Christoph Arnold
| Christoph Arnold | |
 | |
| Född | 17 december 1650 Sommerfeld, Tyskland |
|---|---|
| Död | 15 april 1695 (44 år) Sommerfeld, Tyskland |
| Medborgare i | Tyskland |
| Sysselsättning | Astronom[1] |
| Redigera Wikidata | |
Christoph Arnold, född 17 december 1650 i Sommerfeld i Bayern, död 15 april 1695 i Sommerfeld, var en tysk amatörastronom och bonde, som upptäckte kometerna av år 1682 och 1688 samt observerade Merkuriuspassagen 1690. På minnesplaketten i hans hus beskrivs han som en landman och stjärnexpert.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Arnold var äldste son till bonden och domaren Hans Arnold från Sommerfeld och hans hustru Sabine född Hainmann och kom från Albrechtshain. Eftersom han var tvungen att hjälpa till på sin fars gård gick han bara i skolan en kort tid. Han hade en snabb fattningsförmåga och man tror att han tog privatlektioner av sin gudfar Bartholomäus Sturm, skolledare i Panitzsch. Senare fortsatte han sin utbildning som självlärd.
Han var särskilt intresserad av astronomi och fick astronomiska kunskaper genom självstudier och från astronomen Gottfried Kirch, som fristående arbetade vid observatorium i Guben, Bad Lobenstein, Coburg och Leipzig. Arnold byggde ett litet, enkelt observatorium på sin fars gård där han speciellt studerade kometer, förmodligen stimulerad av anblicken av den stora kometen 1680, som var särskilt ljus och till och med kunde ses under dagen, vilket orsakade allmänt uppseende. Gottfried Kirch hade träffat honom i Coburg och när Kirch flyttade till Leipzig 1686 tillhörde Arnold hans vänkrets. Båda gjorde gemensamma astronomiska observationer.
År 1685 dog hans far och Arnold tog över fädernegården, som han fortsatte att bruka fram till slutet av sitt liv trots sina astronomiska aktiviteter. Han började göra statistik över skördar och mätning och registrering av sina arealer och till sist för hela byn. Detta gör honom till en av de första kartograferna i Sachsen. Arnold observerade också vädret mycket noga och gjorde förteckning över det. År 1692 beskrev han ett sällsynt naturfenomen: fem samtidiga sekundära solar.[2]
Hans observatorium lämnades som ett minnesmärke efter hans död, men måste rivas 1794 på grund av förfall.[3]
Vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]
Den 15 augusti 1682 upptäckte Arnold en komet, åtta dagar före den framstående astronomen Johannes Hevelius, som uppmärksammade amatörastronomen i yrkesvärlden. Kometen kallades senare Halleys komet på grund av de exakta omloppsberäkningarna gjorda av Edmond Halley och hans förutsägelse om dess återkomst.[4]
Den 16 september 1686 var Arnold den första i Europa att upptäcka en annan komet (C/1686 R1), som han senare observerade tillsammans med Gottfried Kirch. Han publicerade resultaten i den första allmänna tyska vetenskapliga tidskriften Acta Eruditorum, som hade givits ut i Leipzig sedan 1682.
Arnold ägnade sig också dubbelstjärnan Mira, som förändrades i ljusstyrka. Ett annat arbetsområde var förmörkelsen av Jupiters fyra stora månar, vars passagetider han förutspådde.
Den 31 oktober 1690 observerade han Merkurius passage framför solskivan genom att projicera solen genom sitt teleskop på ett pappersark. Detta var den femte beskrivningen i Europa av Merkuriustransiteringen.
Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]
Arnold fick stort erkännande för sina tjänster under sin livstid, men också efteråt. För observationen av passagen av Merkurius framför solen, mottog han från rådet av Leipzig en monetär gåva och livslång skattebefrielse. Dessutom lät rådet målaren Johann Heinrich göra en oljemålning av Christoph Arnold, vars original finns i Stadtgeschichtliches Museum i Leipzig med en kopia i Sommerfelderkyrkan.[5]
Uppkallade efter Arnold är
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Christoph Arnold, 15 oktober 2021.
- Svensk uppslagsbok, Lund 1929
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Karl Christian Bruhns, Arnold, Christoph, vol. 1, Allgemeine Deutsche Biographie, 1875, s. 584–585.[källa från Wikidata]
- ^ Titel der Schrift: Göttliche Gnadenzeichen in einem Sonnenwunder vor Augen gestellt. Leipzig 1692
- ^ Allgemeine deutsche Real-Encyklopädie für die gebildeten Stände, Band 1, F.A. Brockhaus Verlag Leipzig 1833, S. 417 (digital)
- ^ Der Titel dieser Schrift lautete: Einfältiges Bedenken Uber den Itzt neulich im Augusto dieses 1682ten Jahrs gesehenen Cometen, Darinnen Von deren Ursprung und Ursach ihrer Schweiffe, Deren länge, kürze Und krümme muhtmaßlich Und unvorgreifflich gehandelt wird, beschrieben von Einem Einfältigen bauren zu Sommerfelt bey Leipzigk. (nach Helfricht, S. 24)
- ^ Sebastian Kühn: Wissen, Arbeit, Freundschaft: Ökonomien und soziale Beziehungen an den Akademien in London, Paris und Berlin um 1700. V&R Unipress 2011, ISBN 978-3-89971-836-2, S. 227/228
- ^ ”JPL Small-Body Database Browser 121016 Christopharnold” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=121016. Läst 16 augusti 2020.
- ^ ”Arnold on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/387. Läst 16 augusti 2020.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Karl Christian Bruhns: Arnold, Christoph. In: Allgemeine Deutsche Biographie (ADB). Band 1, Duncker & Humblot, Leipzig 1875, S. 584 f.
- Willy Hartner: Arnold, Christoph. In: Neue Deutsche Biographie (NDB). Band 1, Duncker & Humblot, Berlin 1953, ISBN 3-428-00182-6, S. 384 (Digitalisat).
- Jürgen Helfricht: Hexenmeister und Bauernastronomen in Sachsen. Tauchaer, Taucha 1999, ISBN 3-910074-97-9, S. 18–28
- Hans Siegert: Ein deutscher Bauer als Astronom. In: Die Gartenlaube. 1900, S. 859 f.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Christoph Arnold.
|