Klas Fleming (1592–1644)

Från Wikipedia
Clas Fleming
Litografi av Otto Henrik Wallgren.
Föddmars 1592[1]
Villnäs[1], Finland
Död26 juli 1644[1]
Kielviken[2]
BegravdVärmdö kyrka[3]
Medborgare iSverige[4]
Utbildad vidUniversitetet i Wittenberg[3]
SysselsättningMilitär, stadsplanerare
Befattning
Kammarherre[2]
Lagman[2]
Riksråd[2]
Överståthållare (1634–1644)[5]
MakaAnna Göransdotter (Snackenborg)
(g. 1618–1637, makas/makes död)[3]
Helena Bielke
(g. 1638–1644, personens död)[3]
BarnHerman Fleming (f. 1619)[6]
Lars Fleming (f. 1621)
Barbro Fleming (f. 1624)[6]
Göran Fleming (f. 1628)[6]
FöräldrarLars Fleming[6]
Anna Henriksdotter[6]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata
Clas Flemings rutnätsplan för Norrmalm (åt vänster), Gamla stan och Södermalm.

Clas Larsson Fleming, född i mars 1592 i Finland, död 26 juli 1644 ombord på sitt fartyg i Kielbukten, var en svensk amiral, riksråd, överståthållare och stadsplanerare. Han var far till Barbro Fleming, Herman Claesson Fleming, Lars Claesson Fleming och Göran Claesson Fleming.

Fleming anses tillsammans med Henrik af Trolle och Hans Wachtmeister vara den svenska flottans bästa organisatör genom tiderna.[källa behövs] Samtidigt blev han medskyldig till regalskeppet Vasas förlisning. Trots att ett stabilitetsprov vid Skeppsbron visade att fartyget var alldeles för rankt lät han fartyget avsegla, mot sin förlisning. Clas Fleming blev även känd som den som genomförde regleringen av Stockholms utbyggnad på malmarna.

Biografi

Fleming föddes i Finland 1592. Han deltog i kriget 1612 mot Ryssland där hans agerande uppskattades av konungen. Redan 1620 blev han amiral och spelade fram till sin död en synnerligen viktig roll som organisatör av den svenska flottans modernisering.

1634 utnämndes han till överståthållare i Stockholm och gjorde värdefulla insatser vad gäller stadens planering, bland annat malmarnas gatunät (se även Flemings rutnätsplan).

På 1630-talet grundade han Vira bruk (klingebruk på godset Östanå mellan Åkersberga och Norrtälje) där vapensmeder, sannolikt från trakten av Solingen producerade vapen till 30-åriga kriget

” När Konungen i vänlighet ålägger Fleming att besörja klingsmidets införande i Riket, så anlägger han sjelf Vira bruk på sin gård i Riala socken, sedan han sett Konungens förlägenhet med armén, som fördes till Rigas belägring, då värjor måste sammanhämtas ifrån de hemmavarande soldater, för att beväpna de utgående. „
– Gustav II Adolf, hösten 1621

Vid sidan av sina administrativa gärningar fortsatte han hela tiden sin aktiva tjänst i flottan. 1644 förde han befäl över en flottstyrka han själv till stor del satt samman och som utmärkte sig flera gånger mot danskarna. Efter att ha erövrat Fehmarn 29-30 juni 1644 tillsammans med Lennart Torstenson drabbade han 1 juni samman med den danska kung Kristian V vid denna ö. Striden slutade oavgjort och Fleming drog sig undan till Kielfjorden där han träffades av en förlupen dansk kula som två timmar senare ändade hans liv. För hans förtjänster upphöjdes hans barn i friherrlig värdighet 1651.

Fleminggatan, Stockholm är uppkallad efter Clas Fleming.

Familj

Han var gift med Anna Göransdotter Snakenborg och tillsammans hade de barnen:

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] Klas Fleming, läst: 11 juli 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Klas Fleming, läst: 31 maj 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, 23 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Klas Fleming, Svenskt biografiskt lexikon, läs online, läst: 31 maj 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar

C. Georg Starbäck. ”De två skotten i Sjöslaget vid Femern”. http://minata.tripod.com/bps_30_jan.html#skot. Läst 2017 jul 11. 

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Klas_Fleming_(1592–1644)&oldid=41778234”