Christopher Polhem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Christopher Polhem
Christopher Polhem med Nordstjärneorden om halsen, porträtterad 1741 av Johan Henrik Scheffel.
Född 18 december 1661
Tingstäde, Gotland, Sverige
Död 30 augusti 1751 (89 år)
Stockholm, Sverige
Yrke/uppdrag Uppfinnare, industriman
Staty över Polhem av Theodor Lundberg i Visby.

Christopher Polhem (fram till adlandet 1716 Polhammar), född 18 december 1661 i Tingstäde, död 30 augusti 1751 i Stockholm, var en svensk uppfinnare, industriman och Kommendör av Nordstjärneorden, kallad "den svenska mekanikens fader".

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och Uppsala[redigera | redigera wikitext]

Christopher Polhem var son till Christina Eriksdotter Schening från Vadstena och Wulf Christopher Polhammar, en tysk köpman som invandrat till Visby. Han hade åtminstone två bröder, Johan och Jonas. Som sjuåring blev Polhammar faderlös. Modern gifte kort därefter om sig med Jöran Silcker. Polhammar sattes i Visby skola då familjen inte hade råd att bekosta privatundervisning och redan 1671 tvingades han avbryta sina studier. Christopher Polhammar fick då flytta till en farbror Hans Adam Polhammar i Stockholm. Då även farbrodern avled 1673 blev han omhändertagen av Mattias Biörenklous änka Margareta Wallenstedt och kom att arbeta som skrivare och fogde på hennes gårdar Vansta säteri i Ösmo och Kungshamn gård.[1]

Sexton år gammal skaffade sig Polhammar en verkstad på Vansta, där han började utföra olika mekaniska arbeten. Av prästerna i trakten erhöll han hjälp med latinundervisning i utbyte mot hjälp med reparationer och konstruktioner av urverk. 1685 lämnade han Margareta Wallenstedts tjänst och tog i stället anställning på Fållnäs i Sorunda socken.

Med stöd av kyrkoherden i Sorunda Erland Dryselius, som hjälpte honom med studierna, fick han 1687 möjlighet att komma till Uppsala för att hjälpa till att reparera domkyrkans medeltida konstur. Genom att visa upp sina färdigheter för Anders Spole skrevs han därefter in vid universitetet. Här studerade han fysik, matematik och mekanik, och möjligen även humaniora. I praktiken kom han dock främst att ägna sig åt reparationer av konsturet och andra praktiska mekaniska arbeten.[2]

Uppfinningar i Bergslagen[redigera | redigera wikitext]

Tack vare sitt arbete med konsturet, som han inte bara lyckades laga utan även betydligt förbättra, blev han 1690 introducerad vid Bergskollegium. Här inspirerades han att konstruera en ny gruvmaskin, som med hjälp av vattenkraft fraktade upp malm från gruvgångarna upp till ytan. Polhammars uppfinning visades för Karl XI, som 1691 beslutade förläna Polhammar en livstidspension om 500 daler silvermynt. Samma år genomförde han på statens bekostnad en studieresa till Bergslagens gruvor och konstruerade även en hästdriven pumpmaskin för Hällestads gruva. I detta fall kom dock hans projekt att misslyckas.[3]

1692-1694 utförde Polhammar ett uppfordringsverk i Stora Stöten vid Falu koppargruva efter sin 1690 utförda plan. Med stadsbidrag reste han genom England, Holland, Frankrike och Tyskland för att studera teknike under åren 1694-1696.[4]

Vid hemkomsten startade han 1697 den första skolan för ingenjörer i Sverige Laboratorium mechanicum, där han för undervisningen skapade en modellsamling för rörelsemekanismer, Polhems mekaniska alfabet.

År 1699 grundade han Stjärnsunds manufakturverk i Dalarna. Där tillverkade man bland annat maskiner och pendelur.

Fler uppfinningar av alla de slag[redigera | redigera wikitext]

Polhammar blev känd för sina egendomliga och djärva stånggångar. En sådan, anlagd vid Hundbo gruva, överförde vattenkraften över en kvarts mil i oländig terräng. Vid Stjärnsund, där han fritt kunde utöva sin uppfinnarverksamhet, konstruerades bland annat maskiner för tillverkning av ur, kugghjul, tallrikar, skålar, bägare, samt hyvelverk, sport- och räffelverk, pressar, klippsaxar, valsverk och slipmaskiner.

För arméns räkning konstruerade han en maskin för slipning av kanonkulor, en riktanordning för kanoner och en av hans kanonmodeller blev 1712 påbjuden för tillverkning och Karl XII intresserade sig för en kvarn och en tröskmaskin för fältbruk samt en ny pontonbrygga av Polhems konstruktion. Förutom en myntmaskin och ett upphalningsverk för fartyg kom Polhems förbättringar av vävstolarna till användning.

Bland Polhems textilmaskiner märks strumpvävstolar, bandvävstolar, en spolmaskin, en kardmaskin, överskäraremaskin, tvinnmaskin, repslagarmaskin och klädespress. För jordbruket konstruerade han en såningsmaskin, tröskmaskin, hackmaskin, hackelsemaskin, tuvplog, "mullbråka", "stenåka" (för stenbrytning) och en "tegelbråka". Han utförde även förbättringar av väder- och vattenkvarnar. Mest berömda blev dock hans ur- och låskonstruktioner. En filhuggningsmaskin konstruerade och några automater bland annat för utminutering av vin.[5]

Vattenbyggen[redigera | redigera wikitext]

Av Karl XII blev Polhem 1714 utnämnd till assessor i Kommerskollegium och 1716 till kommerseråd. Han var behjälplig vid det svåraste arbetet under byggandet av en docka i Karlskrona. Efter ett sammanträffande med kungen i Lund 1718, uppdrogs han att på fem år skapa en Svea kanal som skulle binda samma Norrköping med Göteborg. Arbetet påbörjades men avstannade efter kungens död samma år för att först under Polhems sista år återupptas.

Även i Stockholm anlitades Polhem för konstruktion av Slussen, ett arbete som senare slutfördes av hans son Gabriel Polhem. 87 år gammal bars Polhem ned i botten på den då torrlagda Slussen för att där högtidligt dekoreras med kommendörstecknet av Nordstjärneorden.[6]

Christopher Polhem hade i uppdrag att försöka bygga slussar förbi Trollhättefallen i Göta älv. De kom aldrig i drift, men det finns några ofullbordade slussar vid fallområdet i Trollhättan (Polhems slussled). Först år 1800 blev drömmen om en farled mellan Kattegatt och Vänern en verklighet, när Trollhätte kanal kunde invigas.

Kopplingar och lås[redigera | redigera wikitext]

Han tog fram Polhemsknuten som är en kardanknut, det vill säga en koppling som för över rörelse mellan två axeländar som bildar viss vinkel mot varandra. Eventuellt hade han sett andra mekaniska lösningar på kopplingen eftersom den italienske uppfinnaren Girolamo Cardano skissat en lösning som Robert Hooke förverkligade år 1676. Christopher Polhem konstruerade även Polhemslåset som är en sorts hänglås och som salufördes in på 1950-talet.

Christopher Polhem var en av de tidigast invalda ledamöterna av Kungliga Vetenskapsakademien.[7][8]

Christopher Polhems familj[redigera | redigera wikitext]

Christopher Polhem gifte sig 1691 med Maria Hoffman (1671-1735). De hade barnen:

  • Christoffer (1692-1708)
  • Henrik (1694-1695]
  • Elisabet (1695-1701)
  • Henrik (1697-1701)
  • Maria (1698-1754), 1718 gift med Martin Ludvig Manderström (1691-1780)
  • Gabriel
  • Emerentia
  • Hedvig (1705-1769), gift 1724 med Carl Gripenstierna (1668-1746), mor till Fredrik Gripenstierna
  • Elisabet (1707-1787), gift 1735 med Nils Sandelheim (född Stuwe 1684-1760)

Utnämningar och namngivningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

Chrispher Polhem var en av de tidigast invalda ledamöterna av Kungliga Vetenskapsakademien.[9][10]

Uppfinningar och anläggningar i urval[redigera | redigera wikitext]

Polhems uppfiningar och konstruktioner översteg sammanlagt 100 till antalet. Här listas några exempel.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1]
  2. ^ [2]
  3. ^ [3]
  4. ^ [4]
  5. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 926-927 
  6. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 926-927 
  7. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  8. ^ Var nionde av de trettiofem ledamöter vilka invaldes under KVA:s första verksamhetsår 1739. Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar För Månaderna Julius, Augustus och Septemb. 1739. Vol: 1. (opag sid 9-11på http://centrumdb.kva.se/kvah/catview.html?method=start&bookId=704&pageNo=1)
  9. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  10. ^ Var nionde av de trettiofem ledamöter vilka invaldes under KVA:s första verksamhetsår 1739. Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar För Månaderna Julius, Augustus och Septemb. 1739. Vol: 1. (opag sid 9-11 på http://centrumdb.kva.se/kvah/catview.html?method=start&bookId=704&pageNo=1)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Althin, Torsten; Söderberg Miles (1950). Christopher Polhem och Stjernsunds manufacturverk. Säter. Libris 1520389 
  • Andersson, P. Gunnar (1979). Christopher Polhem. Dalarnas museums serie av småskrifter, 0346-6949 ; 19. Falun: Dalarnas mus. Libris 7748538. ISBN 91-85378-17-8 
  • Andersson, P. Gunnar (1964). Svenska snillen: från Stiernhielm till Scheele. Stockholm: Natur och kultur. Libris 382564  s. 98-[144].
  • Christopher Polhem: minnesskrift. Stockholm: Fören. 1911. Libris 240975 
  • Christopher Polhem. Stockholm: Tekniska museet. 1961. Libris 9757105 
  • Dandanell Birgitta, red (1987). Stjernsund: det gamla Polhemsbruket i Dalarna i bild och text. Dalarnas museums serie av småskrifter, 0346-6949 ; 49. Falun: Dalarnas museum. Libris 7748604. ISBN 91-85378-92-5 
  • Ekman, Anna (2005). Polhems pedagogiska trämodeller: historien om modellsamlingen, dess förvaring och konservering vid Tekniska museet i Stockholm. Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Avdelningen för kulturvård, 1101-3303 ; 2005:21. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Avdelningen för kulturvård. Libris 10130895 
  • Götlind Anna, red (2000). Bruk i förändring: en bok om Christopher Polhem och Stjärnsund under tre sekler. DFR-rapport, 99-0491429-X ; 2000:1. Hedemora: Gidlund. Libris 7668646. ISBN 91-7844-310-5 (inb.) 
  • Karlström, Jan-Eric (2001). Polhem och Storgruvan. Historia på Holmenmark. [S.l.]: Holmen Skog. Libris 9145081 
  • Lindgren, Michael; Sörbom Per (1985) (på eng). Christopher Polhem 1661-1751: "the Swedish Daedalus". Stockholm: Sveriges tekniska museum. Libris 7653228. ISBN 91-7616-012-2 
  • Lindgren, Michael (2011). Christopher Polhems testamente: berättelsen om ingenjörern som ville förändra Sverige. Stockholm: Innovationshistoria förlag. Libris 12451050. ISBN 91-979934-0-1 
  • Lindroth, Sten (1951). ”Christopher Polhem och Stora Kopparberget”. Bergslaget "1951(6):2,": sid. 1-9. 0345-1364. ISSN 0345-1364.  Libris 11657228
  • Lundwall, Sten (1951). ”Astronomiskt ur av Christopher Polhem”. Dædalus (Stockholm) "1951,": sid. [43]-49 : ill.. 0070-2528. ISSN 0070-2528.  Libris 10635526
  • Rosman, Holger (1911). Christopher Polhem. Svenskar, 99-0309733-6 ; 11. Stockholm: Bonnier. Libris 1243054 
  • Westerlund, Kerstin (2000). Christopher Polhem: konstruktör och företagare i 1700-talets Sverige. Stockholm: Tekniska museet. Libris 8375494. ISBN 91-7616-015-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Christopher Polhem.