Claes Borgström

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Claes Borgström
Claes Borgström 2012-06-05 001.jpg
Claes Borgström, 2012.
Född21 juli 1944
StockholmSverige
Död15 maj 2020[1] (75 år)
Maria Magdalena distrikt, Stockholm
MedborgarskapSvenskt[2]
Utbildad vidStockholms universitet Blue pencil.svg
SysselsättningPolitiker, advokat
BefattningJämställdhetsombudsmannen (2000–2007)
Politiskt partiSocialdemokraterna och Vänsterpartiet
Make/makaAnna-Lena Berg
(gift 1965–1971; skild)
Eva Helling
(gift 1982–1993; skild)
Märit Persson
(gift 2007–2020; hans död)
PartnerLouise Bjurwill
(sambo 1993, separerade)
FöräldrarGustaf Borgström
SläktingarAnnette Kullenberg (syskon)
Kerstin Vinterhed (syskon)
Gunnar Starck (morfar)
Redigera Wikidata

Claes Gustaf Borgström, född 21 juli 1944 i Stockholm, död 15 maj 2020 i Maria Magdalena distrikt i Stockholm[3][4], var en svensk jurist, författare och politiker. Mellan 2000 och 2007 var han Sveriges jämställdhetsombudsman (JämO).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Claes Birgström var son till direktören Gustaf Borgström och bibliotekarien och förlagsredaktören Helen, ogift Starck, samt dotterson till Gunnar Starck. Han var vidare yngre bror till journalisterna Annette Kullenberg och Kerstin Vinterhed.[5]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Claes Borgström tog juristexamen 1974 och verkade därefter som advokat. Han var bland annat ledamot i Pressens opinionsnämnd och i Advokatsamfundets disciplinnämnd. I organisationerna Internationella Juristkommissionen och Advokater utan gränser arbetade han för mänskliga rättigheter[förtydliga]. Då Christer Pettersson stod åtalad för mordet på Olof Palme blev Borgström känd för en större publik som Sveriges Radios expertkommentator.

Borgström var under fem års tid Thomas Quicks försvarsadvokat. Hans agerande ifrågasattes med motiveringen att han underlät att tillvarata sin psykiskt sjuka och tungt medicinerade klients objektiva intresse av att inte dömas oskyldig.[6] Efter Thomas Quicks resningsansökan anmälde han sig själv till Advokatsamfundet för att få saken prövad,[7] men samfundet tog inte upp fallet.[8]. Borgström JK-anmäldes 2012 av tidigare chefsåklagaren Göran Friberg för sina insatser som Thomas Quicks advokat.[9] Borgström riktade kritik mot kriminalteknikern Jan Olsson som han menade inte presenterat alla fakta i rättegångarna.[10] Jan Olsson kritiserade Borgström på DN Debatt 2001 och vägrade fortsätta arbeta med Quick-utredningen med motiveringen "min rättsuppfattning förhindrade mig att i fortsättningen delta i mordutredningen".[11]

Borgström väckte ofta uppmärksamhet med kontroversiella förslag och utspel. Han hävdade att alla män bar en kollektiv skuld för våld mot kvinnor och uttryckte sig positivt om Gudrun Schymans förslag om så kallad mansskatt[12]. Han uppmärksammades i mars 2006 då han krävde att Sverige borde bojkotta fotbolls-VM i Tyskland 2006 "i protest mot den ökning av och handel med kvinnor som evenemanget väntas medföra".[13]

2000 utsågs Claes Borgström till JämO, ett förordnande som 2006 förlängdes av regeringen Persson till 2009. Enligt regeringsförklaringen 2006 skulle JämO slås ihop med övriga ombudsmannamyndigheter (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, HomO och Handikappombudsmannen) för att bilda den nya myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, vilket också skedde 2009. I mars 2007 meddelade Borgström sin avgång som JämO, och slutade den 31 augusti samma år[14]. Därefter startade han en advokatbyrå med tidigare justitieministern Thomas Bodström.

Den 1 september 2010 övertalade[källa behövs] Borgström överåklagaren Marianne Ny att återöppna fallet om Julian Assange som överåklagare Eva Finne hade lagt ned den 25 augusti. Borgström var därefter bägge målsägande kvinnors målsägarbiträde. I mars 2013 ansökte en av kvinnorna om att byta ombud.[15]

Claes Borgström avled den 15 maj 2020 efter att ha insjuknat i covid-19.[16][17]

Partipolitiskt engagemang[redigera | redigera wikitext]

Efter att socialdemokraterna valde Mona Sahlin till partiledare 2008 värvades Borgström till det socialdemokratiska partiet, där han blev talesperson i jämställdhetsfrågor. I november 2013 lämnade han socialdemokraterna för att bli medlem i Vänsterpartiet. Han motiverade sitt beslut med att socialdemokraterna enligt honom fullständigt tappat jämställdhetsfrågorna sedan Sahlin avgått och att partiet genomgått en högervridning han inte kände sig hemma i.[18]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Claes Borgström var 1965–1971 gift med Anna-Lena Berg (f. 1944), mor till Borgströms dotter, gift andra gången 1982–1993 med Eva Helling, tidigare gift Stjerne (f. 1947), med vilken Borgström fick två söner, vidare sammanboende under en period från 1993 med advokat Louise Bjurwill (1953–2012)[19][20] samt gift tredje gången från 2007 till sin död med Märit Persson, tidigare gift Röger (f. 1948); Märit Borgström har varit enhetschef på JämO.[21]

Bibliografi[22][redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Advokat Claes Borgström har avlidit, SVT Nyheter, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Libris, 26 mars 2018, läst: 24 augusti 2018, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Ratsit 15 maj 2020
  4. ^ https://www.svd.se/dodsannonser#/Case/651249/Dodsannons
  5. ^ Borgström, Gustaf i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
  6. ^ Råstam, Hannes (2012). Fallet Thomas Quick - Att skapa en seriemördare. Stockholm: Ordfront. Libris länk. ISBN 978-91-7037-604-7 
  7. ^ http://www.dn.se/debatt/jag-anmaler-mig-sjalv-till-advokatsamfundet-1.1077200
  8. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ingen-provning-mot-quicks-forsvarare_4562759.svd
  9. ^ ”Claes Borgström JK-anmäls för Quick-fallet”. SVD. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/claes-borgstrom-jk-anmals-for-quick-forsvar_7484698.svd. 
  10. ^ [1][död länk]
  11. ^ ”Min rättskänsla förbjöd mig att fortsätta”. Arkiverad från originalet den 7 november 2012. https://web.archive.org/web/20121107185812/http://www.magasinetparagraf.se/inifran/min-rattskansla-forbjod-mig-att-fortsatta. 
  12. ^ SVT Arkiverad 18 mars 2005 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Sida på JämOs webbplats Arkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ SvD
  15. ^ ”Vill ha ny advokat i Assangemål”. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vill-ha-ny-advokat-i-assangemal_8039422.svd. 
  16. ^ https://www.expressen.se/nyheter/claes-borgstrom-har-avlidit/
  17. ^ Forsberg, Oskar (15 maj 2020). ”Advokat Claes Borgström dog i Covid-19”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/EWVPgK/advokat-claes-borgstrom-dog-i-covid-19. Läst 15 maj 2020. 
  18. ^ Karlsson, Pär (9 november 2013). ”Claes Borgström lämnar S och ansluter sig till V”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Xw4z3m/claes-borgstrom-lamnar-s-och-ansluter-sig-till-v. Läst 15 maj 2020. 
  19. ^ Livet är inte så dumt”. Aftonbladet: s. 20-21. 23 september 1995. https://tidningar.KB.se/4112678/1995-09-23/edition/0/part/1/page/20/. Läst 21 maj 2020. 
  20. ^ Borgström, Claes G, advokat, Hägersten i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1997 / s 167.
  21. ^ http://blt.se/nara_o_kara/claes-ar-inte-sa-markvardig(757742).gm Arkiverad 1 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ ”Claes Borgström”. Libris. http://libris.kb.se/hitlist?q=WFRF%3a(Borgstr%c3%b6m+Claes+1944+)&r=%3bpers%3a(Borgstr%c3%b6m+Claes+1944)%3bmat%3a(bok)&d=libris&m=10&p=1&s=rc. Läst 16 maj 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Lena Svenaeus
Jämställdhetsombudsman
2000–2007
Efterträdare:
Anne-Marie Bergström