Contortatall

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Contortatall
Pinus contorta.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionBarrväxter
Coniferophyta
KlassPinopsida
OrdningPinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteTallsläktet
Pinus
ArtContortatall
P. contorta
Vetenskapligt namn
§ Pinus contorta
AuktorBol., 1866
Hitta fler artiklar om växter med

Contortatall (Pinus contorta) är ett vanligt barrträd som vilt förekommer i västra Nordamerika. I likhet med de flesta barrträd behåller den sin gröna färg (klorofyll) året runt. Trädet kan bli 30–40 meter högt men är ofta mycket lägre. Dess 3–7 cm långa barr sitter parvis och är ofta skruvade.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra underarter: Pinus contorta latifolia, Pinus contorta contorta, Pinus contorta bolanderi och Pinus contorta murrayana.[1]

P. contorta latifolia kallas vanlig kontortatall[2] eller klipptall och det är denna underart som funnit användning i Skandinavien.[3] P. contorta contorta kallas strandtall[4] (shore pine[5]).

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har contortatall planterats i betydande omfattning, bland annat för att den växer snabbt. Den uppges växa 40 % snabbare än inhemsk tall på samma mark.[6] Inplanteringen av contortatall i Sverige började i liten skala 1928, då den infördes för skogsbruk.[7] Under 1970-talet utvidgades experimentet och idag (2011) finns omkring 600 000 hektar med contortaplanteringar.[8] Den har särskilt planterats i södra Norrland.[9] 2012–2019 har produktionen av contortaplantor i Sverige halverats.[10]

Contortan är en främmande art i Sverige som har fått stor spridning.[7] Den kan utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden.[8] Dock har varken EU, Naturvårdsverket eller Skogsstyrelsen listat contortan som invasiv art. Enligt Forest Stewardship Council utgör odling av contorta i Sverige en större ekologisk risk än odling av inhemsk tall och gran. [11]

Hittills har inte forskningen visat några större skillnader i artrikedom mellan contorta och inhemsk tall, däremot skillnader i artsammansättning av lavar[12] och skalbaggar[13].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.skogen.se/glossary/contortatall-contorta
  2. ^ Mossberg, B., Stenberg, L.: Den nya nordiska floran, 2003 (ISBN 91-46-17584-9) s.65
  3. ^ https://www.skogen.se/glossary/klipptall
  4. ^ Mossberg, B., Stenberg, L.: Den nya nordiska floran, 2003 (ISBN 91-46-17584-9) s.65
  5. ^ https://www.conifers.org/pi/Pinus_contorta_contorta.php
  6. ^ https://www.sca.com/sv/om-oss/var-skog/ansvarsfullt-skogsbruk/contorta/
  7. ^ [a b] ”Främmande arter i Sverige”. Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/. Läst 9 maj 2019. 
  8. ^ [a b] FAKTA SKOG. Rön från Sveriges lantbruksuniversitet, nr. 9 2011.
  9. ^ https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/foryngra/valj-tradslag-i-barrskogen/contortatall-pinus-contorta/
  10. ^ https://www.landskogsbruk.se/skog/intresset-for-contortaplantor-halverat/ 9 april 2019
  11. ^ Contortatall i Sverige - En kunskapssammanställning och riskbedömning 2015-08-27.
  12. ^ Bäcklund, Sofia; Jönsson, Mari; Strengbom, Joachim. ”A Pine Is a Pine and a Spruce Is a Spruce – The Effect of Tree Species and Stand Age on Epiphytic Lichen Communities”. PLOS ONE 11 (1): sid. e0147004. doi:10.1371/journal.pone.0147004. ISSN 1932-6203. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147004. Läst 16 maj 2016. 
  13. ^ Roberge, Jean-Michel; Stenbacka, Fredrik. ”Assemblages of epigaeic beetles and understory vegetation differ between stands of an introduced pine and its native congener in boreal forest”. Forest Ecology and Management 318: sid. 239–249. doi:10.1016/j.foreco.2014.01.026. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112714000413. Läst 16 maj 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]