Christian Eriksson

Från Wikipedia
Christian Eriksson
foto från 1904.
Född30 juni 1858[1][2][3]
Arvika församling[1][2][4], Sverige
Död6 november 1935[1][5][3] (77 år)
Maria Magdalena församling[1][5], Sverige
BegravdArvika kyrkogård[6]
kartor
Medborgare iSverige[7]
SysselsättningSkulptör[5]
MakaJeanne de Tramcourt
(g. 1894–1911)[4]
Ebba Dahlgren
(g. 1913–)[8]
BarnKajsa Nerman (f. 1896)
Matts Eriksson (f. 1905)[4]
Liss Eriksson (f. 1919)[8]
SläktingarOla Eriksson (syskon)
Elis Eriksson (syskon)
Redigera Wikidata
För andra personer med liknande namn, se Christian Ericsson.
Portalskulptur på Sundsvallsbanken, Fredsgatan 4, Stockholm.
Carl von Linné, 1894, Orangerimuseet, Solna.
Byst av August Kobb i Slottsskogen, Göteborg.

Christian Eriksson [krɪɧan], född 30 juni 1858 på gården Haget i Taserud, Arvika landsförsamling, död 6 november 1935 i Maria Magdalena församling, Stockholm[9], var en svensk skulptör.

Christian Eriksson var bror till möbelsnickaren Elis Eriksson, far till skulptören Liss Eriksson och farbror till konstnären Elis Eriksson. Han var gift 1894-1911 med Jeanne Tramcourt och har med henne sonen bildhuggaren Matts Eriksson.

Christian Eriksson var i mitten av 1870-talet lärling hos en ornamentssnickare i Stockholm och studerade samtidigt vid Tekniska skolan. 1877-83 arbetade han som möbelarkitekt och modellör vid en möbelfabrik i Hamburg och reste sen till Paris, där han var elev vid École des arts décoratifs och École des beaux och arbetade i Falguières ateljé. För att försörja sig hjälpte han andra konstnärer med modellering och marmorhuggning. År 1888 ställde han ut statyn Martyren på Parissalongen och fick medalj och stipendium för sitt debutverk. Det verkliga genombrottet kom dock året därpå med bronsvasen Tjusning, som idag finns på Nationalmuseum och 1890 vasen Blindbock, idag på Göteborgs konstmuseum. 1891 tillkom den stora gipsreliefen Linné, som 1894 utfördes i Marmor för Nationalmuseum och uppställdes där.[10]

Christian Erikssons arbeten utmärks av friskhet, originalitet, samt ofta med inslag av humor. Han gjorde även förtjänstfulla konsthantverksföremål. Christian Eriksson har sin viloplats vid Mikaelikyrkan i Arvika.

Offentliga verk i urval

Bilder

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] Christian Eriksson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Arvika västra landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13011/C I/10 (1857-1864), bildid: C0036494_00019, sida 15, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 16 maj 2019, ”Taserud, 30,2/7...35/40,Christian”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Christian Eriksson.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, Eriksson, Christian, f. 1858 i Arvika landsförsamling Värmlands län, Bildhuggare, läs onlineläs online, läst: 16 maj 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/F I/25 (1933-1938), bildid: 00015115_00091, sida 88, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 16 maj 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ Svenskagravar.se, Eriksson, Christian, läs online, läst: 8 februari 2019.[källa från Wikidata]
  7. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 25 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Maria Magdalena kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0012/C I a/35 (1919-1920), bildid: 00014981_00087, sida 50, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”394,sep,1,1...Liss”.[källa från Wikidata]
  9. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  10. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  11. ^ Nationalmuseum
  12. ^ Göteborgs konstmuseum

Källor

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Christian_Eriksson&oldid=42142739”