Tjatyr-Köl
| Tjatyr-Köl (Чатыр–Көл) | |
| Chatyr-Kul, Chatyrkol | |
| Sjö | |
 Vy från sjöstranden över Tjatyr-Köl i juni 2006.
| |
| Etymologi: Himmelska sjön | |
| Land |  Kirgizistan
|
|---|---|
| Provins | Naryn |
| Distrikt | At-Basjy |
| Stad | At-Basjy, Naryn |
| Höjdläge | 3 530 m ö.h. |
| Längd | 23 km |
| Bredd | 10 km |
| Djup | 16,5 m |
| Volym | 0,62 m³ |
| Area | 181 km² |
| Geonames | 1528570 |
Tjatyr-Köl (kirgiziska: Чатыр–Көл) är en endorheisk sjö i Tianshan-bergen i distriktet At-Basjy i Naryn-provinsen, i Kirgizistan. Sjön ligger i nedre delen av Tjatyr-Köl-sänkan, nära Torugartpasset, ett bergspass på gränsen mellan Kina och Kirgizistan.[1] Det är den högst belägna av Kirgizistans större sjöar, på en höjd av 3 530 m ö.h.[2] Tjatyr-Köl har en yta av ungefär 181 km2. Sjöns längd är maximalt 39 km och bredden 10 km. Den har ett maximalt uppmätt djup av 16,5 m. Avrinningsområdet är 1 050 km2.
I den närbelägna Ak-Say-dalen betar stora hjordar av jak på somrarna och jägare från At-Basjy för att jaga murmeldjur.[2]
Tjatyr-Köl betyder “himmelssjön” på kirgisiska och bokstavligen "taksjön".
Klimat[redigera | redigera wikitext]
Den årliga medeltemperaturen i sjöområdet är -5,6o, med en medeltemperatur i januari månad av -22oC och i juli månad +7,1oC. Maximal sommartemperatur har uppmätts till 24oC oc minimum under vintern till -50oC. Närmare 90 procent av årsnederbörden i områdets 208–269 mm faller under sommaren. Vinterhalvåret är med andra ord väldigt torrt. Sjön är isbelagd från oktober till slutet av april. Istjockleken kan varierar mellan vintrarna från 0,25 till 1,5 meters tjocklek.[3][4]
Hydrologi[redigera | redigera wikitext]
Vattnet i Tjatyr-Köl är gulaktigt grönt med en siktdjup på ner till 4 meter. Mineraliseringen i sjön är i intervallet 0,5 till 1,0 milligram per liter och består av klorider, vätekarbonater och salter av natrium och magnesium. Saliniteten är 2 ppt. Mineraliseringen i den södra delen av sjön är betydligt större, med halter på 5 - 7 gram per liter och ett pH-värde på 5,8-6,0. Vattenföringen är 1 866 m3 på vintern och 3 629 m 3 under sommaren.[5]
En negativ vattenbalans under de senaste årtiondena har lett till att vattennivån i sjön har sjunkit.
Naturskydd[redigera | redigera wikitext]
Tjatyr-Köl och en buffertzon på 2 km runt omkring ingår i Karatal-Japyryks naturreservat, tillsammans med området runt sjön Song-Köl och Karatal-Atjatasj. Tjatyr-Köl ingår också i våtmarksskyddet enligt Ramsarkonventionen (Konvention om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar) sedan den 8 november 2005, med det officiella namnet Chatyr Kul Lake och referensnummer 1588.[6] Det blev då den andra våtmarken i Kirgizistan som togs upp på Ramsar-listan.
Tjatyr-Köl saknar helt fiskbebestånd,[5] men har gott om flyttfåglar som häckar. Särskilt kan nämnas stripgåsen som är den fågelart som kan flyga på högst höjd.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chatyr-Kul, 10 maj 2018.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Turugart Pass hos Geonames.org (cc-by); post uppdaterad 2014-06-04; databasdump nerladdad 2016-03-31
- ^ [a b c] Laurence Mitchell (2008) (på engelska). Kyrgyzstan. Bradt Travel Guides Ltd. sid. 216. ISBN 978-1-84162-221-7
- ^ (på russian). Bishkek: Academy of Sciences of Kyrgyz SSR. 1987. Sid. 156.
- ^ (på russian). Bishkek: Chief Editorial Board of Kyrgyz Soviet Encyclopedia. 1994. Sid. 512. ISBN 5-89750-009-6.
- ^ [a b] ”Information Sheet on Ramsar Wetlands (RIS)– 2009-2012 version” (på engelska). https://rsis.ramsar.org/RISapp/files/RISrep/KG1943RIS.pdf. Läst 25 november 2019.
- ^ ”Chatyr Kul” (på engelska). Ramsar Sites Information Service. https://rsis.ramsar.org/ris/1588. Läst 26 november 2019.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Davletbakov A.T., Ostashenko A.N. (2005) (på engelska). Ornithofauna of Son-Kol and Chatyr-Kul lakes in Ecological assessment of Son-Kol and Chatyr-Kul lakes of the Kyrgyz Republic for the development of guide on Ramsar areas management and their inclusion into the list