Större dvärgmaki
| Större dvärgmaki Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Primater Primates |
| Familj | Muslemurer Cheirogaleidae |
| Släkte | Cheirogaleus |
| Art | Större dvärgmaki C. major |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cheirogaleus major | |
| Auktor | É. Geoffroy Saint-Hilaire, 1812 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Större dvärgmaki (Cheirogaleus major[2][3][4]) är en däggdjursart som beskrevs av É. Geoffroy Saint-Hilaire 1812. Cheirogaleus major ingår i släktet Cheirogaleus och familjen muslemurer.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade.[5]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 17 till 26 cm och en svanslängd av 19 till 31 cm. Vikten varierar mycket mellan årstiderna. Individerna kan vara 170 till 600 g tunga. Den tjocka pälsen har på ovansidan en gråbrun till rödbrun färg och undersidan är ljusare. Kring ögonen förekommer mörka ringar. De små öronen är täckta av några korta hår.[7]
Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]
Denna primat förekommer huvudsakligen på östra Madagaskar och dessutom finns två avskilda populationer på västra Madagaskar. I bergstrakter når arten 1800 meter över havet. Habitatet utgörs av olika slags skogar.[1]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Liksom andra arter av samma släkte är större dvärgmaki aktiv på natten. Den äter främst frukter, blommor och nektar samt några insekter och ibland mindre ryggradsdjur som grodor, småfåglar och små däggdjur. Arten är inte högljudd men den har olika läten.[7] Ungar har ett gnisslande läte när modern kommer till boet. En vissling används troligen som kontakt över längre avstånd eller kanske för att markera reviret. Dvärgmakin grymtar för att varna en fiende.[8]
Flockar av upp till tre vuxna individer och deras ungar vilar tillsammans i trädens håligheter eller i andra gömställen. Större dvärgmaki sparar fett i svansen innan den mellan oktober och november går i ide. Efteråt sker parningen och efter cirka 70 dagar dräktighet föder honan upp till tre ungar.[1]
Före ungarnas födelse bygger honan ett nästa av kvistar och blad. Boet placeras i träd ungefär 6 till 12 meter över marken. De nyfödda lemurerna har redan päls och öppna ögon. Ungarna diar sin mor cirka 45 dagar och 10 till 14 månader efter födelsen blir de könsmogna.[7]
Större dvärgmaki jagas av ormar som Sanzinia madagascariensis samt av ringsvansmangust (Galidia elegans).[8]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] 2008 Cheirogaleus major Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (2005) , website Cheirogaleus major, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/cheirogaleus+major/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c] A. Cooper (12 april 2000). ”Greater dwarf lemur” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Cheirogaleus_major/. Läst 9 juni 2015.
- ^ [a b] Sean Flannery (12 april 2007). ”Greater Dwarf Lemur” (på engelska). Primate Fact Sheets. http://www.theprimata.com/cheirogaleus_major.html. Läst 9 juni 2015.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Större dvärgmaki.
Wikispecies har information om Cheirogaleus major.
|