Christer Gerlach

Från Wikipedia
Christer Gerlach
Född5 september 1944 (79 år)
Karlstad, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningJournalist, författare
Barn3
Redigera Wikidata

Sten Christer Hugo Gerlach, född 5 september 1944 i Karlstad, är en svensk journalist, författare och TV-personlighet men kanske mest känd för sina ensamresor i bil jorden runt till alla kontinenter utom Antarktis. Gerlach har hamnat två gånger i Guinness’ Rekordbok1989 som den förste som kört ensam jorden runt[1] och år 2000 som ”världsmästare på ensamfärder” i bil.[2][3] 2008 lanserade motortillverkaren Kia på vissa marknader en specialdesignad modell som man döpte till Global Circuit som en hyllning till Gerlachs tredje jorden runt-färd.[4] 1979 blev Gerlach internationellt uppmärksammad efter att tillsammans med två tyska kolleger ha spårat upp fyra reportrar, två svenska och två tyska, som mördades under kriget i Uganda.[5][6][7]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gerlach är son till överstelöjtnant Gunnar Gerlach och Gull Lundén och sonson till industrimannen Hugo Gerlach och Anna Bagge.[8] han avlade studentexamen på Skövde högre allmänna läroverk 1965 och studerade på Journalisthögskolan i Stockholm 1967-69.

Han var anställd på Expressen mellan 1969 och 1990 som redigerare, reporter, chef för söndagsbilagan, nyhetschef, chef och krönikör för motorredaktionen med mera.[9] Därefter programledare och redaktör för motormagasinet Garage på TV3[10] som producerades av Strix, chefredaktör för Blekinge Läns Tidning[11], chefredaktör för Teknikens Värld då han också tillsammans med Leif Liebermann och producenten Thomas Dahl startade TV-programmet Teknikens Värld i Kanal 5 och som senare blev Motorjournalen.[12] Gerlach har medarbetat som frilansare för SVT:s Trafikmagasinet, Kanal 5, Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Teknikens värld, Helsingborgs Dagblad, Metro, Vi Bilägare, Motor m fl.[12]

Jakten på mördade Arne Lemberg och Kalle Bergman[redigera | redigera wikitext]

1979 blev Gerlach, som då var reporter på Expressen, uppmärksammad efter att tillsammans med två tyska kolleger ha hittat kropparna efter de svenska journalisterna Arne Lemberg, Expressen, och Kalle Bergman, Svenska Dagbladet, som försvunnit under kriget i Uganda våren 1979.[13] Lemberg och Bergman hade åkte ner till Öst-Afrika för att bevaka kriget i Uganda. Efter att de båda reportrarna efter cirka två veckor försvunnit spårlöst fruktade hemmaredaktionerna att de båda gripits av någon av parterna i kriget. Expressen skickade ner sin reporter Knut-Göran Källberg som lyckades kartlägga de försvunna kollegernas rörelser men i Uganda upphörde spåren. Det visade sig senare att de svenska reportrarna slagit sig samman med två tyska kolleger från tidskriften Stern.[14] Under sina efterforskningar hamnade Källberg i striderna och hotades med döden av flera officerare. Källberg lämnade då Uganda. Gerlach skickades ner av Expressen och tog sig via Tanzania in i Uganda.

Gerlach lyckades på jakt efter upplysningar medan striderna pågick ta sig in i en av diktatorns Idi Amins bostäder. Bland kvarlämnade dokument hittade han bland annat ett svenskt giltigt pass, brev undertecknade av diktatorn Idi Amin men ingenting om Lemberg och Bergman. Gerlach greps därefter av den ugandiska befrielsearmén och utvisades. Han letade efter en ny väg in i Uganda och hyrde tillsammans med två tyska kolleger ett enmotorigt flygplan med en kvinnlig pilot i Nairobi, Kenya. De flög på låg höjd över Viktoriasjön till Uganda och landade i Entebbe medan de sista upprensningarna i huvudstaden Kampala pågick. Under jakten på ledtrådar hittade Gerlach Arne Lembergs presskort.

Någon dag senare dök ett trovärdigt vittne, Elkanus Luombwya, upp och påstod att han sett hur Lemberg och Bergman mördats i en by som hette Katosi.[15] Gerlach och de två tyska journalisterna hyrde en liten lastbil, två livvakter och en lokal begravningsentreprenör och körde ner till Katosi vid Viktoriasjöns strand. Arne Lemberg, Kalle Bergman, Wolfgang Stiens och Hans Bollinger låg nedgrävda i utkanten av en bananplantage. Gerlach kunde genom intervjuer med byinvånarna i detalj kartlägga hur de fyra reportrarna mördats. Någon eller några mördare har inte dömts trots att trovärdiga vittnen pekade ut ugandiska och libyska soldater. Morden väckte stor uppmärksamhet i framför allt Sverige och Tyskland.[16]

TV-produktioner[redigera | redigera wikitext]

2006 gjorde Gerlach tillsammans med produktionsbolaget Frameline en dokumentär för TV4 om hur mc-legendarerna Varg-Olle Nygren, Ove Fundin och Per-Olof "Posa" Serenius körde motorcykel tvärs över Asien.[17][18][19] Under 2010-talet gjorde Gerlach som programledare och redaktör tillsammans med produktionsbolagen Frameline och Shortcut 22 program om bilhistoria för TV4 Fakta – varav fyra program om SAAB.[20]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Gerlach har skrivit tre böcker om sina bilresor jorden runt och två böcker om Toyota.

Bilresor[redigera | redigera wikitext]

Ensam jorden runt[redigera | redigera wikitext]

  • 1988-1989. Bil: Toyota Corolla 4WD. 4 cyl, bensin. Resväg: Europa, Marocko, Algeriet, Tunisien, Italien, Jugoslavien, Bulgarien, Turkiet, Syrien, Saudiarabien, Qatar, Abu Dhabi, Dubai, Singapore, Malaysia, Japan, USA, Kanada, Alaska. [21]
  • 2000. Bil: Volvo XC70, 4WD, 5 cyl, bensin. Resväg: Europa, Tunisien, Libyen, Egypten, Jordanien, Syrien, Turkiet, Iran, Pakistan, Indien, Nepal, Singapore, Malaysia, Thailand, Australien, Japan, USA. [22]
  • 2005. Bil: Kia Sorento, 4WD, 6 cyl, bensin. Resväg: Ukraina, Ryssland, Kazakstan, Mongoliet, Sydkorea, USA, Mexiko.[23][24] 2008 lanserade Kia på vissa marknader en specialdesignad modell som man döpte till Global Circuit som en hyllning till Gerlachs jorden runt-färd. [4]

Andra längre ensamresor med start i Sverige[redigera | redigera wikitext]

  • 1972. Nordafrika. Bil: Citroën 2CV Ami 8, 2 cyl, bensin. Resväg: Sahara tur och retur, Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen.[25][26]
  • 1991. Nord-Afrika. Bil: Toyota HiLux, 4WD, 4 cyl, bensin. Resväg. Marocko, Västsahara.[27]
  • 1994. Kola-halvön, Ryssland. Bil: Toyota Corolla 4WD. 4 cyl, bensin. Resväg: Finland, Ryssland. [28]
  • 1996. Nordkap till Kapstaden. Bil: Toyota Rav4, 4WD, 4 cyl, bensin. Resväg: Nordkap (Norge), Turkiet, Syrien, Jordanien, Egypten, Saudiarabien, Eritrea, Etiopien, Kenya, Tanzania, Zambia, Zimbabwe, Botswana, Namibia, Sydafrika (Kap Agulhas, Afrikas sydligaste punkt).[29]
  • 1998. Alaska till Argentina. Bil: Volvo XC70, 4WD, 5 cyl, bensin. Resväg: New York, Kanada, Alaska (Prudhoe Bay, Norra Ishavet), Kanada, USA, Mexiko, Guatemala, Honduras, El Salvador, Nicaragua, Costa Rica, Panama, Colombia, Ecuador, Peru, Chile, Argentina (Ushuaia/Lapatia). [30]
  • 1999. Runt Östra Medelhavet. Bil: Toyota HiLux, 4WD, 4 cyl, diesel. Resväg: Tunisien, Libyen, Egypten, Jordanien, Syrien, Turkiet, Grekland.[31]
  • 2001. Marocko, Västsahara. Bil: Volvo XC70, 4WD, 5 cyl, bensin. [32]
  • 2002. Mellanöstern. Bil: Mitsubishi L200, 4WD, diesel. Resväg: Turkiet, Syrien, Jordanien, Egypten.[33] [34]
  • 2003. Västafrika, i spåren efter Dakar-rallyt. Bil: Volkswagen Touareg, 4WD, 5 cyl. diesel. Resväg: Marocko, Västsahara, Mauretanien, Mali, Senegal. [35]
  • 2006. Tvärs över Asien. Bil: Toyota Hilux, 4WD, 4 cyl, diesel. Resväg: Syd-Korea, Ryssland (Sibirien), Mongoliet, Kazakstan. Ryssland, Finland. [36][19][37]
  • 2008. Marocko, Västsahara. Bil: Kia Sorento, 4WD, 6 cyl, bensin.[38]
  • 2008. Mellanöstern. Motorcykel: Honda Shadow, 2 cyl, bensin. Resväg: Turkiet, Syrien, Jordanien, Egypten. Tillsammans med Ove Fundin.[39]
  • 2009. Västafrika, i spåren efter Dakar-rallyt. Bil: Volvo XC60, 4WD, 5 cyl, diesel. Resväg: Marocko, Väst-Sahara, Mauretanien, Mali, Senegal.[40]
  • 2010. Mellanöstern. Bil: Volkswagen Tiguan 4WD. Resväg: Balkan, Turkiet, Syrien, Jordanien, Egypten.[41][42]
  • 2011. Västafrika. Bil: Saab 9-3x, 2WD, 4 cyl, diesel. Resväg: Marocko, Väst-Sahara, Mauretanien, Senegal. [43]
  • 2012. EU:s fyra hörn. Bil: Toyota Hilux, 4WD, diesel. Resväg: EU:s nordligaste punkt (Finland), östligaste (Finland), mittpunkt (Tyskland), västligaste (Portugal), sydligast (Spanien).[44]
  • 2012. Marocko, Västsahara. Bil: Toyota Hilux, 4WD, 4 cyl, diesel.[45]
  • 2014. Marocko, Västsahara. Bil: Subaru Forester, 4WD, 4 cyl, bensin.[46][47]
  • 2019. Marocko, Västsahara. Bil: Dacia Duster, 4WD, 4 cyl, diesel.

Andra längre resor med partners[redigera | redigera wikitext]

  • 1974. Tvärs över Afrika. Bilar: 2 st Citroën 2CV Mehari, 2WD, bensin. Resväg: Marocko, Algeriet, Niger, Nigeria, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Kongo-Zaire, Rwanda, Tanzania, Kenya, Etiopien. Medresenärer: Anita Ruiter, Ernst Ruiter, Gustaf Asplund. [48]
  • 1976. Mellanöstern, Afrika. Bil: Volkswagen Minibus Typ 2, 2WD, bensin. Resväg: Turkiet, Syrien, Jordanien, Saudiarabien, Eritrea. Etiopien, Kenya, Tanzania. Medresenär: Dr Alexander Wilczek.[49]
  • 1978. Mellanöstern, Indien. Bil: Volkswagen Minibus Typ 2, 2WD, bensin. Resväg: Turkiet, Iran, Afghanistan, Pakistan, Indien. Medresenär: Åsa Lundström.[50]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Guinness rekordbok : en uppslagsbok med tusentals spännande fakta och fantastiska rekord i allt mellan himmel och jord (19., rev. uppl., 1990). Forum. 1989. sid. 130. ISBN 91-37-09747-4. OCLC 186266911. https://www.worldcat.org/oclc/186266911. Läst 19 oktober 2020 
  2. ^ Guinness rekordbok : en uppslagsbok med tusentals spännande fakta och fantastiska rekord i allt mellan himmel och jord (24., rev. uppl., 1995). Forum. 1994. sid. 122. ISBN 91-37-10545-0. OCLC 186273245. https://www.worldcat.org/oclc/186273245. Läst 19 oktober 2020 
  3. ^ Guinness rekordbok (29., rev. uppl., 2000). Forum. 1999 ;. sid. 249. ISBN 91-37-11506-5. OCLC 186542410. https://www.worldcat.org/oclc/186542410. Läst 19 oktober 2020 
  4. ^ [a b] ”Kia Sorento Global Circuit”. www.carsales.com.au. https://www.carsales.com.au/editorial/details/kia-sorento-global-circuit-6835/. Läst 19 oktober 2020. 
  5. ^ Expressen fr o m 11 april 1979 och vidare.
  6. ^ ”Traurige Bilanz” (på tyska). stern.de. https://www.stern.de/politik/deutschland/hintergrund-traurige-bilanz-3286354.html. Läst 19 oktober 2020. 
  7. ^ SPIEGEL, DER. ”Hintergrund: Zehn deutsche Journalisten seit 1979 in Konfliktgebieten getötet - DER SPIEGEL - Politik” (på tyska). www.spiegel.de. https://www.spiegel.de/politik/ausland/hintergrund-zehn-deutsche-journalisten-seit-1979-in-konfliktgebieten-getoetet-a-167304.html. Läst 19 oktober 2020. 
  8. ^ Hjelmstedt, Lennart, 1938- (2006). Hugo Gerlach och hans tid. Hembygdsföreningen Gamla Varberg. ISBN 91-631-9821-5. OCLC 185235730. https://www.worldcat.org/oclc/185235730. Läst 19 oktober 2020 
  9. ^ ”Christer Gerlach”. Forum. https://www.forum.se/forfattare/18151/christer-gerlach/. Läst 19 oktober 2020. 
  10. ^ ”TV 3 Garage 1991 repotage Stockholm Open 1990”. https://www.youtube.com/watch?v=xbeLC19at5s. Läst 19 oktober 2019. 
  11. ^ ”Nya Lundstedts arkiv”. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20160308144258/http://www.kb.se/samlingarna/tidningar-tidskrifter/soka/Nya-Lundstedt-tidningar/. Läst 19 oktober 2020. 
  12. ^ [a b] ”Christer Gerlach”. DN.SE. 28 augusti 2009. https://www.dn.se/arkiv/familj/christer-gerlach/. Läst 19 oktober 2020. 
  13. ^ Expressen, 14 april 1979.
  14. ^ Stern Magazin: Ihr letzter Einsatz, april 1979, sida 22-32, 207-210.
  15. ^ Tidningarnas Telegrambyrå, Dar Es Salaam/TT:s utsände/Max Winter 20 april 1979 (TTU8 0416 vittne).
  16. ^ ”Arne Lemberg dödades av Idi Amins soldater i Uganda”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/arne-lemberg-dodades-av-idi-amins-soldater/. Läst 19 oktober 2020. 
  17. ^ ”Posa gör sitt livs resa- 1 700 mil på mc”. gd.se. 17 juli 2006. https://www.gd.se/artikel/posa-gor-sitt-livs-resa-1-700-mil-pa-mc. Läst 19 oktober 2020. 
  18. ^ Allt om MC nr 12 2006, nr 1, 2 2007
  19. ^ [a b] ”Den sista resan - teaser”. https://www.youtube.com/watch?v=1WporpR8rK4. Läst 19 oktober 2020. 
  20. ^ ”Bilen med nio liv”. tv.nu. https://www.tv.nu/program/bilen-med-nio-liv. Läst 19 oktober 2020. 
  21. ^ Gerlach, Christer, 1944- (1990 ;). Ensam jorden runt med bil. Forum. ISBN 91-37-09916-7. OCLC 186541963. https://www.worldcat.org/oclc/186541963. Läst 19 oktober 2020 
  22. ^ Aftonbladet Bil bilaga nov 2000. Helsingborgs Dagblad 28 dec 2000. Vi Bilägare nr 1, 2 2001. Malaysia Times 14 juni 2001. Auto-Illustrierte nr 3 2001.
  23. ^ Redaktionen, auto motor & sport |. ”Tredje varvet runt jorden för Gerlach”. auto motor & sport. https://www.mestmotor.se/automotorsport/artiklar/nyheter/20050819/tredje-varvet-runt-jorden-for-gerlach/. Läst 19 oktober 2020. 
  24. ^ 4Wheel Drive nr 3, 4 5, 6 2006.
  25. ^ ”För Christer Gerlach är livet rena öken”. gd.se. 13 december 2009. https://www.gd.se/artikel/for-christer-gerlach-ar-livet-rena-oken. Läst 19 oktober 2020. 
  26. ^ Expressen 16 april 1972.
  27. ^ Expressen 13 okt 1991.
  28. ^ Teknikens Värld nr 2 1995.
  29. ^ Gerlach, Christer, 1944- (1997). Stuvat piggsvin till lunch och en kyss av en hyena. Forum. ISBN 91-37-11096-9. OCLC 55213989. https://www.worldcat.org/oclc/55213989. Läst 19 oktober 2020 
  30. ^ Gerlach, Christer (1999). Cross Country – A solo drive from Alaska to Argentina.. Tidningskompaniet/Volvo 
  31. ^ Vi Bilägare nr 1, 3 2001.
  32. ^ Vi Bilägare nr 2, 3 2003.
  33. ^ ”Han åker riktig husbil till Afrika”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/3j4vK9. Läst 19 oktober 2020. 
  34. ^ Auto Motor & Sport 2003.
  35. ^ Aftonbladet Bil nr 1 2004.
  36. ^ Allt om MC nr 12 2006.
  37. ^ Alltommc.se (8 april 2007). ”Mc-dokumentär i TV4”. Allt om MC. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201020125430/https://www.alltommc.se/mc-dokumentar-i-tv4/. Läst 19 oktober 2020. 
  38. ^ 4Wheel Drive nr 4, 5, 6, 7/8 2008.
  39. ^ Allt om MC nr 10/11, 12 2008, nr 1 2009.
  40. ^ Teknikens Värld nr 16, 17, 18, 19 2009.
  41. ^ ”"Med Allah mot pyramiderna"”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/ka889L. Läst 19 oktober 2020. 
  42. ^ 4Wheel Drive nr 12 2009, 2, 3, 4, 5 2010.
  43. ^ Aftonbladet Bil 3, 16 juni 2011.
  44. ^ Vi bilägare nr 6, 7 2012
  45. ^ 4Wheel Drive nr 9, 10, 11 2012.
  46. ^ februari 2014 00:00, Av Olle Holm den 17. ”Med Subaru Forester till vägs ände”. Motor-Magasinet. https://www.motormagasinet.se/article/view/416656/med_subaru_forester_till_vags_ande. Läst 19 oktober 2020. 
  47. ^ Teknikens Värld nr 16, 17, 18, 19 2014.
  48. ^ Expressen 26 dec 1974.
  49. ^ Expressen 19 mars 1978.
  50. ^ Expressen 18 feb 1979.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]