Consiglio Grande e Generale

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Consiglio Grande e Generale
Emblem eller logo.
Typ
Kammareenkammarsystem
Ledning
Regerande kaptenerMirko Dolcini
Alessandro Cardelli
Struktur
Antal platser60
Saint-Marin Grand conseil général 2019.svg
Politiska grupperRegering (44)
     PDCS (21)
     R.E.T.E. (11)
     Domani (4)
     Noi per la Repubblica (8)

Opposition (16)

     Libera (10)
     RF (6)
Val
Senaste valet8 december 2019
Nästa valsenast 2024
Mötesplats
Palazzo Pubblico
Webbplats
https://www.consigliograndeegenerale.sm/on-line/home.html
parlamenthuset

Consiglio Grande e Generale (Stora och allmänna rådet) är San Marinos lagstiftande organ. Det består av 60 ledamöter som väljs vart femte år. Parlamentet utser San Marinos regering

Parlamentariskt arbete sker i fyra kommittéer.[1]

Alla statens medborgare som är minst 21 år gamla, läskunniga och bosatta i San Marino, har rösträtt. Människor i kyrkliga och diplomatiska ämbete eller poliser kan inte kandidera sig.[2]

Valen var åren 1947-2007 proportionella, men blev därefter baserat på det italienska kommunalvalssystemet där vinnande koalition tilldelas åtminstone 35 parlamentsplatser och därmed en absolut majoritet. Inom koalitionerna delas platserna upp mellan partierna med d’Hondts metod. En 3,5 procentspärr tillämpas mot småpartier, liksom regler för att garantera kvinnliga ledamöter.

Det senaste valet hölls den 8 december 2019. Det kristdemokratiska partiet i San Marino blev det största partiet.[3].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Parlamentets status etablerades i mitten av 1400-talet dess antal ledamöter var också 60. De här ledamöterna representerade dem mäktiga familjer och var exklusivt män.[4].

Stora och allmänna rådet upplöstes och grundades på nytt år 1923. Efter ordnades det valet som vanns av det fascistiska partiet i San Marino och blev det enda politiska partiet med representation i parlamentet tillsammans med några katolska vallistor. En totalitär enpartistat grundades såsom i Italien. De första fria val efter detta hölls 1945 och vanns av vänsterpartier.[5].

Kvinnorna fick rösträtt 1960 och har kunnat inneha politiska ämbeten sedan 1973.[6] Den första kvinnliga regerande kapten, Maria Lea Pedini-Angelini, tillträdde ämbetet den 1 april 1981.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Elenco Commissioni Consiliari Permanenti” (på italienska). Consiglio Grande e Generale. 6 mars 2021. https://www.consigliograndeegenerale.sm/on-line/home/organismi-istituzionali-e-commissioni-consiliari/commissioni-consiliari-permanenti/elenco-commissioni-consiliari-permanenti.html. Läst 8 januari 2021. 
  2. ^ ”IPU PARLINE database: SAN MARINO (Consiglio grande e generale), Electoral system” (på engelska). archive.ipu.org. http://archive.ipu.org/parline-e/reports/2273_B.htm. Läst 8 januari 2021. 
  3. ^ ”Raffronto Seggi - Segreteria di Stato per gli Affari Interni - Sito Elezioni” (på italienska). www.elezioni.sm. http://www.elezioni.sm/on-line/home/elezioni-politiche/elezioni-del-08122019/risultati/raffronto-seggi.html. Läst 8 januari 2021. 
  4. ^ ”San Marino | Geography, History, Capital, & Language” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/place/San-Marino-republic-Europe. Läst 8 januari 2021. 
  5. ^ ”Guerre Mondiali e Fascismo nella storia di San Marino” (på amerikansk engelska). San Marino Site Turismo. 13 oktober 2014. https://www.sanmarinosite.com/en/history/world-wars-fascism/. Läst 8 januari 2021. 
  6. ^ ”Culture of San Marino - history, people, clothing, women, beliefs, food, family, social, marriage” (på engelska). www.everyculture.com. https://www.everyculture.com/No-Sa/San-Marino.html. Läst 8 januari 2021. 
  7. ^ ”Women Captains Regent - Repubblica di San Marino, portale ufficiale”. www.sanmarino.sm. http://www.sanmarino.sm/on-line/en/home/institutions/captains-regent/women-captains-regent.html. Läst 8 januari 2021.