Christopher Gillberg

Från Wikipedia
Christopher Gillberg
Född19 april 1950 (73 år)
Göteborg, Sverige
Medborgare iSverige[1]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningPsykiater
ArbetsgivareGöteborgs universitet
MakaCarina Gillberg[2]
Utmärkelser
Söderbergska priset
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Lars Christopher Gillberg, född 19 april 1950 i Göteborg, är professor i barn- och ungdomspsykiatri och leder sedan 2010 Gillbergscentrum vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.[3] Han är också överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset med omfattande klinisk verksamhet i vård av patienter och familjer med komplex psykiatrisk/utvecklingsneurologisk problematik.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Under 1993 var Gillberg Fulbright-professor vid New York University. Sedan 2010 är han också professor vid Universitetet i Glasgow. Han är vidare gäst- eller hedersprofessor i barn- och ungdomspsykiatri vid Institute of Child Health vid University College i London, vid Universitetet i Edinburgh, vid Kōchi University(en) i Japan (där han är involverad i projektet ”Japan Environment Children Study”/JECS) samt vid Pasteurinstitutet i Paris. Han har tidigare varit gästprofessor i San Francisco, Odense och i Bergen, där han startade och ledde projektet ”Barn i Bergen”.

Hans forskning omfattar en rad tillstånd definierade i DSM-5 hos barn och ungdomar. Gillberg är dock mest känd för sin forskning om autism, kring tidigare okända genetiska avvikelser vid detta tillstånd.[4]

Gillberg är författare till cirka 700 artiklar som (i juni 2020) finns tillgängliga på NIH PubMed.

DAMP[redigera | redigera wikitext]

Gillberg och medarbetare lanserade på 1980-talet begreppet DAMP vilket fick genomslag i Sverige och övriga Norden. DAMP-begreppet, som introducerades i Carina Gillbergs doktorsavhandling 1987, ersatte den tidigare benämningen MBD, Minimal Brain Dysfunction. Gillbergs studier blev dock föremål för omfattande kritik.[5][6] DAMP avsåg att bättre beskriva barn med bland annat bristande uppmärksamhet och rörelsekontroll ("Deficits in Attention, Motor control and Perception"). Termen DAMP är idag även den obsolet och nu används ADHD istället.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Gillberg har tilldelats Fernströmpriset för unga forskare (1991), Ingvar Award (1995), Ronald McDonald Award (1998), Ågrenskas Stora pris (2001), Philips Nordic Prize (där i prismotiveringen särskilt omnämndes hans värnande om patienters integritet och rätt till sekretess) (2004), Dalbergmedaljen för genetisk forskning (2010), H.M. Konungens medalj i 8:e storleken i serafimerordens band (2011), Söderbergska priset i medicin (2012), INSAR Lifetime Achievement Award (2016) och Uppdrag Hälsas PSYNK-pris (2016). Han utsågs 2019 till Årets medicinsvensk av magasinet Fokus och är hedersledamot i Autism- och Aspergerförbundet och i Riksförbundet Attention vilka är intresseorganisationer för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Han återfinns på Thomsons Reuters lista över världens mest inflytelserika forskare (2014).

Tjänstefel och kontrovers[redigera | redigera wikitext]

I juni 2005 dömdes Gillberg för tjänstefel av Göteborgs tingsrätt till dagsböter för att inte ha lämnat ut källmaterial till Eva Kärfve och Leif Elinder, vilka hade krävt att få göra en vetenskaplig granskning av hans forskning.[6][5] Gillberg vägrade att lämna ut dessa dokument, trots domslut om att så skulle ske, med motiveringen att de innehöll känsliga uppgifter om namngivna patienter som hade utlovats sekretess. Gillbergs fru och Gillbergs medarbetare Rasmussen körde därefter 22 hyllmeter forskningsmaterial genom en dokumentförstörare.[6][7] Gillberg anmälde sedan svenska staten till Europadomstolen för att ha tvingat honom att både lova sekretess och att lämna ut sitt källmaterial. Domstolen fann dock att svenska staten inte hade kränkt de mänskliga rättigheterna i detta fall.[8][9]

Med en debattartikel i Svenska Dagbladet i mars 2019[10] drog Gillberg och hans kolleger igång en omfattande svensk mediedebatt[11] om könsbekräftande behandling av unga. I artikeln stödde de sig bland annat på hypotesen om Rapid Onset Gender Dysphoria, ROGD,[10] som saknar vetenskapligt stöd.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Neuropsychiatric aspects of perceptual, motor and attentional deficits in seven-year-old Swedish children, 1981 (doktorsavhandling Uppsala universitet)
  • Man kallar det MBD: om barn med koncentrationssvårigheter, motoriska problem och perceptuella störningar, 1983 (tills. med Peder Rasmussen)
  • Barndomspsykoser - en kort översikt, Psykisk hälsa, 0033-3212; 1984:2
  • The biology of the autistic syndromes, 1985 (tills. med Mary Coleman)
  • Ångest hos barn / redigerad av Christopher Gillberg och Kjell Modigh, Nordisk psykiatrisk tidskrift. Supplement, 0346-8852; 13, 1986
  • Autism och andra barndomspsykoser, 1988
  • Medicinering vid autism och andra barndomspsykoser, Rebecka-rapport, 99-0623116-5; 13, 1989
  • Dyslexi - vad är det? 1994 (tills. med Maj Ödman)
  • Autism och autismliknande tillstånd: en översikt, 1994 (tills. med Viviann Nordin)
  • Aspergers syndrom: en översikt, 1994 (tills. med Stephan Ehlers)
  • Anorexia nervosa: bakgrundsfaktorer, utredning och behandling, 1995 (tills. med Maria Råstam Bergström och Carina Gillberg)
  • Clinical child neuropsychiatry, Cambridge University Press, 1995
  • Barn som inte är som andra, 1995 (tills. med I. Carina Gillberg)
  • Autism : medical and educational aspects, 1995 (tills. med Theo Peters)
  • Ett barn i varje klass: om DAMP/MBD och ADHD, 1996
  • Fragil-X syndromet FRAXA, 1996
  • Barn, ungdomar och vuxna med Aspergersyndrom: normala, geniala, nördar? 1997
  • Barn med vissa neurologiska och neuropsykiatriska funktionsstörningar blir onödigt handikappade i den svenska skolan, 1997
  • Det hoppar och rycker i kroppen och själen: om Tourettesyndromet och andra tillstånd med tics hos barn, ungdomar och vuxna, 1999
  • Sexuella övergrepp mot barn: expertrapport. Neuropsykiatriska aspekter, 2000
  • A guide to Asperger syndrome, Cambridge University Press, 2002
  • The Autisms, Coleman M, Gillberg C, Oxford University Press, 2012
  • ADHD and its many associated problems, Gillberg C, Oxford University Press, 2014
  • Barn- och ungdomspsykiatri, Gillberg C, Råstam M, Fernell E (red.), Natur & Kultur, 2015
  • ESSENCE Om ADHD, autism och andra utvecklingsavvikelser, Gillberg C, Natur & Kultur, 2018

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Libris, 15 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bitter strid om DAMP-begrepp, Svenska Dagbladet, 22 januari 2006, läs online, läst: 21 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gillbergcentrum
  4. ^ Nature Genetics, volym 39, sid. 25-27, 2007
  5. ^ [a b] Per-Anders Rydelius, Rolf Zetterström (24 maj 2005). ”"Allt för svagt underlag i Gillbergs studie för att dra några slutsatser"”. www.dagensmedicin.se. https://www.dagensmedicin.se/alla-nyheter/nyheter/allt-for-svagt-underlag-i-gillbergs-studie-for-att-dra-nagra-slutsatser/. Läst 11 februari 2021. 
  6. ^ [a b c] Lövkvist, Christer (24 maj 2005). ”Kö till rättegången mot Gillberg”. gp.se. http://www.gp.se/1.1179472. Läst 11 februari 2021. 
  7. ^ ”[No title found”]. Sociologisk Forskning 57 (1). doi:10.37062/sf.57.1. ISSN 2002-066X. https://sociologiskforskning.se/sf/issue/view/2900. Läst 6 september 2021. 
  8. ^ Ström, Sofia (2 november 2010). ”Professor Gillberg fick inte rätt”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/8e0c0332-8b8a-34b9-8420-3a9564217c57/professor-gillberg-fick-inte-ratt. Läst 28 mars 2023. 
  9. ^ Olsson, Tobias (4 april 2012). ”Gillberg förlorade i Europadomstolen”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/026396b2-d1df-3562-bc21-4a2aad136fd5/gillberg-forlorade-i-europadomstolen. Läst 28 mars 2023. 
  10. ^ [a b] Christopher Gillberg, Eva Billstedt, Jovanna Dahlgren, Elisabeth Fernell, Carina Gillberg, Nouchine Hadjikhani, Darko Sarovic (13 mars 2019). ””Könsbytena på barn är ett stort experiment” | SvD Debatt”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/1k1rMl/konsbytena-pa-barn-ar-ett-stort-experiment. Läst 28 mars 2023. 
  11. ^ Matilda Wurm (27 augusti 2019). ”Förståelse av kön måste baseras på fakta”. Psykologtidningen. https://psykologtidningen.se/2019/08/27/forstaelse-av-kon-maste-baseras-pa-fakta/. Läst 28 mars 2023.