Bergmynta

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Clinopodium vulgare)
Bergmynta
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteHarmyntor
Satureja
ArtBergmynta
S. vulgaris
Vetenskapligt namn
§ Satureja vulgaris
Auktor(L.) Fritsch, 1897
Synonymer

Clinopodium vulgare L., 1753
Calamintha vulgaris (L.) Halácsy, non Clairv.
Calamintha clinopodium Spenn., 1835
Calamintha clinopodium Benth., 1848
Satureja vulgaris (L.) Bég., 1903 nom. illeg.
Satureja vulgaris Fritsch, 1897 nom. illeg. Satureja vulgaris Rouy, 1909 nom. illeg.

Bergmynta (Clinopodium vulgare (L.) Fritsch) är en växt i familjen kransblommiga växter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Bergmynta är en flerårig (perenn) ört. Den är sambyggare och har blå till blåröda blommor.

Som odlad kan bergmynta förökas såväl genom frön som genom delning av rotklumpar.

Kromosomtal 2n = 20.

En analys[1] av bergmyntas eteriska oljor visar 40 olika ämnen inom 99,4 % av provet, därav de viktigaste:

Ämne Halt
(%)
Tymol[2] 38,9
γ-terpinen[3] 29,6
p-cymen[4]   9,1
Summa 77,6

Näringsinnehåll i 100 g [5][redigera | redigera wikitext]

Energi 1 762 kJ (421 kcal)

Ämne  Mängd  RDI a)
(%)
Kolhydrater 73,65 g 27
Sockerarter 20,34 g 36
Fett 11,62 g
  Därav:
        enkelomättat fett 6,6 g 19
        mättat fett 1,24 g 4,1
Protein 10,55 g 18
Kostfiber 10,2 g 39
Vatten 2,19 g
Kalium 483 mg 14
Fosfor392 mg 65
Magnesium 121 mg 40
Kalcium 109 mg 14
Natrium 50 mg 2,1
Kolin 35 mg
Zink 2,95 mg 33
Järn 2,81 mg 26
Niacin 2,308 mg
Kolesterol 2 mg
Tiamin 411 μg 32
Koppar 312 μg 40
Riboflavin (Vitamin B2)289 μg 19
B6-vitamin 231 μg 20
Askorbinsyra (C-vitamin) 200 μg 2,7
Lutein + Zeaxanthin 130 μg
Folat 37 μg 12
Selen 17,3 μg 29
Fyllokinon (K1-vitamin) 7 μg 10
Retinol (A-vitamin) 2 μg 0,22
Betakaroten 1 μg
Kobalamin (B12-vitamin) 170 ng 8,5
_______________
a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen person
b) Beräknat från Livsmedelsverkets rekommendationer.
Typiska värden för 50-årig man som lever på 8 MJ/dag.
För andra åldrar och för kvinnor och barn kan RDI avvika,
såväl uppåt som nedåt.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Större delen av Europa, norra Afrika, västra och centrala Asien samt Sibirien. I USA finns bergmynta i ungefär hälften av staterna. I Indiana är den utrotningshotad.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

  • Norden [1]
  • Norra halvklotet [2]
    • Gränslinjer inlagda för Satureja vulgaris var. neogasum, Satureja vulgaris var. integerinum och Satureja vulgaris var. chinense.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Trivs i såväl sur som kalkrik mark, som bör vara sandig eller lerig och fuktig. Soligt eller i halvskugga.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Satureja är det namn som Ovidius använde för en växt. Carl von Linné tog intryck av det, när han valde Satureja som namn för ett nytt släkte.
  • Artepitetet vulgaris kommer av latin vulgus = hop, allmänhet; här med innebörden vanlig.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Växtfärgning[redigera | redigera wikitext]

Bergmynta ger gula och bruna färger vid växtfärgning.

Medicinalväxt[redigera | redigera wikitext]

Som naturläkemedel anses beredningar baserade på bergmynta ha följande egenskaper:

Möjlig feltolkning[redigera | redigera wikitext]

Risk finns för missförstånd, när man läser engelsk litteratur i det att där bergmynta oegentligt kallas Wild Basil. Kryddväxten basilika, Ocimum basilicum, kallas enbart Basil på engelska, alltså utan epitetet Wild. "Basil" är sålunda inte någon förädlad form av "Wild Basil", lika lite som att "Wild Basil" skulle vara någon förvildad "Basil". Utseendemässigt finns ingen förväxlingsrisk. Det rör sig om vitt skilda arter, som inte alls liknar varandra. Alltså:

  • Wild Basil, Clinopodium vulgare = bergmynta
  • Basil, Ocimum basilicum = basilika

Underarter[redigera | redigera wikitext]

  • Clinopodium vulgare ssp. arundanum, 1881 (Boiss.) Nyman
  • Clinopodium vulgare ssp. orientale, 1967 Bothmer
  • Satureja vulgaris ssp. arundana, 1985 (Boiss.) Greuter & Burdet
  • Satureja vulgaris var. chinense
  • Satureja vulgaris var. diminuta, 1923 (Simon) Fernald & Wiegand
  • Satureja vulgaris var. gattefossei, 1940 Maire
  • Satureja vulgaris var. integerinum
  • Satureja vulgaris var. neogasum
  • Satureja vulgaris var. neogaea, 1944 Fernald
  • Satureja vulgaris ssp. orientalis, 1985 (Bothmer) Greuter & Burdet
  • Satureja vulgaris var. transiens, 1940 Maire

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. United States Department of Agriculture [3]
  2. Plants for a Future [4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Utförd av Centre national de la récherche scientifique
  2. ^ Artikel om thymol finns hos engelska Wikipedia
  3. ^ Artikel om terpinene finns hos engelska Wikipedia
  4. ^ Artikel om cymene finns hos engelska Wikipedia
  5. ^  USA:s jordbruksdepartement (USDA) FoodData Central: Food Code:57319000
  6. ^ Källan använder engelska ordet astringent, ordagrant översatt sammandragande, vilket i detta sammanhang kan tolkas dels att stoppa blödningar, dels att bota lös avföring. Här oklart om man menar det ena eller det andra eller möjligen bägge.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bergmynta&oldid=51259051”