Hoppa till innehållet

Cochleaimplantat

Från Wikipedia
Bilden visar Cochleaimplantatets inre delar.

Ett cochleaimplantat (CI) är ett implanterbart hörhjälpmedel. Tekniken har sedan 1970-talet använts inom hörselrehabilitering på patienter vars sensoriska funktion i innerörat är gravt reducerad eller icke-fungerande, förutsatt att hörselnerven fungerar.[1] Forskarna Djourno och Eyriés stimulerade den auditiva systemet genom att placera elektroder i hörselnerven, vilket hade en effekt på patienternas uppfatta ljudnivå, däremot är det fortfarande svårt att uppfatta skillnader i frekvens. Forskaren William House utvecklade idén till en enhet som är implanterbar som också kan stimulera hörselnerven, men detta har bara en elektrod. [2] Därefter utvecklar forskaren Graem Clark enheten med flera elektrodraderna, som förbättrade möjligheten att uppfatta tal och hörbarheten.[3] På vilket sätt förmågan att kunna förstå och tolka ljud påverkas varierar mellan individer. Ett barn med medfödd dövhet anses ha bäst förutsättningar att dra nytta av ett cochleaimplantat om det opereras in tidigt.[4] Även vuxna personer CI-opereras med goda resultat.[5]

Ett CI består av olika delar, bland annat en ljudprocessor och en implanterad del. Den yttre delen består av en ljudprocessor med mikrofoner som tar upp ljudet och behandlar ljudsignalen. Den inre delen av implantatet består av en intern magnet, en mottagarstimulator och elektrodraderna.[6] Ljudprocessorn sitter bakom örat och liknar en konventionell hörapparat. Från ljudprocessorn skickas signalen via kabel till en sändare. Sändaren sitter utanpå huden några centimeter bakåt och uppåt från ytterörat och skickar signalen magnetiskt till en mottagare som sitter vid motsvarande plats under huden. Signalen skickas sedan vidare till elektrodraden som placeras i cochlean. Här producerar elektroderna elektriska impulser som stimulerar nervcellerna i hörselnerven.[1] Frekvenser som uppfattas beror på cochleans tonotopiska indelning, där längst i cochlean (apex) är basfrekvenserna och ljusare frekvenser är i cochleans bas.[7] Dagens CI har oftast mellan 12 och 22 elektroder.

Ett implantat kan enligt vissa uppskattningar kosta mellan 250 000 och 300 000 kronor, inklusive operation och efterföljande rehabilitering. En svensk hälsoekonomisk analys från 2021 visade att kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) för behandling med cochleaimplantat är cirka 140 474 kronor, vilket enligt socialstyrelsens riktlinjer klassas som en måttlig kostnad. Analysen baserades på data från Karolinska och Sahlgrenska universitetssjukhusen och omfattande vuxna patienter med en medelålder på 61 år.[8]

Kandidater för CI

[redigera | redigera wikitext]

Det finns både audiologiska och medicinska indikationer samt kontraindikationer som behöver tas hänsyn till inför en eventuell implantation. I Sverige är dessa audiologiska indikationer, för vuxna patienter, bland annat ett tonmedelvärde mer än 70 dB HL på bästa örat och en taluppfattningsförmåga under 50% på bästa örat vid talaudiometri med fonemiskt balanserade enstaviga ord.[9]

De medicinska indikationerna handlar om att de anatomiska och fysiologiska förutsättningarna för implantation är uppfyllda. Det innebär bland annat att cochlean är tillräckligt bevarad för att möjliggöra implantation och att hörselnerven är funktionell [10]. Samtidigt tas hänsyn till patientens ålder för att säkerställa att patienten orkar genomgå operationen och den efterföljande rehabiliteringen [10]. Patienten behöver dessutom ha ett allmänt hälsotillstånd som möjliggör kirurgi och narkos [10]. I vissa fall kan även svår tinnitus betraktas som en kompletterande indikation [10].

Kontraindikationer kan vara både medicinska och psykosociala. Medicinska kontraindikationer omfattar exempelvis avsaknad av fungerande hörselnerv, allvarliga missbildningar i innerörat eller tillstånd som gör det omöjligt att genomföra operationen [10]. Även audiologiska och personliga faktorer kan utgöra hinder, såsom god nytta av hörapparater, bristande motivation eller orealistiska förväntningar på resultatet [10]. Vuxna personer som varit döva sedan barndomen och saknar utvecklat talspråk är vanligtvis inte aktuella för implantation, eftersom hjärnans hörselcentrum kan förlora förmågan att tolka ljud vid långvarig avsaknad av ljudstimulering [10]. Patienten behöver också vara införstådd med risken att kvarstående hörselfunktion kan skadas efter CI-operation [10].

Sammanfattningsvis görs en individuell helhetsbedömning där medicinska, audiologiska, sociala och personliga faktorer vägs samman.

Att ha ett barn med CI

[redigera | redigera wikitext]
En illustration på ett Nucleus® Freedom™ cochleaimplantat och ljudprocessor.

När ett barn har en hörselnedsättning och får ett cochleaimplantat (CI) påverkas inte bara barnet, utan hela familjen. Föräldrar, syskon och även mor- och farföräldrar kan märka att deras vardag och känslor förändras [11][12].

Föräldrar påverkas ofta mest. Många känner stress, särskilt när barnet får sin diagnos och under tiden efter operationen. De behöver hantera många saker samtidigt, som vårdbesök, teknisk utrustning och att stötta barnets språkutveckling. Det kan vara svårt att få ihop jobb, familjeliv och allt som rör barnets behov. Även ekonomi och ansvar kan kännas belastande[11]  [13] [14]. Med tiden upplever dock många föräldrar att det blir lättare, och de känner trygghet när barnet börjar uppfatta ljud och må bättre .

Syskon påverkas också. De kan ibland få mindre uppmärksamhet och behöva ta mer ansvar hemma. Det är vanligt att känna blandade känslor, som sorg, frustration eller avundsjuka, och ibland oro för framtiden [11][12][14]. Samtidigt utvecklar många syskon positiva egenskaper, som empati, mognad och förståelse för andra[13].

Trots utmaningarna upplever många familjer att de kommer närmare varandra. De kan få starkare relationer och ett nytt sätt att se på livet. Att kunna prata öppet och förstå varandra är viktigt för att hela familjen ska må bra [11] [14].

Kommunikationen i familjen kan påverkas, särskilt i stökiga eller bullriga miljöer där det kan vara svårt att höra. Därför behöver familjen ofta anpassa hur de pratar, till exempel genom att prata tydligare eller använda kroppsspråk och andra visuella sätt att kommunicera. Detta kan också göra relationerna starkare [11][12][13] .

Mor- och farföräldrar är ofta ett viktigt stöd. De kan hjälpa till praktiskt, till exempel med barnpassning, och ge känslomässigt stöd. Samtidigt kan de känna sig osäkra på hur de bäst kan hjälpa och känna oro för barnets framtid[11].

Sammanfattningsvis påverkar ett cochleaimplantat hela familjen, både på utmanande och positiva sätt. Med rätt stöd och bra kommunikation kan familjen anpassa sig och bli starkare tillsammans.

Språkutveckling hos barn med cochleaimplantat

[redigera | redigera wikitext]

Många barn utvecklar sin talförståelse och sitt tal mycket efter att ha fått cochleaimplantat (CI). Samtidigt skiljer sig språkutvecklingen mycket mellan olika barn. Även om barnen är lika gamla och har använt sitt CI lika länge kan resultaten vara olika. Barn med CI ligger ofta efter jämnåriga barn i språkutveckling. Däremot motsvarar deras språknivå ofta deras hörselålder, alltså tiden sedan de fick sitt CI [15].

Flera faktorer påverkar hur barns språk utvecklas. En viktig faktor är hur mycket hörsel barnet hade kvar innan implantationen. Barn med bättre kvarvarande hörsel utvecklar ofta både språkförståelse och tal snabbare. Även barnets hörselhistoria har betydelse, eftersom långa perioder med dålig hörselstimulering kan påverka den framtida språkutvecklingen negativt[16].

Samspelet mellan föräldrar och barn är också viktigt för språkutvecklingen. Gemensam uppmärksamhet och aktiv kommunikation hjälper barnet att utveckla sitt språk. Även socioekonomiska faktorer kan påverka både barnets språkliga nivå och hur snabbt språket utvecklas [16][15].

Barn som får CI i tidig ålder utvecklar oftast bättre förmåga att höra och förstå ljud än barn som får implantat senare. Trots detta når språkutvecklingen ofta inte samma nivå som hos jämnåriga barn med normal hörsel. Därför är det vanligt att det finns en skillnad mellan barnets verkliga ålder och språkliga ålder under de första åren efter implantationen[16].

Detta kan förklaras av hjärnans plasticitet. Hjärnan har störst förmåga att bearbeta ljud under de första levnadsåren, och denna förmåga minskar gradvis med åldern [17] [18].

Cochleaimplantat och Tinnitus

[redigera | redigera wikitext]

Cochleaimplantat har visat sig kunna ha en positiv effekt på tinnitus, då flera studier rapporterat att tinnitus reducerats efter CI [19][20][21][22][23][24][25]. Dock varierar graden av tinnitusreduktion mellan deltagare i studier, och orsakerna till denna individuella variation är fortfarande oklara. Det finns även bevis på att CI i vissa fall kan förvärra tinnitus eller orsaka nydebuterad tinnitus hos en mindre andel patienter [26]. Mekanismerna bakom detta är fortfarande okända. Fastän att det finns risk för försämrad tinnitus, har det visats att CI oftast är associerad med en minskning av tinnitus hos många patienter [27].

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Roche, Joseph P.; Hansen, Marlan R. (2015-12). ”On the Horizon” (på engelska). Otolaryngologic Clinics of North America 48 (6): sid. 1097–1116. doi:10.1016/j.otc.2015.07.009. PMID 26443490. PMC: PMC4641792. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S003066651500122X. Läst 14 maj 2024.
  2. ↑ Eshraghi, Adrien A.; Nazarian, Ronen; Telischi, Fred F.; Rajguru, Suhrud M.; Truy, Eric; Gupta, Chhavi (2012). ”The Cochlear Implant: Historical Aspects and Future Prospects” (på engelska). The Anatomical Record 295 (11): sid. 1967–1980. doi:10.1002/ar.22580. ISSN 1932-8494. PMID 23044644. PMC: 4921065. https://anatomypubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ar.22580. Läst 21 maj 2025.
  3. ↑ Deep, Nicholas L.; Dowling, Eric M.; Jethanamest, Daniel; Carlson, Matthew L. (2019-04). ”Cochlear Implantation: An Overview” (på engelska). Journal of Neurological Surgery Part B: Skull Base 80 (02): sid. 169–177. doi:10.1055/s-0038-1669411. ISSN 2193-6331. PMID 30931225. PMC: 6438790. https://www.thieme-connect.de/products/ejournals/abstract/10.1055/s-0038-1669411. Läst 21 maj 2025.
  4. ↑ Vilka kan behöva ett Cochleaimplantat?
  5. ↑ Läs mer på Cochleaimplantatföreningens CI-portal
  6. ↑ Deep, Nicholas L.; Dowling, Eric M.; Jethanamest, Daniel; Carlson, Matthew L. (2019-04). ”Cochlear Implantation: An Overview” (på engelska). Journal of Neurological Surgery Part B: Skull Base 80 (02): sid. 169–177. doi:10.1055/s-0038-1669411. ISSN 2193-6331. PMID 30931225. PMC: 6438790. https://www.thieme-connect.de/products/ejournals/abstract/10.1055/s-0038-1669411. Läst 14 maj 2025.
  7. ↑ Li, Hao; Helpard, Luke; Ekeroot, Jonas; Rohani, Seyed Alireza; Zhu, Ning; Rask-Andersen, Helge (2021-02-24). ”Three-dimensional tonotopic mapping of the human cochlea based on synchrotron radiation phase-contrast imaging” (på engelska). Scientific Reports 11 (1): sid. 4437. doi:10.1038/s41598-021-83225-w. ISSN 2045-2322. https://www.nature.com/articles/s41598-021-83225-w. Läst 14 maj 2025.
  8. ↑ [https://hrf.se/app/uploads/sites/13/2021/04/Pressrelease-CI-Costeffectiveness-in-Sweden.pdf ”Många äldre lider av svår hörselnedsättning i onödan – fungerande behandling nu också bevisat kostnadseffektiv”]. Hörselskadades Riksförbund. 13 april 2021. https://hrf.se/app/uploads/sites/13/2021/04/Pressrelease-CI-Costeffectiveness-in-Sweden.pdf. Läst 14 maj 2025.
  9. ↑ ”Nationella medicinska indikationer: Indikation för unilateralt kokleaimplantat till vuxna”. Socialstyrelsen. https://ysdh.se/wp-content/uploads/2020/05/Indikationforunilateraltkokleaimplantattillvuxna.pdf. Läst 14 maj 2024.
  10. 1 2 3 4 5 6 7 8 ”Cochleaimplantat (CI) och EAS - Hörapparater och hörselimplantat - Allt om hörsel”. Hörselskadades Riksförbund. https://hrf.se/alltomhorsel/horapparater-och-horselimplantat/cochleaimplantat-ci-och-eas/. Läst 24 maj 2026.
  11. 1 2 3 4 5 6 ”Navigating childhood hearing loss: the experiences of parents, grandparents and siblings”. www.tandfonline.com. doi:10.1080/09638288.2024.2403723. https://doi.org/10.1080/09638288.2024.2403723. Läst 5 maj 2026.
  12. 1 2 3 Umat, Cila; Abdul Wahat, Nor Haniza; Che Ross, Sakinah; Goh, Bee See (2019-03-01). ”Quality of life of parents and siblings of children with cochlear implants”. Journal of Otology 14 (1): sid. 17–21. doi:10.1016/j.joto.2018.11.004. ISSN 1672-2930. PMID 30936897. PMC: 6424712. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1672293018300552. Läst 5 maj 2026.
  13. 1 2 3 Barath, Suvishka; Hlongwane, Senamile N.; Madlala, Marylene; Mzanywa, Sinawo L.; Paken, Jessica (2023-10-13). ”Influence of hearing loss on sibling relationships: Perspectives of the normal hearing sibling” (på engelska). South African Journal of Communication Disorders 70 (1): sid. 14. doi:10.4102/sajcd.v70i1.939. ISSN 2225-4765. PMID 37916688. PMC: 10623587. https://sajcd.org.za/index.php/sajcd/article/view/939. Läst 5 maj 2026.
  14. 1 2 3 Veldhorst, Carlijn; Luijmes, Anna; Kef, Sabina; Vervloed, Mathijs P. J.; Steenbergen, Bert (2023-11-14). ”Scoping review: quality of life of siblings of children who are deaf and hard of hearing, have a vision or motor impairment” (på English). Frontiers in Rehabilitation Sciences 4. doi:10.3389/fresc.2023.1227698. ISSN 2673-6861. https://www.frontiersin.org/journals/rehabilitation-sciences/articles/10.3389/fresc.2023.1227698/full. Läst 5 maj 2026.
  15. 1 2 DesJardin, Jean L.; Eisenberg, Laurie S. (2007-08). ”Maternal Contributions: Supporting Language Development in Young Children with Cochlear Implants” (på engelska). Ear & Hearing 28 (4): sid. 456–469. doi:10.1097/AUD.0b013e31806dc1ab. ISSN 0196-0202. https://journals.lww.com/00003446-200708000-00004. Läst 24 maj 2026.
  16. 1 2 3 Niparko, John K. (2010-04-21). ”Spoken Language Development in Children Following Cochlear Implantation” (på engelska). JAMA 303 (15): sid. 1498. doi:10.1001/jama.2010.451. ISSN 0098-7484. PMID 20407059. PMC: 3073449. http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?doi=10.1001/jama.2010.451. Läst 24 maj 2026.
  17. ↑ ”Cochlear implants: A remarkable past and a brilliant future” (på amerikansk engelska). Hearing Research 242 (1-2): sid. 3–21. 2008-08-01. doi:10.1016/j.heares.2008.06.005. ISSN 0378-5955. PMID 18616994. PMC: 3707130. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0378595508001251. Läst 24 maj 2026.
  18. ↑ Svirsky, Mario A.; Teoh, Su-Wooi; Neuburger, Heidi (2004). ”Development of Language and Speech Perception in Congenitally, Profoundly Deaf Children as a Function of Age at Cochlear Implantation” (på engelska). Audiology and Neurotology 9 (4): sid. 224–233. doi:10.1159/000078392. ISSN 1420-3030. https://karger.com/article/doi/10.1159/000078392. Läst 24 maj 2026.
  19. ↑ Amoodi, Hosam A.; Mick, Paul T.; Shipp, David B.; Friesen, Lendra M.; Nedzelski, Julian M.; Chen, Joseph M. (2011-07). ”The effects of unilateral cochlear implantation on the tinnitus handicap inventory and the influence on quality of life”. The Laryngoscope 121 (7): sid. 1536–1540. doi:10.1002/lary.21851. ISSN 1531-4995. PMID 21647911. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21647911. Läst 24 maj 2026.
  20. ↑ Falcón González, Juan Carlos; Borkoski Barreiro, Silvia; Torres García de Celis, Margarita; Ramos Macías, Ángel (2022-04). ”Tinnitus suppression with electrical stimulation in adults: long-term follow-up”. Acta Otorhinolaryngologica Italica: Organo Ufficiale Della Societa Italiana Di Otorinolaringologia E Chirurgia Cervico-Facciale 42 (2): sid. 176–181. doi:10.14639/0392-100X-N1557. ISSN 1827-675X. PMID 35612510. PMC: 9131997. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35612510. Läst 24 maj 2026.
  21. ↑ Punte, Andrea Kleine; De Ridder, Dirk; Van de Heyning, Paul (2013-01). ”On the necessity of full length electrical cochlear stimulation to suppress severe tinnitus in single-sided deafness”. Hearing Research 295: sid. 24–29. doi:10.1016/j.heares.2012.08.003. ISSN 1878-5891. PMID 23418635. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23418635. Läst 24 maj 2026.
  22. ↑ Chau, Ivy Yenwen; Li, Sophia Yung-Hsia; Shiao, An-Suey; Islam, Albina S.; Coelho, Daniel H. (2023-09-01). ”Early effects of very early cochlear implant activation on tinnitus”. Journal of the Chinese Medical Association: JCMA 86 (9): sid. 850–853. doi:10.1097/JCMA.0000000000000968. ISSN 1728-7731. PMID 37481759. PMC: 12755615. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37481759. Läst 24 maj 2026.
  23. ↑ Poncet-Wallet, Christine; Mamelle, Elisabeth; Godey, Benoit; Truy, Eric; Guevara, Nicolas; Ardoint, Marine (2020-04). ”Prospective Multicentric Follow-up Study of Cochlear Implantation in Adults With Single-Sided Deafness: Tinnitus and Audiological Outcomes”. Otology & Neurotology: Official Publication of the American Otological Society, American Neurotology Society [and] European Academy of Otology and Neurotology 41 (4): sid. 458–466. doi:10.1097/MAO.0000000000002564. ISSN 1537-4505. PMID 32176124. PMC: 7208276. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32176124. Läst 24 maj 2026.
  24. ↑ Punte, Andrea Kleine; Vermeire, Katrien; Hofkens, Anouk; De Bodt, Marc; De Ridder, Dirk; Van de Heyning, Paul (2011-05). ”Cochlear implantation as a durable tinnitus treatment in single-sided deafness”. Cochlear Implants International 12 Suppl 1: sid. S26–29. doi:10.1179/146701011X13001035752336. ISSN 1754-7628. PMID 21756468. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21756468. Läst 24 maj 2026.
  25. ↑ Ramos Macías, Angel; Falcón-González, Juan Carlos; Manrique Rodríguez, Manuel; Morera Pérez, Constantino; García-Ibáñez, Luis; Cenjor Español, Carlos (2018). ”One-Year Results for Patients with Unilateral Hearing Loss and Accompanying Severe Tinnitus and Hyperacusis Treated with a Cochlear Implant”. Audiology & Neuro-Otology 23 (1): sid. 8–19. doi:10.1159/000488755. ISSN 1421-9700. PMID 29929187. PMC: 6170998. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29929187. Läst 24 maj 2026.
  26. ↑ Pan, Tao; Tyler, Richard S.; Ji, Haihong; Coelho, Claudia; Gehringer, Anne K.; Gogel, Stephanie A. (2009-12). ”Changes in the tinnitus handicap questionnaire after cochlear implantation”. American Journal of Audiology 18 (2): sid. 144–151. doi:10.1044/1059-0889(2009/07-0042). ISSN 1558-9137. PMID 19949236. PMC: 2952398. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19949236. Läst 24 maj 2026.
  27. ↑ Borges, Alda Linhares de Freitas; Duarte, Pauliana Lamounier E. Silva; Almeida, Rodolfo Bonfim Siqueira de; Ledesma, Alleluia Lima Losno; Azevedo, Yaná Jinkings de; Pereira, Larissa Vilela (2021). ”Cochlear implant and tinnitus-a meta-analysis”. Brazilian Journal of Otorhinolaryngology 87 (3): sid. 353–365. doi:10.1016/j.bjorl.2020.11.006. ISSN 1808-8686. PMID 33342697. PMC: 9422519. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33342697. Läst 24 maj 2026.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cochleaimplantat&oldid=59372040”