Contortatall

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Contortatall (Strandtall)
Pinus contorta.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionBarrväxter
Coniferophyta
KlassPinopsida
OrdningPinales
FamiljTallväxter
Pinaceae
SläkteTallsläktet
Pinus
ArtContortatall
P. contorta
Vetenskapligt namn
§ Pinus contorta
AuktorBol., 1866
Hitta fler artiklar om växter med

Contortatall eller strandtall (Pinus contorta) är ett vanligt barrträd som vilt förekommer i västra Nordamerika. I likhet med de flesta barrträd behåller den sin gröna färg (klorofyll) året runt. Trädet kan bli 30–40 meter högt men är ofta mycket lägre. Dess 3–7 cm långa barr sitter parvis och är ofta skruvade.

Contorta i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Gles strandtallskog i Örens naturreservat.

I Sverige har den planterats i betydande omfattning, bland annat för att den växer snabbt. Inplanteringen av contortatall i Sverige började i liten skala på 1920-talet. Under 1970-talet utvidgades experimentet och idag (2011) finns omkring 600 000 hektar med contortaplanteringar.[1]

Contortan är en invasiv art som kan utgöra ett hot mot den biologiska mångfalden. [1] Svenska myndigheter har gjort olika bedömningar av contorta; Naturvårdsverket bedömer contortan som en invasiv art, medan Skogsstyrelsen inte gör denna bedömning. Enligt Forest Stewardship Council så utgör odling av contorta i Sverige en större ekologisk risk än odling av inhemsk tall och gran. [2]

Hittills har inte forskningen visat några större skillnader i artrikedom mellan contorta och inhemsk tall, däremot skillnader i artsammansättning av lavar[3] och skalbaggar[4].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] FAKTA SKOG. Rön från Sveriges lantbruksuniversitet, nr. 9 2011.
  2. ^ Contortatall i Sverige - En kunskapssammanställning och riskbedömning 2015-08-27.
  3. ^ Bäcklund, Sofia; Jönsson, Mari; Strengbom, Joachim. ”A Pine Is a Pine and a Spruce Is a Spruce – The Effect of Tree Species and Stand Age on Epiphytic Lichen Communities”. PLOS ONE 11 (1): sid. e0147004. doi:10.1371/journal.pone.0147004. ISSN 1932-6203. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0147004. Läst 16 maj 2016. 
  4. ^ Roberge, Jean-Michel; Stenbacka, Fredrik. ”Assemblages of epigaeic beetles and understory vegetation differ between stands of an introduced pine and its native congener in boreal forest”. Forest Ecology and Management 318: sid. 239–249. doi:10.1016/j.foreco.2014.01.026. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112714000413. Läst 16 maj 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]