Clemenceau-klass

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Civil and Naval Ensign of France.svg Clemenceau-klass
Hangarfartyget Foch under övningen Dragon Hammer 92.
Hangarfartyget Foch under övningen Dragon Hammer 92.
Allmänt
Typ Hangarfartyg
Varv Arsenal de Brest
Operatörer Frankrikes flotta,
Brasiliens flotta
Efter Charles de Gaulle
Byggda mellan 1957 och 1961
I tjänst mellan 1961 och 2000
Fartyg tillhörande klassen Clemenceau och Foch
Aktiva São Paulo (f.d. Foch)
Skrotade Clemenceau
Tekniska data
Deplacement 27 300 ton standard
32 780 ton fullastad
Längd 265 meter
Bredd 31,7 meter
Djupgående 8,6 meter
Framdrift
Kraftkälla Ångpanna
Huvudmaskin 2 × Parsons ångturbiner
Maskinstyrka 126 000 hk
Propellrar 2
Prestanda
Maxfart 32 knop
Marschfart 18 knop
Räckvidd 7 500 NM
Lastförmåga
Besättning 1 338
Beväpning
Huvudartilleri 8 × 100 mm allmålskanoner (4 stycken efter 1994)
Sekundärartilleri 5 × 12,7 mm kulsprutor
Robotar 2×6 Matra Mistral
2×8 Crotale (ersatte fyra 100 mm kanoner 1994)
Helikoptrar 2 × Dauphin
2 × Super Frelon
Flygplan 15 × Super-Étendard
4 × Étendard IVP
10 × F-8E Crusader
6 × Alizé
Sensorer Radar: DRBV 50 och DRBV 23 luftspaningsradar, DRBI 10 höjdmätningsradar, DRBC 31 eldledningsradar, DRBA navigeringsradar
Sonar: SQS-503

Clemenceau-klass är en klass om två hangarfartyg som tillverkades för Frankrikes flotta i slutet av 1950-talet. Efter att HMS Ark Royal avrustades 1979 var de de största europeiska stridsfartygen. De båda fartygen Clemenceau och Foch tjänstgjorde fram till slutet av 1990-talet då de ersattes av hangarfartyget Charles de Gaulle. Clemenceau skrotades medan Foch såldes till Brasilien där hon fortfarande tjänstgör under namnet São Paulo.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Clemenceau-klassen har en för sin tid typisk design med överbyggnad och flygplanshissar på styrbords sida och med flygdäcket vinklat 8° åt babord. Hissar och katapulter har en maxkapacitet på 20 ton vilket begränsar vilka flygplanstyper som kan baseras på fartygen.

Den ursprungliga flygstyrkan bestod av 20 stycken (två divisioner) Étendard IV och åtta stycken (en division) Alizé. Divisionernas storlek minskades 1966 för att bereda plats för ytterligare en division F-8E Crusaders. Både Étendard och Crusader skulle ha ersatts av Jaguar-M, på 1970-talet, men när det projektet lades ner av Dassault erbjöds franska flottan att köpa Super-Étendard i stället, något som man också gjorde. Alizé används för ubåtsjakt och havsövervakning, men klarar inte rollen som AEW vilket är ett handikapp. Även Rafale-M kan operera från Clemenceau-klassen, men gjorde det bara under utprovningsfasen. Rafale-M har inte ihopfällbara vingar, något som inte har någon större betydelse på den rymligare Charles de Gaulle, men på Clemenceau-klassen innebär det att bara ett mindre antal flygplan får plats i hangaren.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Miller, David; Miller, Chris (1986). Modern Naval Combat. London: Salamander Books Ltd. sid. 94–95. ISBN 0-86101-231-3