Christopher Gillberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lars Christopher Gillberg, född 19 april 1950 i Göteborg, är professor och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset liksom vid Institute of Child Health i London och universitetet i Glasgow. Hans forskning omfattar neuropsykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar såsom autism, DAMP, ADHD, psykisk utvecklingsstörning, anorexia, fragil X-syndromet, Tourettes syndrom och empatistörningstillstånd. Gillberg är internationellt mest känd för sin forskning om autism, och har bland annat publicerat flera uppmärksammade vetenskapliga artiklar som beskriver tidigare okända genetiska avvikelser vid detta tillstånd.[1]

Gillberg är föreståndare för Gillbergcentrum[2] för neuropsykiatri och utvecklingsneurologi vid Göteborgs universitet. Han är eller har varit visiting/honorary professor vid universiteten i Bergen, Odense, San Francisco, New York, Strathclyde, Glasgow, Edinburgh, University of London, University College London och Kochi, Japan.

DAMP[redigera | redigera wikitext]

Gillberg och medarbetare lanserade på 1980-talet begreppet DAMP vilket fick genomslag i Sverige och övriga Norden. DAMP-begreppet, som introducerades i Carina Gillbergs doktorsavhandling 1987, ersatte den tidigare benämningen MBD, Minimal Brain Dysfunction. DAMP avsåg att bättre beskriva barn med bl a bristande uppmärksamhet och rörelsekontroll ("Deficits in Attention, Motor control and Perception"). DAMP räknas numera som en undergrupp till ADHD som är en internationellt använd benämning på liknande tillstånd.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Gillberg tilldelades Fernströmspriset 1991 och var Fulbright-professor i New York 1992. Han tilldelades Ingvar Award 1995, Ronald McDonalds Award i pediatrik 1998, Ågrenskas Stora pris 2001 och Philips Nordic Prize 2004 - i prismotiveringen ingick hans värnande om patienters integritet och rätt till sekretess. Han erhöll Dalbergmedaljen för genetisk forskning 2010 och är hedersledamot i Autism- och Aspergerförbundet och i Riksförbundet Attention som är intresseorganisationer för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 2008 erhöll han medalj i 8:e storleken med serafimerordens band från kung Carl XVI Gustaf. 2011 tilldelades han Söderbergska Priset i medicin. Gillberg tilldelades 2016 INSAR Lifetime Achievement Award och PSYKN-priset. Han är medlem av den norska Vetenskapsakademin.

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

I juni 2005 dömdes Gillberg av Göteborgs tingsrätt till dagsböter för att inte ha lämnat ut källmaterial från sin forskning till Eva Kärfve och Leif Elinder, vilka under flera år krävde detta med hänvisning till offentlighetsprincipen. Gillberg vägrade att lämna ut dessa dokument med motiveringen att de innehöll känsliga uppgifter om namngivna patienter som hade utlovats sekretess, och hans medarbetare kom att destruera det aktuella forskningsmaterialet. Europadomstolen avgav i april 2012 dom med innebörden att svenska staten inte hade kränkt de mänskliga rättigheterna i detta fall.[3][4]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Neuropsychiatric aspects of perceptual, motor and attentional deficits in seven-year-old Swedish children, 1981 (doktorsavhandling Uppsala universitet)
  • Man kallar det MBD: om barn med koncentrationssvårigheter, motoriska problem och perceptuella störningar, 1983 (tills. med Peder Rasmussen)
  • Barndomspsykoser - en kort översikt, Psykisk hälsa, 0033-3212; 1984:2
  • The biology of the autistic syndromes, 1985 (tills. med Mary Coleman)
  • Ångest hos barn / redigerad av Christopher Gillberg och Kjell Modigh, Nordisk psykiatrisk tidskrift. Supplement, 0346-8852; 13, 1986
  • Autism och andra barndomspsykoser, 1988
  • Medicinering vid autism och andra barndomspsykoser, Rebecka-rapport, 99-0623116-5; 13, 1989
  • Dyslexi - vad är det? 1994 (tills. med Maj Ödman)
  • Autism och autismliknande tillstånd: en översikt, 1994 (tills. med Viviann Nordin)
  • Aspergers syndrom: en översikt, 1994 (tills. med Stephan Ehlers)
  • Anorexia nervosa: bakgrundsfaktorer, utredning och behandling, 1995 (tills. med Maria Råstam Bergström och Carina Gillberg)
  • Clinical child neuropsychiatry, Cambridge University Press, 1995
  • Barn som inte är som andra, 1995 (tills. med I. Carina Gillberg)
  • Autism : medical and educational aspects, 1995 (tills. med Theo Peters)
  • Ett barn i varje klass: om DAMP/MBD och ADHD, 1996
  • Fragil-X syndromet FRAXA, 1996
  • Barn, ungdomar och vuxna med Aspergersyndrom: normala, geniala, nördar? 1997
  • Barn med vissa neurologiska och neuropsykiatriska funktionsstörningar blir onödigt handikappade i den svenska skolan, 1997
  • Det hoppar och rycker i kroppen och själen: om Tourettesyndromet och andra tillstånd med tics hos barn, ungdomar och vuxna, 1999
  • Sexuella övergrepp mot barn: expertrapport. Neuropsykiatriska aspekter, 2000
  • A guide to Asperger syndrome, Cambridge University Press, 2002

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nature Genetics, volym 39, sid. 25-27, 2007
  2. ^ Gillbergcentrum
  3. ^ "Professor Gillberg fick inte rätt." SvD 2/11 2010|http://www.svd.se/nyheter/inrikes/professor-gillberg-fick-inte-ratt_5607887.svd
  4. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gillberg-forlorade-i-europadomstolen_6975099.svd