte Stuart av Hugh Douglas Hamilton.

Charlotte Stuart, född 29 oktober 1753 i Liège, död 17 november 1789 i Bologna, kallad hertiginna av Albany, var det enda kända barnet till titulärkungen Karl Edvard Stuart.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Dotter till Karl Edvard Stuart, i katolska ögon den rättmätige brittiske kronprinsen, och Clementina Walkinshaw. Modern Clementina lämnade fadern på grund av misshandel, med hjälp av Karls far Jakob Edvard Stuart, år 1760, och levde sedan på dennes bekostnad som gäst i franska kloster; vid Jakobs död 1766 fick de underhåll av Karls bror på villkor att Clementina erkände att hon aldrig varit gift med Karl.

År 1772 besökte Charlotte fadern i Rom med modern för att försöka få pengar, men han nekade att ge både pengar och tillstånd för henne att vare sig gifta sig eller bli nunna och ville heller inte låta henne bo hos honom om hon inte lämnade modern, vilket hon vägrade. Hon blev då älskarinna åt Ferdinand Maximilien Mériadec de Rohan, ärkebiskop av Bordeaux och Cambrai, och fick tre barn i hemlighet.

Erkännande[redigera | redigera wikitext]

1783 erkände fadern henne och gjorde henne till sin arvtagare, kallade henne att bo hos sig och gav henne Tistelorden och titeln "Hennes Kungliga Höghet, hertiginnan av Albany" och sin mors juveler, lät måla av henne med alla möjliga symboler som Stuarts arvtagare och presenterade henne för societeten. Hon flyttade 1785 med honom till Rom, tog hand om honom under hans sista år och lyckades få honom att ge modern ett underhåll. 1787 erkändes faderns testamente av Ludvig XIV av Frankrike. Charlotte led av leverbesvär.

Fadern dog 1788, och Charlotte 1789 efter att ha testamenterat sin förmögenhet till modern. Farbrodern betalade dock bara ut ett underhåll på villkor att modern Clementina avsade sig vidare arvsanspråk för sig och Charlottes barn.

Charles Edward Stuart

Barn[redigera | redigera wikitext]

Charlottes mor uppfostrade hennes hemliga barn i Schweiz, och barnen har först sent lyckats identifieras av historiker: de två döttrarna togs om hand av moderns släkt i London, och den äldsta levde senare i Frankrike och blev så småningom gift med en polsk adelsman, medan den yngsta ska ha varit ogift. Sonen Charles Edward Stuart, som kallade sig greve Roehenstart, blev en äventyrare som talade vitt och brett om sina kungliga släktkopplingar, aldrig blev trodd och dog 1854.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Det har spekulerats om att Charlotte Stuart var legitim och alltså arvtagare till familjen Stuarts anspråk. Det anses inte troligt att föräldrarna var gifta. Modern fick 1767 svära på att de inte var gifta för att kunna få ett underhåll av Karls bror.

Den skotske poeten Robert Burns skrev om Charlotte:

This lovely maid's of nobel blood,
That ruled Albion's kingdoms three;
But Oh, Alas! for her bonie face,
They hae wrang'd the lass of ALBANIE.
(Denna ljuvliga mö är det nobla blod,
som styrde Albions tre riken,
Men ack! För hennes ansiktes skönhet,
Har de svikit tösen från Albany.)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Charlotte Stuart, Duchess of Albany