Christiansborgs slott
| Christiansborgs slott | |
| Slott | |
.jpg) Vy från luften
| |
| Land |  Danmark
|
|---|---|
| Region | Huvudstaden |
| Kommun | Köpenhamn |
| Ort | Köpenhamn |
| Arkitekt | Elias David Häusser Christian Frederik Hansen Thorvald Jørgensen |
| Färdigställande | 1928 |
| Arkitektonisk stil | Barock Nyklassicism Nybarock |
| GeoNames | 2623184 |
 Christiansborgs slott, 1761
| |
Christiansborgs slott är en slottsbyggnad på Slotsholmen i Indre By i Köpenhamn i Danmark.
Christiansborgs slott hyser det danska parlamentet, Folketinget, Danmarks statsministers kansli Statsministeriet och Højesteret (Danmarks högsta domstol). Dessutom använder danska kungahuset fortfarande flera delar av Christiansborg, bland annat de kungliga representationslokalerna, Christiansborgs slottskyrka och De Kongelige Stalde.[1][2]
I centrum av byggnaden står ett stort fyrkantigt torn, med en sirligt utsmyckad spira i barockstil.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Biskop Absalons borg[redigera | redigera wikitext]
- Huvudartikel: Absalons borg
Slottets första föregångare Absalons borg uppfördes 1167 av biskop Absalon, och det nuvarande slottet ligger fortfarande på samma plats innanför vallgravarna på ön Slotsholmen.
Hanseförbundet tvingade danskarna att riva Absalons borg 1369.
Köpenhamns slott[redigera | redigera wikitext]
- Huvudartikel: Köpenhamns slott
Ovanpå resterna av den nedrivna Absalons borg byggdes det en ny borg, vilken så småningom kom att kallas Köpenhamns slott. Denna var att allt att döma klar åtminstone 1387. Det återgick en tid till biskoplig ägo, men var permanent kungligt slott från 1417 och framåt.
Ruinlämningar av detta slott finns kvar att beskåda i den nuvarande byggnadens källare. Ett av slottets torn kallades Blåtårn.
Köpenhamns slott byggdes om åtskilliga gånger under seklens gång. Under 1600-talet ansågs det oregelbundna slottet fult och ovärdigt en stormakt som Danmark då var. Mellan 1720 och 1728 revs slottet och byggdes om till ett nytt, enhetligt slott. Det blev dock felkonstruerat, varför det blev nödvändigt att riva det 1731.
Första Christiansborgs slott[redigera | redigera wikitext]
Åren 1731–1745 uppfördes ett nytt kungligt slott på platsen efter ritningar av bland andra E.D. Häusser och Nicolai Eigtved i rokoko. Detta slott kallades Christiansborgs slott.
Det första Christiansborgs slott beskrivs som ett magnifikt barockpalats. När det stod färdigt år 1745, omtalades det som det största kungliga slottet i norra Europa.
Andra Christiansborgs slott[redigera | redigera wikitext]
Det första Christiansborgs slott brann ner till grunden 1794, varpå det kungliga hovet flyttade till Amalienborg.
Slottet återuppfördes först 1803–1828 av Christian Frederik Hansen i klassicistisk stil. När slottet väl stod klart år 1828, beslöt kungen att trots allt fortsätta bo på Amalienborg. Den enda kung som bodde på det andra Christiansborgs slott var Fredrik VII 1852–1863. Slottet användes ibland för större högtider och mottagningar.
Södra flygeln användes av den danska riksdagen när parlamentarismen år 1849 infördes i Danmark.
Tredje Christiansborgs slott[redigera | redigera wikitext]
År 1884 förstördes det andra Christiansborgs slott i ytterligare en brand. Återuppbyggnaden dröjde på grund av politisk osämja kring frågan.
Slottet återuppfördes under åren 1907–1928 i moderniserad barockstil efter ritningar av Thorvald Jørgensen. Dessa ritningar anknyter till stor del till byggnadens tidigare historia.
Slottskyrkan och Ridebaneanlægget[redigera | redigera wikitext]
Endast den stramt klassicistiska Christansborgs slottskyrka stod kvar av det klassicistiska slottet efter branden 1884. Dock är liksom Slottskyrkan också Ridebaneanlægget bevarat i den nuvarande anläggningen.
Bilder[redigera | redigera wikitext]
Köpenhamns slott[redigera | redigera wikitext]
Köpenhamns slott, 1698
Köpenhamns slott, 1731
Första Christiansborgs slott[redigera | redigera wikitext]
Det nya Christiansborgs slott år 1748.
Vy över slottet år 1750.
Branden 17
En nutida bild på Marmorbroen, som var huvudingång till det tidigare barockslottet (bevarat i dagens slott).
Andra Christiansborgs slott[redigera | redigera wikitext]
Slottet 1837, med Slottskyrkan i förgrunden.
Östra sidan av Christiansborgs slott på 1850 (det vill säga fasaden in mot staden).
Branden 1884.
Ruinerna av Christiansborgs slott efter branden. Denna bild togs år 1908. Den bevarade slottskyrkan står till höger.
Dagens Christiansborg[redigera | redigera wikitext]
Christiansborg, 2004
Slottet sett från Rundetårn
Slottet sett från Vor Frelsers Kirke. Snett till höger framför slottet ligger det gamla börshuset med sin smala, rödvita tornspira.
Slottet sett från Danmarks nationalmuseum.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ”Christiansborg Slot”. Styrelsen for Slotte og Kulturejendomme. Arkiverad från originalet den 20 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120320062853/http://www.ses.dk/da/SlotteOgHaver/Slotte/ChristiansborgSlot.aspx. Läst 13 april 2012.
- Both, L. (1884). Christiansborg Slot fra de ældste Tider til vore Dage. Köpenhamn: H. Hagerups Forlag. http://www.eremit.dk/ebog/both/chrslot.html.
- Elling, Christian (1944). Christiansborg-Interiører. Studier over Residensslottets Historie i det 18. Aarhundrede. Köpenmhamn.
- Hvidt, Kristian, red (1975) (på danska). Christiansborg Slot. Udgivet af Folketingets Præsidium. Köpenhamn: Nyt Nordisk Forlag Arnold Busck. ISBN 87-1701955-9.
- Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, Malmö 1974, band 2, spalt 505.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Christiansborg slot og Det Kongelige Biblioteks Have”. Slots- og Kulturstyrelsen. https://slks.dk/omraader/slotte-og-ejendomme/slotte-og-anlaeg/christiansborg-slot-og-det-kongelige-biblioteks-have. Läst 30 december 2021.
- ^ ”Lov om Dronning Margrethe den Andens civilliste”. Retsinformation.dk. https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=45896. Läst 8 februari 2013.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Christiansborgs slott.
Wikimedia Commons har media som rör