Contortatall

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Contortatall (Strandtall)
Pinus contorta.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionBarrväxter
Coniferophyta
KlassPinopsida
OrdningPinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteTallsläktet
Pinus
ArtContortatall
P. contorta
Vetenskapligt namn
§ Pinus contorta
AuktorBol., 1866
Hitta fler artiklar om växter med

Contortatall eller strandtall (Pinus contorta) är ett vanligt barrträd som vilt förekommer i västra Nordamerika. I likhet med de flesta barrträd behåller den sin gröna färg (klorofyll) året runt. Trädet kan bli 30-40 meter högt men är ofta mycket lägre. Dess 3-7 cm långa barr sitter parvis och är ofta skruvade.

Contorta i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Gles strandtallskog i Örens naturreservat.

I Sverige har den planterats i betydande omfattning, bland annat för att den växer snabbt. Inplanteringen av contortatall i Sverige började i liten skala på 1920-talet. Under 1970-talet utvidgades experimentet och idag (2011) finns omkring 600 000 hektar med contortaplanteringar.[1]

Contortan är en invasiv art som kan utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden. [1] Svenska myndigheter har gjort olika bedömningar av contorta; Naturvårdsverket bedömer contortan som en invasiv art, medan Skogsstyrelsen inte gör denna bedömning. Enligt Forest Stewardship Council så utgör odling av contorta i Sverige en större ekologisk risk än odling av inhemsk tall och gran. [2]

Hittills har inte forskningen visat några större skillnader i artrikedom mellan contorta och inhemsk tall, däremot skillnader i artsammansättning av lavar[3] och skalbaggar[4].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] FAKTA SKOG. Rön från Sveriges lantbruksuniversitet, nr. 9 2011.
  2. ^ Contortatall i Sverige - En kunskapssammanställning och riskbedömning 2015-08-27.
  3. ^ Bäcklund, Sofia; Jönsson, Mari; Strengbom, Joachim. ”A Pine Is a Pine and a Spruce Is a Spruce – The Effect of Tree Species and Stand Age on Epiphytic Lichen Communities”. PLOS ONE 11 (1): sid. e0147004. doi:10.1371/journal.pone.0147004. ISSN 1932-6203. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147004. Läst 16 maj 2016. 
  4. ^ Roberge, Jean-Michel; Stenbacka, Fredrik. ”Assemblages of epigaeic beetles and understory vegetation differ between stands of an introduced pine and its native congener in boreal forest”. Forest Ecology and Management 318: sid. 239–249. doi:10.1016/j.foreco.2014.01.026. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112714000413. Läst 16 maj 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]