Coronaviruspandemin 2019–2020

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Coronavirus

SARS-CoV-2
Denna artikel är en del av
serien om coronavirus:
Varianter av coronavirus
IBV · HCoV-229E · SARS-CoV (orsakar sars) · HCoV-NL63 · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV-2 (orsakar covid-19)
Covid-19-pandemin
pandemin 2019–2020 (Europa · Finland · Norge · Sverige) · provtagning · sjukdomen · vid graviditet · viruset
Egenskaper
droppsmitta · fladdermusburna virus · lunginflammation · pandemi · samhällsfarlig sjukdom · zoonos
Motåtgärder
COVID-19-vaccin · flockimmunitet · karantän · nedstängning · smittskydd · social distansering
Sverige
Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · statsepidemiolog (Anders Tegnell)
Internationellt
Europeiska läkemedelsmyndigheten · WHO (internationellt hälsonödläge)
För sjukdomen som viruset SARS-CoV-2 orsakar, se covid-19.

Coronaviruspandemin 2019–2020 är en pågående pandemi av sjukdomen covid-19 som orsakas av viruset SARS-CoV-2.[1][2][3] Viruset orsakar sjukdomen covid-19, en typ av luftvägsinfektion med symptom som snuva, andnöd, huvudvärk, hosta och feber, som i vissa fall orsakar lunginflammation.[4][5][6][7]

Utbrottet startade i den kinesiska staden Wuhan i provinsen Hubei och har sedan spridit sig. Först drabbades främst andra provinser inom Kina samt angränsande länder i östra Asien. Ett mindre antal fall hittades utanför Asien under utbrottets första period och viruset har hittats på alla kontinenter utom Antarktis. I slutet av februari ökade antalet fall i Iran och Italien kraftigt och smittan spreds både inom dessa länder och vidare ifrån dem, främst runtom i Europa och till USA. Den 11 mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av coronaviruset klassas som en pandemi.[3] Uppskattningarna vad gäller dödlighet är fortfarande osäkra; WHO uppskattade 13 mars 2020 att den är cirka 1–2 procent av infekterade.[8] Totalt hade 6 augusti över 19 miljoner sjukdomsfall registrerats och över 713 000 personer avlidit, samt ca 12 miljoner bekräftats återhämtade.[9]

Pandemin ledde till stora konsekvenser för världsekonomin, såväl inom tillverkningsindustri som tjänstesektor. På många håll i världen har brist på mediciner och olika nödvändiga varor rapporterats. Effekterna på världens distributionskedjor förväntas fortgå i upp till två år, och många börser runtom i världen har uppvisat en negativ utveckling. Den 28 februari 2020 inträffade den största enskilda nedgången på de globala börsmarknaderna sedan finanskrisen 2008, och Internationella valutafonden konstaterade den 14 april att den ekonomiska recession som lär följa på pandemin kommer att bli den största sedan Den stora depressionen. En studie den 8 april gav prognosen att 500 miljoner människor världen över kan hamna åter i fattigdom, i synnerhet i subsahariska Afrika.[10]

I takt med pandemins spridning ställdes dessutom globala konferenser och evenemang in inom sport, mode och teknik, för att nämna några sektorer. Påverkan på flyg- och reseindustrin blev mycket stor. Pandemin innebar också stora utmaningar för utbildningssektorn, där skolorna för en stor andel av världens elever och studenter i april 2020 hade stängt sina lokaler. I samband med utbrottet har desinformation och konspirationsteorier också spridits. Vissa myndigheter har pratat om en pågående "infodemi".

Uppkomst och global spridning[redigera | redigera wikitext]

Animerad karta över bekräftade fall av covid-19. Kartan visar smittospridningens utveckling från 12 januari till den 29 februari 2020.
Symptom som kan uppträda vid Covid-19.

Viruset upptäcktes i slutet av 2019 och den 31 december 2019 fick Världshälsoorganisationens (WHO) lokala kontor i Kina information om att en ny typ av lunginflammation dykt upp i staden Wuhan.[11] 7 januari 2020 kunde kinesiska myndigheter identifiera viruset som en ny typ av coronavirus. Viruset gavs av WHO det tillfälliga engelska namnet 2019 novel coronavirus, förkortat 2019-nCoV.[11] Flera läkare i Wuhan försökte tidigt upplysa allmänheten men anklagades av lokal polis för ryktesspridning och tvingades officiellt att dra tillbaka sina påståenden som falska.[12][13][14]

Det finns flera olika teorier om när första sjukdomsfallet inträffade – det som brukar kallas för indexfall.[15] Det första kända fallet kan spåras till Wuhan, 1 december 2019.[16] Under december månad ökade antalet fall i Hubei-provinsen gradvis. Av de 41 först bekräftat smittade hade 66 procent varit exponerade för en matmarknad i staden Wuhan i den kinesiska provinsen Hubei.[17][11] Matmarknaden stängdes efter detta, och en utredning inleddes.[5] Vid matmarknaden såldes levande djur som råttor och varg.[18][19] En teori är att viruset härstammar från något av dessa djur, att det med andra ord har zoonotiskt ursprung.[20]

Det första fallet som kunde bekräftas där viruset spreds mellan människor skedde den 20 januari 2020.[21] 13 februari skedde en kraftig ökning i antalet rapporterade fall av både smittade och avlidna. Det beror på att kinesiska myndigheter började rapportera kliniskt diagnostiserade fall i provinsen Hubei och inte bara fall bekräftade med laboratorieprov.[22] Av de 14 840 nya rapporterade fallen var 13 332 kliniskt diagnostiserade.[23] Det var då okänt för WHO när under utbrottet de nyrapporterade fallen blev smittade.[23]

Viruset spreds från Wuhan till andra delar av Kina, andra asiatiska länder, Oceanien, Europa, Nordamerika, Afrika och Sydamerika.[24] I sin rapport från 1 februari 2020 angav Världshälsoorganisationen (WHO) att det fanns 11 953 bekräftade fall av smittade människor och 259 bekräftade dödsfall på grund av smittan. 11 821 av de bekräftade fallen, samt alla utom ett dödsfall var noterade i Kina. Dödsfallet utanför Kina var i Filippinerna.[25][26][27] 4 februari 2020 inträffade det andra dödsfallet utanför Fastlandskina, denna gång i Hongkong.[28][29] 15 februari hade totalt fyra dödsfall skett utanför Fastlandskina, i Filippinerna, Hongkong, Japan och Frankrike.[30] Första gången som antalet nya fall var större utanför Kina än i Kina var 25 februari 2020, på grund av en snabb smittspridning i framförallt Iran, Italien och Sydkorea.[31] Därmed hade även epidemins epicentrum hade flyttats utanför Kina.[källa behövs] Fram till och med 2 mars var fortfarande dödsfallen fler i Kina än utanför, 42 döda i Kina respektive 24 döda utanför. 3 mars registrerade WHO 31 döda i Kina och 38 döda utanför.[32]

11 mars 2020 meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av coronaviruset klassas som en pandemi.[3] 15 mars ökade antalet bekräftade fall för första gången med mer än 10 000 fall per dag. 25 och 26 mars var antalet nya bekräftade fall över 40 000 per dag. 27 mars passerade USA och Italien antalet bekräftade fall i Kina. Antalet nya fall i världen samma dag var över 60 000.[33] 1 april var antalet nya döda under en dag över 4 000 personer och översteg således totala antalet dödsfall i Kina. USA hade under flera dagar i början på april över 1 000 döda per dag. 11 april passerade USA Italien som det land som har flest avlidna i covid-19.[34] Bekräftade fall finns från i stort sett alla världens länder.[35]

Smittospridning[redigera | redigera wikitext]

Covid-19 sprids via droppsmitta, de små droppar som frigörs från mun eller näsa vid hostning, nysning eller i lägre grad tal. Viruset tros huvudsakligen spridas från person till person. Eftersom dropparna är relativt tunga faller de snart till marken, vilket gör att smittan blir betydligt lägre om man håller avstånd. Rekommendationer om avstånd har varierat, men man har i regel lyft fram att man bör hålla minst 1-2 meters avstånd. Det är även möjligt att smittan kan spridas via ytor och föremål där droppar har landat – exempelvis bord och dörrhandtag.[36][37][38] Även om det sistnämnda inte tycks vara smittans huvudsakliga spridningsväg har Världshälsoorganisationen ändå lyft fram att det är viktigt att tvätta händer med tvål och vatten eller handsprit efter att ha vidrört någon yta eller något föremål.[39][40] Vissa studier har visat att smittan även kan spridas av personer som inte uppvisar några symptom, så kallad asymtomatisk smitta. Det är dock omdiskuterat om det verkligen är så, och vidare studier krävs för att avgöra om det är fallet.[41][42] Många får dock lindriga symptom, och det är möjligt att man är smittsam redan väldigt tidigt i sjukdomsförloppet, kanske till och med innan man själv har uppfattat symptom. Vissa studier pekar således på att det snarare än asymtomatisk smitta kan handla om att personer har fört smitta vidare utan att själva ha uppfattat sig som sjuka.[42][43]

Bekämpande[redigera | redigera wikitext]

Folkhälsomyndighetens rekommendationer om hur man undviker att bli smittad.
Diagram som visar skyddsåtgärders effekt vid smittspridning.

För att bekämpa smittspridningen av viruset rekommenderar WHO individer att noggrant tvätta händerna med tvål och vatten och gärna handsprit, äta väl tillagad mat och genomstekt kött samt hålla sig borta från smittade individer. Man uppmanas också att stanna hemma även om man har lindriga symptom som huvudvärk, hosta eller feber, samt hålla avstånd till andra om det finns lokal smittspridning i ens lokala gemenskap eller närområde. Människor uppmanas att röra sig ute så lite som möjligt i områden där viruset har inhemsk spridning.[36][44] För att undvika att smitta andra rekommenderar Centers for Disease Control and Prevention att man är hemma om man är sjuk, täcker mun och näsa när man hostar eller nyser, och omedelbart tvättar händerna i minst 20 sekunder. CDC rekommenderar att använda andningsskydd om man är sjuk, men inte annars, eftersom de skydd som finns i första hand behöver gå till vårdgivare.[36]

På ett samhälleligt plan har man använt sig av skilda åtgärder i olika länder, men även lokalt.[45] På många platser hålls arbetsplatser, skolor och affärer hålls stängda.[36][44] I Europa har flera länder stängt ner skolor och förbjudit större sammankomster.[46] Strategierna skiljer sig dock åt. I Italien, Frankrike och Spanien har man beordrat medborgare att stanna inomhus, vilket upprätthålls genom att militär och polis patrullerar gator. I Storbritannien hålls däremot pubar öppet, och i Sverige grundskolor.[45] På federal nivå har man i USA rekommenderat folk att undvika folksamlingar om mer än 10 personer, men i San Francisco har alla beordrats att stanna hemma. Sydkorea, Singapore och Hongkong har genom ett mycket stort antal tester och smittspårning lyckats begränsa utbrott och spridning utan att använda de auktoritära metoder som använts i Kina, men samma metoder har fungerat sämre på annat håll. De olika åtgärderna kan dels bero på var i smittspridningskurvan man befinner sig, dels på landets eller områdets kultur, resurser, styre och lagar. Det finns också olika teorier om vad som fungerar bäst. Världshälsoorganisationens generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus framhåller dock att det inte räcker med en metod: "Inte bara tester. Inte bara smittspårning. Inte bara karantän. Inte bara social distansering. Gör allt av det."[45]

Social distansering[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Social distansering

Social eller fysisk distansering är en metod att minska virusspridning, genom att människor håller ett fysiskt avstånd till varandra.[45] Metoden kan användas genom självvald distansering, genom av myndigheter rekommenderad distansering, eller genom lagkrav.[40] Som metod har den använts i Kina i kraftfulla försök att snabbt försöka få epidemin under kontroll, och flera länder har använt liknande metoder. Ofta har den sociala distanseringen inletts från myndighetshåll genom att förbjuda sammankomster om mer än 1 000 personer, en siffra som successivt sänkts vilket fått till följd att allt fler offentliga platser tvingats stänga, inklusive museer, restauranger, barer och kyrkor. Mataffärer och apotek tillåts i regel att hålla öppet.[45] Allmänna råd om social distancering har bland annat innefattat att hålla ett visst avstånd, ofta 1, 1,5 eller 2 meter, att undvika att samlas i grupper och att undvika folksamlingar.[40] Många har även uppmuntrats att arbeta hemma, att undvika kollektivtrafik och att om möjligt handla via internet.[40]

I vissa länder har allmän karantän införts, där stora delar av befolkningen tvingats stanna hemma.[45] Man har skiljts mellan karantän och isolering, där karantän går ut på att hålla någon som eventuellt kan ha smittats av covid-19 borta från andra, medan isolering handlar om att separera sjuka från friska.[40]

Provtagning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Covid-19-provtagning

Covid-19-provtagning inkluderar metoder som upptäcker viruset, samt sådana som upptäcker antikroppar som bildats som försvar till infektionen.[47][48] Upptäckten av virus görs oftast genom metoden real time reverse transcription polymerase chain reaction (rRT-PCR)[49] på prover som till exempel nasofaryngeal vattpinne eller sputumprov.[50] Blodprov för att upptäcka antikroppar, IgM och IgG, som bildats av kroppen till följd av infektionen har utvecklats under våren för att sedan testa befolkningen.[51] Datortomografi av bröstkorgen kan ibland hjälpa till att identifiera och bestämma patologi i lungor men har ännu gett oklara resultat vid covid-19-infektion.[52] En del länder har satt upp drive-through-provtagning där prov kan tas från individer av vårdpersonal.[53]

I länder som Sydkorea använde man sig av en annan typ av metoder, för att undvika nedstängningar som sågs som odemokratiskt. Man använde sig istället av storskaliga provtagningsprogram, tillsammans med genomgripande insatser för att isolera smittade och spåra deras kontakter. 16 mars hade man testat mer än 270 000 människor. I Sydkorea hade 5 200 personer per en miljon invånare testats 16 mars, vilket kan jämföras med 74 personer per en miljon invånare i USA. Även Tyskland har genomfört liknande storskaliga provtagningsprogram.[45] Ett av de länder där störst andel av befolkningen har testats är Island, där ungefär 10% av befolkningen hade testats vid mitten av april. Man använde sig av två strategier för inbjudningar: dels en allmän öppen inbjudan till knappt 11 000 invånare, samt slumpvisa inbjudningar till ytterligare ungefär 2 500. Under en procent fick positiva resultat i bägge grupperna.[54][55]

Centrala aktörer[redigera | redigera wikitext]

En av de centrala aktörerna på global nivå för att hantera Coronaviruspandemin är Världshälsoorganisationen (WHO). I mars 2020 beskrev WHO covid-19 som en pandemi.[56] WHO leds av Tedros Adhanom Ghebreyesus, som därmed är ytterst ansvarig för FN-organets insatser. Världshälsoorganisationen håller regelbundet presskonferenser om hur pandemin sprider sig, och producerar dagliga rapporter.[57] Dessutom har man skickat över 2 miljoner enheter av skyddsutrustning och en miljon testkit till mer än 120 länder.[58] Världshälsoorganisationen har dock fått motta kritik för hur man har hanterat pandemin. Kritiken har dels handlat om att man ska ha varit för långsam med att agera på tidiga signaler, dels att man inte varit tillräckligt hård mot Kina.[59] 16 april tillkännagav USA:s president Donald Trump att man skulle frysa alla utbetalningar till Världshälsoorganisationen, med hänvisning till att WHO skulle ha misslyckats med att stoppa pandemin och att man hade tagit Kinas parti.[60]

FN:s säkerhetsråd har inte lyckats agera under coronaviruspandemin som under tidigare internationella kriser, som bland annat ebolautbrottet i Västafrika 2014. Oenighet mellan bland annat USA och Kina bidrog till paralysering bland de medlemmar som har vetorätt.[61] 9 april höll Säkerhetsrådet sitt första möte om pandemin. Under det mötet enades man bland annat om att verka för ett globalt krigsstillestånd under pandemin, dels att arbeta på global nivå för att motverka smittspridningen.[62] Trots generalsekreteraren António Guterres uppmaningar infriades dock inte mycket av det man enades om.[63]

I Europa kritiserades Europeiska unionen inledningsvis för att agera saktfärdigt, och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har både erkänt att man missbedömde pandemins magnitud, och bett om ursäkt till Italien för att man för sent erbjöd hjälp.[64][65] Efter att det första åtgärdspaketet presenterades 13 mars 2020 har man dock presenterat en rad åtgärder, både mot pandemin och dess ekonomiska konsekvenser. Europeiska unionens solidaritetsfond utvidgades exempelvis till att omfatta internationella hälsonödlägen,[66] och man införde ett investeringsinitiativ mot effekter av coronaviruset på 37 miljarder euro som finansieras huvudsakligen genom medel från EU:s strukturfonder med syfte att stötta sjukvårdssektorn, egenföretagande och arbetsmarknaden i stort i utsatta delar av unionen.[67]

Läkemedel och vaccin[redigera | redigera wikitext]

Ett test utförs för att upptäcka antikroppar mot SARS-CoV-2.
Ett analysinstrument som används för att upptäcka antikroppar, bland annat mot SARS-CoV-2.

Att ta fram vaccin och läkemedel är en process som sker i flera steg, och vanligtvis tar det mer än fem år att kunna garantera att ett nytt läkemedel är säkert och effektivt.[68][69] Världshälsoorganisationen sa i februari 2020 att man inte förväntade sig ett vaccin mot SARS-CoV-2 tillgängligt inom 18 månader.[70] Lågt räknat brukar processen att ta fram ett säkert, effektivt vaccin uppskattas till ett år.[71] Flera nationella myndigheter, såsom Europeiska läkemedelsmyndigheten och U.S. Food and Drug Administration, har dock redan godkänt inledande klinisk prövning.[72][73]

I mars 2020 var åtminstone ett hundratal aktörer inom läkemedelsindustrin, bioteknisk industri och forskarsamhället involverade i utveckling av vaccin eller läkemedel mot covid-19.[68][74][75][76][77] Världshälsoorganisationen (WHO), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), U.S. Food and Drug Administration (FDA) och den kinesiska regeringen koordinerade med forskare inom akademi och industri för att snabba på utvecklingen av vacciner, antivirala medel och monoklonala antikroppar.[72][78][79][80][81][82][83] I mars 2020 instiftade stiftelsen Coalition for Epidemic Preparedness Innovations (CEPI) en internationell fond för framtagandet av ett vaccin mot covid-19, med målet att samla in två miljarder amerikanska dollar för forskning och utveckling av ett vaccin.[84] Man sade sig också vara redo att investera 100 miljoner amerikanska dollar i framtagandet av ett vaccin i flera länder.[85] Flera existerande antivirala medel undersöktes också för att se om de kunde användas för att lindra eller bota covid-19.[86][87][88] Världshälsoorganisationen började i mars utvärdera vilken effekt behandling med fyra existerande antivirala läkemedel hade på tusentals personer smittade med covid-19.[78][89]

I slutet av mars 2020 var tre möjliga antivirala läkemedel för behandling av covid-19 i det sista steget, fas III, för test på människor: favipiravir, remdesivir och ritonavir.[75][87] Flera tänkbara vacciner har påbörjat den första fasen.[74][77]

Spridning per världsdel[redigera | redigera wikitext]

Afrika[redigera | redigera wikitext]

Även om Världshälsoorganisationen 11 mars utlyste en pandemi var antalet bekräftade fall i afrikanska länder länge lågt. Det har förts fram olika teorier om vad det beror på. En teori är att Afrika har en annan influensasäsong än många europeiska, nordamerikanska och asiatiska länder, och att coronaviruset i så fall kan röra sig mot södra halvklotet när influensasäsongen vänder. Den teorin har nu satts i fråga.[90] Många afrikanska länder hade även svårt att förbereda tester av det nya coronaviruset. I början av februari hade bara Senegal och Sydafrika möjlighet till coronavirustest. Världshälsoorganisationen har hjälpt mer än 43 länder att sätta upp testlaboratorier.[91]

15 mars var antalet bekräftat smittade 320 men började öka snabbare, och flera länder, bland annat Nigeria och Sydafrika, införde hårda restriktioner. 22 mars fanns 1 437 bekräftat smittade, men fortfarande var majoriteten av fallen importerade.[91] Det fanns en oro att en regional pandemi på den afrikanska kontinenten skulle slå väldigt hårt mot redan utsatta sjukhus, och dessutom vara förödande för ekonomin. Det finns också en oro över att stora biståndsgivare, som vanligtvis bistår med pengar vid humanitära katastrofer, skulle ha svårt att göra det under coronaviruspandemin, eftersom många länder själva hade stora problem.[91] 26 mars var redan antalet bekräftade fall 3 326 så på fyra dagar ökade antalet fall med nära 2 000.[92]

I Egypten skedde såväl det första bekräftade fallet som det första dödsfallet. Det första bekräftade fallet kom 15 februari. Personen, som var av kinesisk nationalitet, visade inga sjukdomssymptom men kunde upptäckas genom att alla till landet inkommande resenärer från virusdrabbade områden i världen testats.[93] Alla flygningar från Kina till Egypten ställdes in från 26 januari.[94] Det andra bekräftade fallet i Afrika skedde i Algeriet 25 februari 2020.[95] Det första fallet i Nigeria bekräftades den 28 februari, det var även det första bekräftade fallet i subsahariska Afrika. Hälsoministern Osagie Emmanuel Ehanire uttalade sig om att landet är väl förberett för att hantera sjukdomen.[96] Den 5 mars fick Sydafrika sitt första fall.[97]

I WHO:s rapport den 22 mars hade 32 dödsfall registrerats i Afrika. 7 april hade antalet smittade passerat 10 000 i Afrika, och fler än 500 dödsfall hade rapporterats. Alla utom två länder hade då rapporterat bekräftade fall, och i Algeriet och Kamerun ökade smittspridningen särskilt snabbt. Den 15 april hade Afrika över 16 000 fall och fler än 800 döda enligt WHO Situation Report nr 86. Den 15 april hade Sydafrika flest bekräftade fall drygt 2400 och Egypten hade bara ett hundratal färre. 35 länder hade helt stängt gränserna den 7 april för inresande, utom varutransporter och humanitär hjälp, 23 länder hade infört nedstängning i olika grad och i åtta länder rådde utegångsförbud.[98][99] En studie från 8 april visade att uppemot 500 miljoner människor kan hamna i fattigdom som resultat av pandemin, och hälften av dessa förmodligen i subsahariska Afrika.[100]

Asien[redigera | redigera wikitext]

Utbrottet startade i den kinesiska provinsen Hubei, där även en stor del av fallen återfinns.[101] Hela städer har stängts ned i Kina och satts i karantän för att begränsa smittspridningen.[102][102] När viruset först upptäcktes i Wuhan i Hubei-provinsen försökte flera läkare upplysa och varna allmänheten men anklagades då av polis och myndigheter i Wuhan för ryktesspridning och blev tvungna att fördöma sina tidigare varningar som grundlösa och olagliga. En av dessa läkare, Li Wenliang, en oftalmolog som arbetade vid ett sjukhus i Wuhan, avled 6 februari efter att ha blivit infekterad av viruset, smittad av en av sina patienter. Händelsen skapade stora reaktioner både inom och utanför Kina. Kinesiska myndigheter har censurerat information om fallet och har även fått annan kritik om hur de hanterat epidemin.[12][13] Borgmästaren i Wuhan har uttalat sig om att information inte presenterats för allmänheten inom en rimlig tidsram och att den information som fanns inte användes på ett effektivt sätt för att förhindra smittospridning.[14] Den 17 april erkände Kina att de rapporterade dödstalen från Wuhan var för låga. Dödstalet skrivs upp med 50 procent och registrerar ytterligare 1290 dödsfall i staden. Dagens uppskrivning av statistiken innebär att drygt 4600 personer har avlidit av coronaviruset i Kina. Orsaken är, enligt myndigheterna, att sjukvården i början av utbrottet var överbelastad. Vissa dog hemma, utan att testas.[103] Samma dag 17 april rapporterades kvartalssiffror över den ekonomiska utvecklingen i Kina för första kvartalet. BNP sjönk med 6,8 procent.[104]

President Rodrigo Duterte tillkännager en allmän nedstängning av skolväsendet, 12 mars 2020.

I flera asiatiska länder har pandemin orsakat många sjukdoms- och dödsfall. Det första bekräftade dödsfallet utanför Kina skedde i Filippinerna, en 44-årig man med kinesiskt medborgarskap från staden Wuhan. Som ett resultat godkände Filippinernas president Rodrigo Duterte ett inreseförbud från Kina till Filippinerna för alla som inte är filippinska medborgare.[105][106] I början av mars sattes mer än 60 miljoner filippiner i karantän. Ett hälsonödläge utlystes, och inga utländska medborgare tilläts inträde i landet.[107] Andra sydöstasiatiska länder som har drabbats hårt är bland annat Malaysia, Indonesien och Thailand. Flera asiatiska länder har stängt skolor, infört olika grader av undantagstillstånd och antingen begränsat inresande till medborgare och personer med uppehållstillstånd, eller helt stängt gränserna för in- och utresa.

I Iran dröjde det länge innan man ville erkänna att viruset hade nått Iran, och det fördes argument om att det var propaganda från Saudiarabien och USA.[108] 19 februari erkände dock iranska ledare att viruset fanns i landet. Samma dag publicerade Washington Post flygbilder av färdiggrävda massgravar i Qom, och det befarades att de siffror som förts ut till omvärlden var alldeles för låga. 6 mars meddelade Iran att alla landets 31 provinser drabbats av smittan,[109] och 18 mars rapporterade nyhetsbyrån Reuters att runt 85 000 fångar släppts tillfälligt för att stävja coronaspridning i de överfulla fängelserna.[110] Uppskattningsvis 100 000 afghanska gästarbetare och flyktingar har sedan virusutbrottet lämnat Iran och tagit sig tillbaka till Afghanistan.[109] I Iran har även flera ledande politiker drabbats av viruset, och det har fått politiska konsekvenser.[108] Iran har enligt officiella källor den 16 april 76 389 bekräftade fall varav 1 512 nya för dagen och 4 777 döda med 94 nya dödsfall för dagen.[111]

Ett av de länder som i slutet av februari drabbades av ett utbrott är Sydkorea.[112] I centrum för spridningen i Sydkorea var staden Daegu. Många smittade tillhörde den kyrkliga rörelsen Ny himmel och ny jord som leds av pastorn Man-Hee Lee.[113] Smittan spreds snabbt inom kyrkan genom religiösa möten. Åklagare i Sydkorea har startat en rättslig utredning mot ledare inom rörelsen, på grund av att deras ovilja att hjälpa myndigheterna med smittspårning kan ha lett till att fler personer smittats och även avlidit.[114] Genom masstestning bland annat genom drive in tester, isolering av smittade, lokala åtgärder för social distansering i Daegu utan total nedstängning,[115] smittspårning bland annat via mobildata,[116] god information till medborgarna om var smittan fanns, och god disciplin, lyckades Sydkorea relativt snabbt kontrollera utbrottet och begränsa smittspridningen.[117] Den 16 april 2020 hade Sydkorea 10 613 bekräftat smittade, varav 22 nya fall för dagen, och sammanlagt 229 döda varav 4 nya för dagen.[118]

Inga bekräftade fall finns från Nordkorea. Utländska observatörer har ifrågasatt dessa uppgifter.[119] Landet har placerat 380 utlänningar i karantän, främst diplomater från andra länder som befinner sig i huvudstaden Pyongyang.[120][121] Det årliga maratonloppet i Pyongyang som skulle ha skett i april 2020 har ställts in.[121] Landet stängde sin gräns mot Kina redan den 30 januari,[122] och har nekat inresa för utländska turister.

Indien rapporterade länge mycket låga antal bekräftade fall, men de siffrorna sågs som otillförlitliga.[123] I Indien började också antalet smittade öka snabbt, varpå premiärminister Narendra Modi med kort varsel utfärdade strikta nedstängningsåtgärder och karantän 25 mars, åtgärder som på grund av den stora andelen daglönare utan fast inkomst, ledde till massvandringar av folk som försökte ta sig hem till sina byar.[124][125] Trots det lyckades smittan ta sig till slumområden i Bombay, där en miljon människor bor på ett fåtal kvadratkilometer. I mitten av maj förlängdes nedstängningen för en fjärde gång, till slutet av maj.[126]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Apotek i Irland under pandemin.
Kumulativt antal avlidna i relation till folkmängden (i avlidna per miljon invånare) per land i Europa (uppdateras regelbundet).[127]

De första fallen i Europa bekräftades den 24 januari 2020 och hittades i Frankrike, 3 personer testades positivt för smitta av SARS-CoV-2 efter att ha rest från Wuhan i Kina.[128] Det första dödsfallet i Europa skedde de 14 februari, även det i Frankrike.[30]

Världshälsoorganisationen förklarade 11 mars Europa som epicentrum för coronaviruspandemin. 18 mars blev Italien det land med flest dödsfall i världen.[129] Italien är det land i Europa som har drabbats hårdast av coronaviruset hittills,[130] tätt följt av Spanien.[131][132] Dessutom hade Italien 18 mars med 8 procent en hög andel personer som hade dött i sjukdomen i relation till antalet bekräftat smittade, vilket har rest frågan varför just Italien drabbades så hårt. Tidningen Der Spiegel gav i en artikel ett antal tänkbara faktorer som samverkade, inklusive en gammal befolkning (Italien: 46,3 år, Europa: 43,1 år) och flera veckors osynlig spridning av viruset. När de första tre fallen upptäcktes isolerades de på en gång men viruset dök upp på nytt i Lombardiet i norra Italien, landets ekonomiska centrum med många turister och internationella kontakter. Ett tredje skäl sägs vara att den italienska sjukvården från början inte insåg virusets konsekvenser. Onsdag 11 mars försattes hela Italien i karantän för att stoppa sjukdomens framfart.[133] Även hög antibiotikaresistens och utbrett generationsboende har setts som negativt för både Italiens och Spaniens höga sjukdoms- och dödstal.[134] Under början av april har situationen i Frankrike och Storbritannien kommit att alltmer likna den i Italien och Spanien.[135] I Frankrike är mortalitestalen ännu högre än i Italien vilket beror på att Frankrike har inkluderat döda på äldreboende i sin statistik.[källa behövs]

Ryssland hade länge mycket låga tal för antal smittade vilket ifrågasattes.[136] Sedan började massövervakningssystem med ansiktsigenkänning att användas för att identifiera invånare som bröt mot karantänsregler, något som flera människorättsorganisationer varnade för.[137] På nationell nivå införde man nationella "semester-veckor", där alla skulle vara lediga från arbete men inte fick lämna sina hem utan särskilda anledningar. Vladimir Putin och den ryska regeringen överlät också stora delar av befogenheterna till Rysslands guvernörer, där Rysslands oblast själva fick avgöra vilka åtgärder som skulle införas. Olika analyser har lyft fram att Moskva oblast därmed fick en roll som pilotprojekt: Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin var länge en av de viktigaste frontfigurerna, och de åtgärder som Sobjanin och Moskva införde blev vägledande för övriga landet.[138]

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

Coronaviruspandemin nådde till Nordamerika i januari 2020. 25 mars hade alla nordamerikanska länder, inklusive de i Centralamerika och Karibien, bekräftat fall av smittade. 25 april hade mer än en miljon bekräftats smittade i regionen, och över 50 000 hade dött i de 43 ingående staterna eller territorierna.[139] Det första nordamerikanska dödsfallet inträffade 6 februari, då en amerikansk medborgare avled på ett sjukhus i Wuhan.[29]

31 januari 2020 utfärdade USA en avrådan om resor till Kina.[140] Det första dödsfallet i USA skedde den 29 februari i delstaten Washington på den amerikanska västkusten. Under slutet av februari kunde även fyra olika patienter identifierats som inte nyligen rest från någon av de starkt smittodrabbade områdena i världen, vilket tydde på allmän smittspridning i landet.[141] USA beslutade om inreseförbud från Europa, undantag Storbritannien, från natten mot den 13 mars på grund av virusets spridning i Europa. Inreseförbudet gällde inledningsvis i 30 dagar, men förlängdes. Samtidigt infördes även flera ekonomiska åtgärder för att minska oron på marknaden, såsom sjuklön, att försäkringsbolag täcker kostnaden för tester samt räntefri uppskjutning av skatteinbetalningar för privatpersoner och företag som drabbas ekonomiskt av viruset.[142] USA:s president Donald Trump använde sig av krigslagstiftning för att tvinga storföretag att tillverka respiratorer.[143]

Efter att USA fick ordning på testerna ökade antalet bekräftade fall snabbt. 27 mars blev USA landet med flest bekräftat smittade. New York var i slutet av mars hårdast drabbat, följt av New Jersey och Kalifornien.[144] Under april månad spred sig pandemin snabbt i USA. Den 2 april steg dödstalet till över 1000 om dagen och det har sedan legat kvar där fram till maj , och fortfarande. Antalet bekräftat smittade har legat över 20 000 dagligen under hela april och fortfarande.11 april hade 524 000 fall bekräftats smittade och 20 223 dödsfall bekräftats som en följd av pandemin. Delstaten New York var fortfarande vid den tidpunkten värst drabbad, med 180 000 bekräftade fall och 8 627 dödsfall.[145] Den tredje maj hade USA över 1 miljon bekräftade fall och 62 000 döda enligt WHO.[146] I slutet av mars varnade Världshälsoorganisationen för att USA kunde bli pandemins nya epicentrum.[147] Data från Johns Hopkins University i slutet av april visade då att USA hade blivit pandemins nya epicentrum.[148] Den 21 maj hade USA 1 477 000 bekräftat smittade och 89 000 döda enligt WHO Situation report 121.

Det första kanadensiska fallet bekräftades 27 januari 2020, en man som återvänt från Wuhan till Toronto. 25 april hade man bekräftat nästan 50 000 fall, och knappt 2 500 dödsfall, i landet.[149] Den kanadensiska regeringen beräknade att mellan 11 000 och 22 000 dödsfall skulle kunna inträffa i landet under pandemin.[150] De flesta av de kanadensiska fallen var i folkrika provinser som Ontario och Québec.[151][152] 25 april hade dock fall bekräftats i alla Kanadas provinser och territorier utom Nunavut.[153][154][155] 5 mars bekräftades först allmän smittspridning, i British Columbia.[156] Detsamma gällde även i Toronto från 16 mars.[157] Många provinser och territorier införde undantagstillstånd och nedstängningsåtgärder på olika nivåer.[158] En av de bekräftat smittade var Sophie Grégoire Trudeau, fru till Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Övriga familjen tvingades då i karantän.[159][160] 28 mars hade hon återhämtat sig.[161][162]

I Mexiko bekräftade man att pandemin hade nått landet i februari 2020. Consejo Nacional de Ciencia y Tecnología rapporterade dock två fall redan i mitten av januari 2020, i delstaterna Nayarit och Tabasco.[163] 25 april hade man bekräftat nästan 14 000 fall av smitta och drygt 1300 dödsfall.[164] Hälsoministeriet beräknade dock att antalet fall kunde vara betydligt högre än så, kanske till och med det dubbla.

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

13 mars hade samtliga tretton sydamerikanska länder, inklusive Franska Guyana, åtminstone ett rapporterat fall. 20 mars hade nästan 2 000 fall bekräftats på kontinenten, med femton döda och 8 som bekräftats ha återhämtat sig.[165] Det första sydamerikanska fallet registrerades i Brasilien.[166] Det första dödsfallet ägde rum i Argentina – en 64-årig man som nyligen återvänt från en resa till Frankrike.[167] Flera sydamerikanska länder har stängt alla skolor, infört olika grader av undantagstillstånd och antingen begränsat inresande till egna medborgare och personer med uppehållstillstånd, eller helt stängt gränserna för in- och utresa.[168][169]

Brasiliens president Jair Bolsonaro uttryckte skepsis mot pandemins allvar. 25 mars konstaterade han att han ville upphäva virusåtgärder, med hänvisning till att det inte var allvarligare än en snuva.[170] Brasiliens president Jair Bolsonaro ifrågasätter den egna regeringens statistik över coronarelaterade dödsfall, som han menar överdrivits för att tjäna "politiska intressen".[171] Politiska kommentatorer tror att Bolsonaro kan hamna i riksrätt.[172] Brasilien är Latinamerikas hårdast drabbade land sett till absoluta antalet döda. Bolsonaro avskedade hälsoministern Luis Henrique Mandetta efter meningskiljakligheter om åtgärder mot Covid-19.[173] 28 april hade Brasilien 61 888 bekräftat smittade med 4205 döda, vilket innebar att antalet dödsfall per dag översteg 200.[174] 3 maj var antalet bekräftat smittade 91 589 med 6 329 döda. Antalet döda översteg 400 personer dagligen. En domare i Högsta Domstolen i Brasilien gav klartecken till för en utredning av Jair Bolsonaro. Anklagelserna mot honom handlar om politisk inblandning i rättsväsendet, meddelade Högsta domstolen i Brasília. Den avhoppade justitieministern Sérgio Moro anklagade Bolsonaro för att ha försökt påverka rättsprocesser.[175] Covid 19 har fortsatt utvecklas snabbt i Brasilien och den 21 maj enligt WHO hade man 254 000 bekräftat smittade och 16 792 dödsfall registrerade. Antalet smittade är över 10 000 dagligen och antalet dödsfall har varit över 1000 om dagen.[176]. Brasiliens president Jair Bolsonaro kräver att landets kommande hälsominister godkänner malariamedicinen hydroxiklorokin för bruk inom vården. Det är därför landet står utan hälsominister sedan i fredags. Ingen vill godkänna preparatet.[177] Den 12 juni rapporterar Expressen : "Över 41 000 personer har rapporterats avlidna i covid-19 i Brasilien, enligt lokala myndigheter. Under dagen tros landet passera Storbritannien i antalet döda – bara USA har en högre siffra." [178]Enligt WHO Situation Report 148 hade Brasilien den 16 juni över 43 000 döda.

Utöver Brasilien drabbades bland annat Peru och Ecuador hårt, med många i antal smittade. 4 april 2020 rapporterade medier om en särskilt svår situation med fulla sjukhus i Ecuador. Inifrån landets största stad Guayaquil spreds filmer i sociala medier som visade döda kroppar på gator.[179] The New York Times uppgav i slutet av april att Ecuador till och med skulle kunna vara ett av världens värst drabbade länder, och att det är epicentrum för pandemins utbrott i Latinamerika.[180][181][182] I början av maj började Ecuador rapportera fler döda, över 100 varje dag, och har flest döda i Sydamerika efter Brasilien. Den 21 maj 2020 enligt WHO hade Ecuador 2 839 döda, näst flest i Sydamerika registrerade mot 2754 registrerade döda i Peru. Peru hade över 90 000 bekräftat smittade medan Ecuador bara hade 34 000, men alltså fler döda registrerade.[183] Sett till befolkningsstorlek är Ecuador hårdast drabbade land i Sydamerika. Den snabba spridningen i Sydamerika samt USA:s snabba tillväxt har gett till resultat att Amerika (Nord- och Sydamerika) 21 maj 2020 har flest bekräftat smittade i världen 2 105 000 mot Europas 1 928 000.[184]

26 maj passerade Latinamerika Europa och USA i antalet dagliga inrapporterade fall. Därmed tillkännagav Pan American Health Organization (PAHO) att regionen hade blivit pandemins epicentrum.[185] PAHO:s generalsekreterare Carissa Etienne uttryckte framförallt oro för Brasilien, där man i mitten av maj uppnådde det högsta antalet rapporterade fall under en sjudagarsperiod sedan pandemins utbrott.[185] Utöver Brasilien var läget då allvarligt i Peru och Chile.[185]

Antalet smittade och dödsfall[redigera | redigera wikitext]

Läkare i skyddskläder behandlar en patient i Wuhan.
Antalet, av WHO, bekräftade smittade och avlidna 20 januari till 31 maj 2020
Datum Smittade Avlidna Ref.
2020-01-20 282 6 [11]
2020-01-21 314 6 [186]
2020-01-23 581 17 [187]
2020-01-24846 25 [188]
2020-01-25 1 320 41 [189]
2020-01-26 2 014 56 [190]
2020-01-27 2 798 80 [191]
2020-01-28 4 593 106 [192]
2020-01-29 6 065 132 [193]
2020-01-30 7 818 170 [194]
2020-01-31 9 826 213 [195]
2020-02-01 11 953 (+2 128) 259 (+46) [196]
2020-02-02 14 557 (+2 604) 305 (+46) [197]
2020-02-03 17 391 (+2 838) 362 (+57) [198]
2020-02-04 20 630 (+3 241) 426 (+64) [199]
2020-02-05 24 554 (+3 925) 492 (+66) [200]
2020-02-06 28 276 (+3 722) 565 (+73) [201]
2020-02-07 31 481 (+3 205) 638 (+73) [202]
2020-02-08 34 886 (+3 419) 724 (+86) [203]
2020-02-09 37 558 (+2 676) 813 (+89) [204]
2020-02-10 40 554 (+3 085) 910 (+98) [205]
2020-02-11 43 103 (+2 560) 1 018 (+108) [206]
2020-02-12 45 171 (+2 068) 1 115 (+97) [207]
2020-02-13 46 997 (+1 826)
+13 332 (ny diagnostik)
1 261 (+146)
+108 (ny diagnostik)
[208]
2020-02-14 49 053 (+2 056) 1 383 (+122) [101]
2020-02-15 50 580 (+1 527) 1 526 (+121) [209]
2020-02-16 51 857 (+1 278) 1 669 (+143) [210]
2020-02-17 71 429 (+2 162)
inklusive ny diagnostik
1 775 (+106) [211]
2020-02-18 73 332 (+1 901) 1 873 (+98) [212]
2020-02-19 75 204 (+1 872) 2 009 (+136) [213]
2020-02-20 75 748 (+548) 2 129 (+120) [214]
2020-02-21 76 769 (+1 021) 2 247 (+118) [215]
2020-02-22 77 794 (+599) 2 359 (+112) [216]
2020-02-23 78 811 (+1 017) 2 462 (+103) [217]
2020-02-24 79 331 (+715) 2 618 (+156) [218]
2020-02-25 80 239 (+908) 2 700 (+82) [219]
2020-02-26 81 109 (+871) 2 761 (+61) [220]
2020-02-27 82 294 (+1 185) 2 804 (+42) [221]
2020-02-28 83 652 (+1 358) 2 858 (+54) [24]
2020-02-29 85 403 (+1 753) 2 924 (+66) [222]
2020-03-01 87 137 (+1 739) 2 977 (+53) [223]
2020-03-02 88 948 (+1 804) 3 043 (+66) [224]
2020-03-03 90 870 (+1 322) 3 112 (+69) [225]
2020-03-04 93 090 (+2 223) 3 196 (+86) [226]
2020-03-05 95 333 (+2 241) 3 282 (+84) [227]
2020-03-06 98 192 (+2 873) 3 380 (+99) [228]
2020-03-07 101 927 (+3 735) 3 486 (+106) [229]
2020-03-08 105 586 (+3 686) 3 585 (+98) [230]
2020-03-09 109 578 (+3 994) 3 819 (+225) [231]
2020-03-10 113 702 (+4 125) 4 012 (+203) [232]
2020-03-11 118 322 (+4 623) 4 292 (+283) [233]
2020-03-12 125 048 (+6 729) 4 613 (+321) [234]
2020-03-13 132 758 (+7 499) 4 955 (+342) [235]
2020-03-14 142 539 (+9 769) 5 393 (+438) [236]
2020-03-15 153 517 (+10 982) 5 735 (+343) [237]
2020-03-16 167 515 (+13 903) 6 606 (+862) [238]
2020-03-17 179 111 (+11 525) 7 426 (+475) [239]
2020-03-18 191 127 (+15 123) 7 807 (+756) [240]
2020-03-19 209 839 (+16 556) 8 778 (+828) [241]
2020-03-20 234 073 (+24 247) 9 840 (+1 061) [242]
2020-03-21 256 073 (+32 000) 11 184 (+1 344) [243]
2020-03-22 292 142 (+26 069) 12 784 (+1 600) [244]
2020-03-23 332 930 (+40 788) 14 510 (+1 727) [245]
2020-03-24 372 757 (+39 827) 16 231 (+1 722) [246]
2020-03-25 414 179 (+40 712) 18 440 (+2 202) [247]
2020-03-26 462 684 (+49 219) 20 834 (+2 401)[248]
2020-03-27 509 164 (+46 484) 23 335 (+2 501) [249]
2020-03-28 571 678 (+62 514) 26 494 (+3 159) [250]
2020-03-29 634 813 (+63 160) 29 891 (+3 398) [251]
2020-03-30 693 224 (+58 411) 33 106 (+3 215) [252]
2020-03-31 750 890 (+57 610) 36 405 (+3 301) [253]
2020-04-01 823 626 (+72 736) 40 598 (+4 193) [254]
2020-04-02 896 450 (+72 839) 45 526 (+4 924) [255]
2020-04-03 972 303 (+75 853) 50 321 (+4 822) [256]
2020-04-04 1 051 635 (+79 332) 56 985 (+6 664) [257]
2020-04-05 1 133 758 (+82 061) 62 785 (+5 798) [258]
2020-04-06 1 210 956 (+77 200) 67 594 (+4 810) [259]
2020-04-07 1 279 722 (+68 766) 72 614 (+5 020) [260]
2020-04-08 1 353 361 (+73 639) 79 235(+6 695) [261]
2020-04-09 1 436 198 (+82 837) 85 522(+6 287) [262]
2020-04-10 1 521 252 (+85 054) 92 798(+7 277) [263]
2020-04-11 1 610 909 (+89 657) 99 690(+6 892) [264]
2020-04-12 1 696 588 (+85 679) 105 952(+6 262) [265]
2020-04-13 1 773 084 (+76 498) 111 652(+6 702) [266]
2020-04-14 1 844 863 (+71 779) 117 021(+5 369) [267]
2020-04-15 1 914 916 (+70 082) 123 010(+5 989) [268]
2020-04-16 1 991 562 (+76 647) 130 885(+7 875) [269]
2020-04-17 2 074 529 (+82 967) 139 378(+8 493) [270]
2020-04-18 2 160 207 (+85 678) 146 088(+6 710) [271]
2020-04-19 2 241 778 (+81 572) 152 551(+6 463) [272]
2020-04-20 2 314 621 (+72 846) 157 847(+5 296) [273]
2020-04-21 2 397 217 (+83 007) 162 956 (+5 109) [274]
2020-04-22 2 471 136 (+73 920) 169 006 (+6 058) [275]
2020-04-23 2 544 792 (+73 657) 175 694 (+6 689) [276]
2020-04-24 2 626 321 (+81 529) 181 938 (+6 260) [277]
2020-04-25 2 719 896 (+93 715) 187 705 (+5 767) [278]
2020-04-26 2 804 796 (+84 900) 193 710 (+6 006) [279]
2020-04-27 2 878 196 (+85 530) 196 668 (+4 982) [280]
2020-04-28 2 954 222 (+76 026) 202 597 (+3 932) [281]
2020-04-29 3 018 681 (+66 005) 207 973 (+5 376) [282]
2020-04-30 3 090 445 (+71 839) 217 769 (+9 797) [283]
2020-05-01 3 175 207 (+84 771) 224 172 (+6 403) [284]
2020-05-02 3 267 184 (+91 977) 229 971 (+5 799) [285]
2020-05-03 3 349 786 (+82 763) 238 628 (+8 657) [286]
2020-05-04 3 435 894 (+86 108) 239 604 (+ 976) [287]
2020-05-05 3 517 345 (+81 454) 243 401 (+ 3 797) [288]
2020-05-06 3 588 773 (+71 463) 247 503 (+ 4 102) [289]
2020-05-07 3 672 238 (+83 465) 254 045 (+ 6 539) [290]
2020-05-08 3 759 967 (+87 729) 259 474 (+ 5 429) [291]
2020-05-09 3 855 788 (+95 845) 265 862 (+ 6 388) [292]
2020-05-10 3 917 366 (+61 578) 274 361 (+ 8 499) [293]
2020-05-11 4 006 257 (+88 891) 278 892 (+ 4 531) [294]
2020-05-12 4 088 804 (+82 591) 283 152 (+ 4 261) [295]
2020-05-13 4 170 424 (+81 577) 287 399 (+ 4 245) [296]
2020-05-14 4 248 389 (+77 965) 292 046 (+ 4 647) [297]
2020-05-15 4 338 658 (+90 269) 297 119 (+ 5 073) [298]
2020-05-16 4 425 485 (+86 827) 302 059 (+ 4 940) [299]
2020-05-17 4 525 497 (+100 012) 307 395 (+ 5 336) [300]
2020-05-18 4 618 821 (+93 324) 311 847 (+ 4 452) [301]
2020-05-19 4 711 458 (+112 637) 316 169 (+ 4 322) [302]
2020-05-20 4 789 205 (+57 804) 318 789 (+ 2 621) [303]
2020-05-21 4 789 205 (+57 804) 318 789 (+ 2 621) [304]
2020-05-22 4 893 186 (+103 981) 323 256 (+ 4 467) [305]
2020-05-23 4 993 470 (+100 284) 327 738 (+ 4 482) [306]
2020-05-24 5 103 006 (+109 536) 333 401 (+ 5 663) [307]
2020-05-25 5 204 508 (+101 503) 337 687 (+ 4 286) [308]
2020-05-26 5 304 772 (+100 264) 342 029 (+ 4 342) [309]
2020-05-27 5 404 512 (+99 780) 343 514 (+ 1 486) [310]
2020-05-28 5 488 825 (+84 314) 349 095 (+ 5 581) [311]
2020-05-29 5 593 631 (+104 505) 353 334 (+ 4 221) [312]
2020-05-30 5 701 337 (+107 740) 357 688 (+ 4 354) [313]
2020-05-31 5 817 385 (+116 048) 362 705 (+ 5 017) [314]

Samhälleliga effekter[redigera | redigera wikitext]

Påverkan på ekonomin[redigera | redigera wikitext]

Den globala pandemin har haft stora konsekvenser för världsekonomin. Med tiden har farhågor skiftat från problem relaterade till utbud, tillverkning och beredskap till den negativa ekonomiska konsekvensen i tjänstesektorn.[315] Inom flera sektorer upplevde man tillgångsbrist, dels som ett resultat av panikköp, dels som ett resultat av de medel som behövts för att kunna bekämpa pandemin, och slutligen avbrott i distributionskedjor på grund av att fabriker tvingades stänga ner och svårigheter med logistik. Bland annat har brist på mediciner rapporterats, liksom vissa matvaror och andra viktiga varor.[316][317][318]

Provinser i Kina som står för 69 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP) påverkades av reseförbud, och många fabriker, hamnar, butiker och restauranger tvingades hålla stängda. Staden Wuhan där utbrottet började är ett viktigt lokalt nav för både tillverkning och transport av många olika handelsvaror. Många stora internationella företag, som bland andra Bosch, Honda och Nissan, har fabriker i regionen eller är beroende av varor från regionen, något som gör att epidemin fick ekonomiska konsekvenser långt utanför Kina.[319]

25 februari beräknades Australien, Fastlandskina och Hongkong få de största ekonomiska effekterna från pandemin. Hongkong befann sig redan då i recession efter många månader av protester.[320] Australien hade också en förväntad recession för 2020, som förväntades förvärras av pandemiutbrottet.[321][322] I en prognos från "The Boeing Center" vid Washington University in St. Louis förväntades påverkan på världens distributionskedjor omfatta mer än 300 miljarder dollar, och pågå i upp till två år.[323] Opec-länder såg en stor instabilitet på marknaden efter att oljepriserna redan hade sjunkit snabbt, på grund av minskande efterfrågan från Kina.[324] Många börser runt omkring i världen visade en negativ utveckling sedan upptäckten av det nya viruset. Under vecka 9 år 2020 föll Stockholmsbörsen med cirka 12 procent. Nordea har jämställt den veckan med finanskrisen 2008:s mest tumultartade period på börsen.[325] 28 februari inträffade den största enskilda nedgången på de globala börsmarknaderna sedan finanskrisen 2008.[326][327][328] I takt med pandemins spridning ställdes dessutom globala konferenser och evenemang in inom sport, mode och teknik, för att nämna några sektorer. Påverkan på flyg och reseindustrin kommer förmodligen vara mycket stor.[329][330]

Som ett resultat av pandemin visar en studie från 8 april att uppemot 500 miljoner människor kan hamna åter i fattigdom. Särskilt utsatta områden anges subsahariska Afrika och Sydostasien vara.[100] Internationella valutafonden rapporterade 14 april att den efterföljande ekonomiska recession kommer att bli den största sedan den stora depressionen 1929.[331]

I Sverige medförde den ökade otrygghet och osäkerhet om framtiden som följde på coronakrisen att antalet medlemmar i fackförbunden och a-kassorna steg kraftigt under mars och april 2020. Facken ökade netto med 60 000 medlemmar under dessa två månader och de fackliga a-kassorna med omkring 175 000 medlemmar.[332]

Påverkan på utbildning[redigera | redigera wikitext]

I många länder hålls barn hemma från skolan.

Coronaviruspandemin har påverkat tillgången till undervisning över hela världen. På många platser har förskolor, grundskolor, gymnasier och högre lärosäten tvingats hålla sina lokaler stängda. Unesco uppgav den 25 mars, att 87 % av alla elever och studenter påverkades av begränsad utbildning och stängda skolor, motsvarande mer än 1,5 miljarder barn i mer än 160 länder.[333] 12 april hade den siffran stigit till ungefär 1,716 miljarder elever. Unesco uppgav att 188 länder hade stängt skollokaler på nationell basis och att 5 hade gjort det på regional basis, vilket innebar att ungefär 99,4 % av världens studenter påverkades.[334] Omkring 1,5 miljard elever – eller 75 procent av världens elever och studenter – kunde i slutet av april inte gå fysiskt i skolan alls.[335] Unesco rekommenderade distansundervisning samt öppna digitala lärresurser och plattformar för att hantera situationen, vilket också har använts på många platser runtom i världen för att möjliggöra undervisning på distans och därmed en begränsad effekt av skolavbrottet för elever och studenter.[336]

Barn visar dock sällan svårare sjukdomssymtom. Dessutom kan en oönskad effekt vara att barn i högre grad är nära äldre såsom mor- och farföräldrar, med en potentiellt förstärkande snarare än avtagande effekt på pandemin. Det finns således en debatt om hur effektivt det är med stängning av skolor. Länder som Österrike och Nederländerna har skickat hem de flesta studenterna, medan länder som Singapore och Sverige hållit grundskolor öppna men med förstärkta hygienåtgärder.[337] I Malta och Kalifornien stängdes skolorna ända fram till september. Aldrig tidigare har så många skolor stängts i lika hög grad och utsträckning.[335]

Skolnedstängningarna har inte bara påverakt elever, lärare och deras familjer, utan har också fått långtgående ekonomiska och sociala konsekvenser.[338][339] I kölvattnet av skolnedstängningarna har flera socioekonomiska problem belysts, bland annat vad gäller studielån, tillgång till mat (skolmat) och hemlöshet.[340][341][342][343] Barnomsorg, studentboenden, tillgången till internet och tjänster för personer med funktionsnedsättningar är andra problem som aktualiserats med nedstängningarna.[344][345][346][347] Barn i utsatta familjer påverkades hårdare av detta, med avbrott i undervisningen, bristande näring i maten, brist på barnomsorg och följaktligen ekonomiska kostnader för familjer som därmed inte kunde arbeta.[348][349]

Barn i utsatta familjer har också i högre grad bristande tillgång till datorer och internet, mat, tysta utrymmen och högutbildade föräldrar. I Danmark, Slovenien och Sverige hade mer än 95% av alla femtonåringar tillgång till en dator hemma, oavsett social bakgrund. I den rikaste kvartilen i Mexiko var procentandelen också 95%, jämfört med 29% i den fattigaste.[335] Tidiga beräkningar gjorde gällande att åttaåringar som inte kunde gå i skolan under hela våren år 2020 skulle tappa omkring ett år i den matematiska utvecklingen, och utan åtgärder för att minska eftersattheten skulle effekterna för barn i utsatta familjer kunna bli livslånga. Det finns dessutom en risk att lässvårigheter kommer att öka för unga barn, något som är svårt att fånga upp med distansundervisning.[335] I Storbritannien visade tidiga beräkningar att skillnaderna mellan deltagande i fjärrundervisning var stor beroende på bakgrund. Medan hälften av elever i privata skolor deltog i digital undervisning gjorde bara tjugo procent det i statliga skolor. Liknande tendenser kunde ses i USA. I länder med hög BNP erbjöd nio av tio länder distansundervisning, jämfört med en av fyra skolor i fattigare länder.[335] Hur mycket eleverna påverkas kan också ha att göra med hur undervisningen i landet ser ut. I Japan och Estland är de flesta elever vana vid självständigt arbete, en siffra som ligger på 40% i OECD:s genomsnitt. I Italien och Frankrike är dock självständigt lärande ovanligt, vilket kan göra det svårt för de elever som nu deltar i distansundervisning hemifrån. Det är dock möjligt att effekterna blir påtagliga för barn i allmänhet. Dansk-amerikansk forskning om polioepidemin i New York 1916 visade dessutom att äldre barn har hög sannolikhet att lämna skolan helt och hållet under lång tid av nedstängd skola, medan yngre elever lämnar med sämre betyg än tidigare kohorter.[335][350]

Påverkan på övriga samhället[redigera | redigera wikitext]

Nedstängningar och föreskrifter för allmänna sammankomster har i många länder försvårat eller helt pausat aktiviteten i hela samhällssektorer. Detta inkluderar turism, flygsektorn samt hotell- och restaurangsektorn, där flygresorna i många fall minskat till en bråkdel och vintersportorter avslutat säsongen i förtid. Istället har intresset för vandring och liknande utomhusaktiviteter ökat inför 2020 års europeiska semestersäsong.[351]

Verksamheter som bygger på publika evenemang har till stora delar lagts på is, åtminstone i europeiska länder. Detta inkluderar idrott (där mästerskap och seriespel skjutits upp eller ställts in), biografer (som ofta endast kan arrangera drive-in-bio och premiären för storfilmer skjutits på framtiden), teatrar, musikkonserter, mässor och liknande sammankomster.[352] I Spanien och Italien, länder med hårda utegångsförbud under pandemin, har bland annat musiker i många fall fått mer tid åt eget skapande. Youtube och andra videotjänster har fyllts med hemgjorda kortfilmer, "distanskonserter" och andra sätt att sprida musikaliteten.[353][354][355]

I många näringar och företag har distansarbete under pandemin blivit ersatt fysiska möten och arbete på kontor. Detta inkluderar företag inom tjänstesektorn, framför allt i länder med allmän och säker tillgång till både telefon och Internet i hushållen. Datorbaserat arbete kan fortsätta utföras hemifrån, så länge man kan hålla kontakt med arbetsledningen, och möten kan i många fall skötas som videokonferenser (eftersom tekniken numera finns i var persons smartmobil).[356]

Påverkan på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter[redigera | redigera wikitext]

På global nivå har coronaviruspandemin stor påverkan på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Män och kvinnor drabbas på olika vis av viruset, och pandemier i allmänhet bidrar till växande ojämlikhet, bland annat för kvinnor och flickor, samt förstärker diskriminering av andra marginaliserade grupper såsom personer med funktionsnedsättningar, eller personer som befinner sig i extrem fattigdom.[357] Pandemin har också påverkat HBTQ-rörelsen, och bland annat hade 220 pridefestivaler ställts in 3 april 2020.[358] För HBTQ-personer med HIV, cancer och långvariga konsekvenser av rökning kan pandemin bidra till förstärkt utsatthet, när hälso- och sjukvården är belastad.[359] I många länder är HBTQ-personer överrepresenterade i hemlöshet, och andra former av osäkra bostads- och familjesituationer, vilket innebär en förstärkt utsatthet under pandemin.[360] FN:s befolkningsfond konstaterade att unga homosexuella, lesbiska, bisexuella, transsexuella, queera och intersexuella kommer bli särskilt utsatta och negativt påverkade av pandemin.[361]

Att hälso- och sjukvård fungerar är viktigt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inte minst genom att tillförse säkra graviditeter och födslar, vilket i sin tur kräver att åtgärder för att stoppa smittspridning inom vården följs strikt. Coronaviruspandemin har lett till stor påverkan på hälso- och sjukvården världen över. Tillgång till preventivmedel och andra förnödenheter för sexuell och reproduktiv hälsa, såsom mensskydd, säkra aborter och vård efter aborter, tester och behandling för HIV och andra sexuellt överförbara infektioner är alla viktiga för kvinnors och flickors hälsa och hållbar utveckling, men kan påverkas negativt om tillgångskedjor belastas av pandemin och åtgärder för att hantera den.[362][363][364][365]

I mars 2020 använde ungefär 450 miljoner kvinnor i 114 låg och medelinkomstländer preventivmedel. Pandemin, tillsammans med social distansering och andra strategier för att minska spridning av pandemin, bedömdes göra det svårare för dessa kvinnor att fortsätta använda preventivmedel. Med en nedstängning i sex månader beräknas 47 miljoner kvinnor kunna förlora tillgång till preventivmedel, vilket i sin tur kan leda till 7 miljoner oönskade graviditeter. För varje tre månader som nedstängningen fortgår kan uppemot två miljoner ytterligare kvinnor förlora tillgång till preventivmedel.[366]

Coronaviruspandemin har lett till ökat könsrelaterat våld och våld i nära relationer, på grund av utegångsförbud, nedstängning eller rekommendationer om att stanna hemma, liksom ökade begränsningar och restriktioner för resande, sådant som ökar utsattheten för våldsamma partner. Många strukturer i samhället som skyddar kvinnor och flickor påverkas negativt av pandemin och andra kriser, eller förstörs helt.[357] Dessutom kan ökande ekonomiska problem och sociala spänningar bidra till att förstärka och öka våld i nära relationer. Under våren 2020 indikerade ökade telefonsamtal till våldsförebyggande hotlines och mediarapporter om ökat våld i nära relationer och dråp. Beräkningar visar på att om våldet ökar med 20% under nedstängningen kommer det motsvara ytterligare 15 miljoner fall av våld i nära relationer på tre månader under 2020, 31 miljoner fall på sex månader, 45 miljoner fall på nio månader och 61 miljoner fall om nedstängningsåtgärderna pågår under ett år.[366]

Påverkan på äldre[redigera | redigera wikitext]

Trots bristen på tillgänglig data på global nivå är det klarlagt, från i stort sett all tillgänglig nationell data, att äldre personer tillhör riskgrupper i samband med Covid-19. Hur mycket provtagning och testning som sker varierar emellertid mellan olika länder och stater, och det finns därför en risk för desinformation vid försök att generalisera erfarenheter och rapporter från ett givet land.[367]

Trots att andelen äldre är både relativt och absolut betydligt lägre i utvecklingsländer, i synnerhet i Afrika, finns det stora strukturella utmaningar och risker för äldre på kontinenten. De länder som har lägst andel äldre personer (såsom många av de minst utvecklade länderna) har minst resurser för äldre, begränsad erfarenhet av äldrevård (inklusive få geriatriska specialister), begränsad äldreomsorg och färre offentliga eller ideella stödstrukturer för vård och omsorg av äldre.[367]

Äldre som bor på äldreboenden, särskilt inom äldrevård, är i synnerhet sårbara för infektioner och kan påverkas mycket allvarligt av Covid-19.[367] Samtidigt kan äldre som lever ensamma ha svårt att få tillgång till korrekt information, mat, medicin och andra nödvändigheter under karantän, och när civilsamhället på grund av nedstängning begränsats.[367]

Påverkan på miljön[redigera | redigera wikitext]

Coronaviruspandemin har haft en direkt påverkan på atmosfären och miljön eftersom mycket industri och fabriker har minskat eller pausat sin produktion. Transporter har också minskat, vilket förstärker effekten. En konkret effekt av minskat resande, minskad biltrafik och stängda industrier är färre luftföroreningar. Bedömare befarar dock att en försämring av ekonomin – bland annat på grund av pandemins effekter – i förlängningen kan leda till färre miljöförbättrande åtgärder.[368]

Rykten och desinformation[redigera | redigera wikitext]

I samband med utbrottet har rykten och felaktiga uppgifter spridits, vilket har fått företrädare för myndigheter att tala om en ”infodemi”.[369][370] Det sprids konspirationsteorier om varifrån viruset kommer och att det finns något som står bakom.[371] Andra vanliga felaktiga uppgifter handlar om hur man ska skydda sig från smitta genom att konsumera specifika kemikalier, livsmedel och liknande. Sputnik i Tyskland framhöll exempelvis att det inte hjälper att tvätta händer.[372] Rykten i samband med sjukdomsutbrott är ofta ett sätt för människor att hantera rädsla och oro, men det finns risker för att felaktig information leder till att människor handlar på ett sätt som förvärrar utbrottet.[373] Rasistiska angrepp på personer med asiatiskt utseende har förekommit, och i Afrika har hatkampanjer inletts mot sociala och etniska grupper.[372][373][374] Koordinerade desinformationskampanjer har försökt framställa utsatta minoriteter som orsaker till pandemin, och har även verkat för att så misstro till demokratiska institutioners förmåga att hantera och effektivt bekämpa den rådande pandemin.[372]

Dessutom försöker statliga eller statligt uppbackade aktörer på flera olika vis att främja geopolitiska intressen genom desinformations- eller ryktesspridningskampanjer.[372] En rapport från den Europeiska utrikestjänsten visade att det fanns omfattande försök från Ryssland och Kina, men även Syrien, att sprida desinformation om pandemins påverkan på Europeiska unionen. Desinformationskampanjer, menar man i rapporten, har lättare att få fäste i och med den vetenskapliga osäkerhet som präglar den pandemiska situationen, något som statliga aktörer eller aktörer med statligt stöd försöker utnyttja. Exempel man pekade på var exempelvis Russia Today och Sputnik. Budskap liknande aktörer försökte föra fram var exempelvis hur EU håller på att falla ihop på grund av krisen, liksom hur viruset egentligen har skapats av människor för att missgynna andra. Andra budskap innefattar att EU är själviskt och bara bryr sig om sig själva, att EU utnyttjar situationen för att gynna sina egna intressen, och att Ryssland och Kina är ansvarstagande stormakter i den rådande situationen. Dessa budskap har sedan förstärkts i sociala medier.[372][375]

I Mellanöstern och Nordafrika har Islamiska staten använt sig av Coronaviruspandemin i sina desinformationskampanjer. Man har uppmanat militanta islamister att använda sig av det rådande kaosen och förvirringen som har uppstått för att rikta hat mot västvärlden.[375]

Se också[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gorbalenya, Alexander E.; Baker, Susan C.; Baric, Ralph S.; Groot, Raoul J. de; Drosten, Christian; Gulyaeva, Anastasia A. (2020-02-11). ”Severe acute respiratory syndrome-related coronavirus: The species and its viruses – a statement of the Coronavirus Study Group” (på engelska). bioRxiv: sid. 2020.02.07.937862. doi:10.1101/2020.02.07.937862. https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2020.02.07.937862v1. Läst 13 februari 2020. 
  2. ^ ”Covid-19: Frågor och svar”. Folkhälsomyndigheten. 1 april 2020. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/. Läst 2 april 2020. 
  3. ^ [a b c] SvD (11 mars 2020). ”WHO: Corona en pandemi”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/who-corona-en-pandemi. Läst 11 mars 2020. 
  4. ^ CDC; CDC (29 februari 2020). ”Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) – Symptoms” (på amerikansk engelska). Centers for Disease Control and Prevention. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/about/symptoms.html. Läst 7 mars 2020. 
  5. ^ [a b] hermesauto (10 januari 2020). ”Wuhan flu caused by new coronavirus: More about the pathogen behind the outbreak” (på engelska). The Straits Times. https://www.straitstimes.com/asia/east-asia/wuhan-flu-caused-by-new-coronavirus-more-about-the-pathogen-behind-the-outbreak. Läst 23 januari 2020. 
  6. ^ Coronavirus disease named Covid-19” (på brittisk engelska). BBC News. 11 februari 2020. Arkiverad från originalet den 11 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200211190157/https://www.bbc.com/news/world-asia-china-51466362. Läst 11 februari 2020. 
  7. ^ ”Coronavirus” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/westernpacific/health-topics/coronavirus. Läst 7 mars 2020. 
  8. ^ Folkhälsomyndigheten 13 mars 2020
  9. ^ ”Coronavirus Update”. worldometers. Läst 1 maj 2020.
  10. ^ Williams, Elin (9 april 2020). ”Halv miljard människor kan hamna i fattigdom till följd av coronakrisen”. Oxfam Sverige. https://www.oxfam.se/blog/halv-miljard-manniskor-kan-hamna-fattigdom-till-foljd-coronakrisen. Läst 6 augusti 2020. 
  11. ^ [a b c d] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 1 21 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200121-sitrep-1-2019-ncov.pdf. Läst 23 januari 2020. 
  12. ^ [a b] 'Light a candle': Death of Chinese doctor sparks mourning, anger” (på engelska). Reuters. 7 februari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-doctor-idUSKBN2002VH. Läst 9 februari 2020. 
  13. ^ [a b] Buckley, Chris (6 februari 2020). ”Chinese Doctor, Silenced After Warning of Outbreak, Dies From Coronavirus” (på engelska-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/02/06/world/asia/chinese-doctor-Li-Wenliang-coronavirus.html. Läst 9 februari 2020. 
  14. ^ [a b] Kavanagh, Matthew M (2020-03-01). ”Authoritarianism, outbreaks, and information politics” (på engelska). The Lancet Public Health 5 (3): sid. e135–e136. doi:10.1016/S2468-2667(20)30030-X. ISSN 2468-2667. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S246826672030030X. Läst 28 februari 2020. 
  15. ^ Duarte F (24 februari 2020). "As the cases of coronavirus increase in China and around the world, the hunt is on to identify "patient zero"". BBC News. Hämtat 20 april 2020.
  16. ^ Cohen J (januari 2020). "Wuhan seafood market may not be source of novel virus spreading globally". Science. doi:10.1126/science.abb0611. Läst 20 april 2020.
  17. ^ ”Clinical features of patients infected with 2019 novel coronavirus in Wuhan, China” (på engelska). The Lancet. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)30183-5/fulltext#%20. Läst 3 maj 2020. 
  18. ^ TT-AFP. ”Coronaviruset: Veckor av växande oro”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/coronaviruset-veckor-av-vaxande-oro/. Läst 20 april 2020. 
  19. ^ ”Råtta och varg till salu på Kinas virusmarknad”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/0nl3zg. Läst 20 april 2020. 
  20. ^ Novel Coronavirus Pneumonia Emergency Response Epidemiology Team (February 2020). "[The epidemiological characteristics of an outbreak of 2019 novel coronavirus diseases (COVID-19) in China]". Zhonghua Liu Xing Bing Xue Za Zhi = Zhonghua Liuxingbingxue Zazhi (in Chinese). 41 (2): 145–151. doi:10.3760/cma.j.issn.0254-6450.2020.02.003. PMID 32064853.
  21. ^ ”China confirms human-to-human transmission of new coronavirus” (på engelska). https://www.cbc.ca/news/health/coronavirus-human-to-human-1.5433187. Läst 23 januari 2020. 
  22. ^ Katrin Trysell (13 februari 2020). ”Förändrad diagnosmetod fick coronavirusfall att skena”. Läkartidningen. http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2020/02/Forandrad-diagnosmetod-fick-coronavirusfall-att-skena/. Läst 27 februari 2020. 
  23. ^ [a b] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 24”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200213-sitrep-24-covid-19.pdf?sfvrsn=9a7406a4_4. Läst 14 februari 2020. 
  24. ^ [a b] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 39”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200228-sitrep-39-covid-19.pdf?sfvrsn=aa1b80a7_2. Läst 28 februari 2020. 
  25. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 12”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200201-sitrep-12-ncov.pdf?sfvrsn=273c5d35_2. Läst 1 februari 2020. 
  26. ^ Koskelainen, Adam (2 februari 2020). ”Coronasmittad man död i Filippinerna – första dödsfallet utanför Kina” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nya-dodsfall-i-kina-over-14-000-smittade. Läst 2 februari 2020. 
  27. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 13”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200202-sitrep-13-ncov-v3.pdf?sfvrsn=195f4010_6. Läst 3 februari 2020. 
  28. ^ En död av coronavirus i Hongkong
  29. ^ [a b] American dies of coronavirus in China; five Britons infected in French Alps” (på engelska). Reuters. 9 februari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-idUSKBN20003J. Läst 9 februari 2020. 
  30. ^ [a b] Chinese tourist in France becomes first to die in Europe of coronavirus” (på engelska). Reuters. 15 februari 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-toll-idUSKBN20900F. Läst 15 februari 2020. 
  31. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 36”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200225-sitrep-36-covid-19.pdf?sfvrsn=2791b4e0_2. Läst 25 februari 2020. 
  32. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 43”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200303-sitrep-43-covid-19.pdf?sfvrsn=2c21c09c_2. Läst 4 mars 2020. 
  33. ^ ”USA har överlägset flest corona-fall i världen”. Dagen PS. https://www.dagensps.se/nyheter/usa-har-overlagset-flest-corona-fall-i-varlden/. Läst 27 mars 2020. 
  34. ^ ”USA går om Italien i rapporterade dödsfall”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/usa-gar-om-italien-i-rapporterade-dodsfall. Läst 11 april 2020. 
  35. ^ COVID Situation Report 85, läst 18 april 2020.
  36. ^ [a b c d] CDC (20 mars 2020). ”Coronavirus Disease 2019 (COVID-19) – Prevention & Treatment” (på amerikansk engelska). Centers for Disease Control and Prevention. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/prepare/prevention.html. Läst 23 mars 2020. 
  37. ^ ”COVID-19 - The Public Health Agency of Sweden”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/the-public-health-agency-of-sweden/communicable-disease-control/covid-19/. Läst 1 maj 2020. 
  38. ^ ”How COVID-19 Spreads”. Coronavirus Disease 2019. CDC. https://www.cdc.gov/widgets/micrositeCollectionViewerMed/index.html?chost=www.nih.gov&cpath=/health-information/coronavirus&csearch=fbclid=IwAR2Yhq8hp1zXbTRWmT35UEnnOW6H7UFWGb9ncsBgX677BMqlS0zX65RJA_4&chash=!/detail/403327&ctitle=Coronavirus%20(COVID-19)%20%7C%20National%20Institutes%20of%20Health%20(NIH)&wn=micrositeCollectionViewerMed&wf=/widgets/micrositeCollectionViewerMed/&wid=micrositeCollectionViewerMed1&mMode=widget&mPage=&mChannel=&cdcCollectionid=403305&cdcTheme=theme1&cdcGeotag=%7B%27continent%27:%20%276255149%27,%20%27country%27:%20%276252001%27,%20%27state%27:%20%27%27,%20%27region%27:%20%27%27%20%7D&cdcDataid=404908&chashOptMode=out#!/detail/403327. Läst 1 maj 2020. 
  39. ^ ”Q&A on coronaviruses (COVID-19)” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/news-room/q-a-detail/q-a-coronaviruses. Läst 1 maj 2020. 
  40. ^ [a b c d e] CDC (11 februari 2020). ”Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)” (på amerikansk engelska). Centers for Disease Control and Prevention. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/prevent-getting-sick/social-distancing.html. Läst 1 maj 2020. 
  41. ^ Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19), 16-24 februari 2020. Läst 1 maj 2020.
  42. ^ [a b] ”We’re learning a lot about the coronavirus. It will help us assess risk” (på amerikansk engelska). STAT. 6 mars 2020. https://www.statnews.com/2020/03/06/were-learning-a-lot-about-the-coronavirus-it-will-help-us-assess-risk/. Läst 1 maj 2020. 
  43. ^ Wölfel, Roman; Corman, Victor M.; Guggemos, Wolfgang; Seilmaier, Michael; Zange, Sabine; Müller, Marcel A. (2020-04-01). ”Virological assessment of hospitalized patients with COVID-2019” (på engelska). Nature: sid. 1–5. doi:10.1038/s41586-020-2196-x. ISSN 1476-4687. https://www.nature.com/articles/s41586-020-2196-x. Läst 1 maj 2020. 
  44. ^ [a b] ”Advice for public” (på engelska). www.who.int. WHO. https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/advice-for-public. Läst 7 mars 2020. 
  45. ^ [a b c d e f g] Cohen, Jon; KupferschmidtMar. 18, Kai; 2020; Am, 11:30 (18 mars 2020). ”Mass testing, school closings, lockdowns: Countries pick tactics in ‘war’ against coronavirus” (på engelska). Science | AAAS. https://www.sciencemag.org/news/2020/03/mass-testing-school-closings-lockdowns-countries-pick-tactics-war-against-coronavirus. Läst 23 mars 2020. 
  46. ^ Sundström, Susanna (13 mars 2020). ”Flera länder i Europa stänger skolorna”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/flera-lander-i-europa-stanger-skolorna. Läst 13 mars 2020. 
  47. ^ ”Provtagningsindikation för covid-19 — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/p/provtagningsindikation--misstankt-fall-av-covid-19/. Läst 23 mars 2020. 
  48. ^ Ioannidis, John P.A. (17 mars 2020). ”A fiasco in the making? As the coronavirus pandemic takes hold, we are making decisions without reliable data”. STAT. https://www.statnews.com/2020/03/17/a-fiasco-in-the-making-as-the-coronavirus-pandemic-takes-hold-we-are-making-decisions-without-reliable-data/. Läst 22 mars 2020. 
  49. ^ ”2019 Novel Coronavirus (2019-nCoV) Situation Summary”. Centers for Disease Control and Prevention. 30 January 2020. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/summary.html. 
  50. ^ ”Real-Time RT-PCR Panel for Detection 2019-nCoV”. Centers for Disease Control and Prevention. 29 January 2020. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/lab/rt-pcr-detection-instructions.html. 
  51. ^ ”Coronavirus Disease 2019 (COVID-19)” (på amerikansk engelska). Centers for Disease Control and Prevention. 11 February 2020. https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/about/testing.html. Läst 20 mars 2020. 
  52. ^ Salehi, Sana; Abedi, Aidin; Balakrishnan, Sudheer; Gholamrezanezhad, Ali (2020-03-14). ”Coronavirus Disease 2019 (COVID-19): A Systematic Review of Imaging Findings in 919 Patients” (på engelska). American Journal of Roentgenology: sid. 1–7. doi:10.2214/AJR.20.23034. ISSN 0361-803X. PMID 32174129. 
  53. ^ Hawkins, Andrew J. (2020-03-11). ”Some states are offering drive-thru coronavirus testing” (på engelska). The Verge. https://www.theverge.com/2020/3/11/21174880/coronavirus-testing-drive-thru-colorado-connecticut-washington. 
  54. ^ ”Iceland’s Aggressive COVID-19 Testing Helped Curb Outbreak” (på amerikansk engelska). GEN - Genetic Engineering and Biotechnology News. 16 april 2020. https://www.genengnews.com/news/icelands-aggressive-covid-19-testing-helped-curb-outbreak/. Läst 1 maj 2020. 
  55. ^ Gudbjartsson, Daniel F.; Helgason, Agnar; Jonsson, Hakon; Magnusson, Olafur T.; Melsted, Pall; Norddahl, Gudmundur L. (2020-04-14). ”Spread of SARS-CoV-2 in the Icelandic Population”. New England Journal of Medicine 0 (0): sid. null. doi:10.1056/NEJMoa2006100. ISSN 0028-4793. PMID 32289214. PMC: PMC7175425. https://doi.org/10.1056/NEJMoa2006100. Läst 1 maj 2020. 
  56. ^ Coronavirus confirmed as pandemic” (på brittisk engelska). BBC News. 11 mars 2020. https://www.bbc.com/news/world-51839944. Läst 17 april 2020. 
  57. ^ Reuters, Source: (16 mars 2020). ”'Test, test, test': WHO calls for more coronavirus testing – video” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/video/2020/mar/16/test-test-test-who-calls-for-more-coronavirus-testing-video. Läst 17 april 2020. 
  58. ^ ”5 reasons the world needs WHO, to fight the COVID-19 pandemic” (på engelska). UN News. 9 april 2020. https://news.un.org/en/story/2020/04/1061412. Läst 17 april 2020. 
  59. ^ editor, Sarah Boseley Health (18 februari 2020). ”China's handling of coronavirus is a diplomatic challenge for WHO” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2020/feb/18/china-coronavirus-who-diplomatic-challenge. Läst 17 april 2020. 
  60. ^ Canada, Emily Rauhala closeEmily RauhalaStaff writer covering; affairsEmailEmailBioBioFollowFollow, foreign. ”Trump’s critique of WHO may be a diversion, but it resonates beyond the White House” (på engelska). Washington Post. https://www.washingtonpost.com/world/trumps-critique-of-who-may-be-a-diversion-but-it-resonates-beyond-the-white-house/2020/04/15/c3320360-7b30-11ea-a311-adb1344719a9_story.html. Läst 17 april 2020. 
  61. ^ Lynch, Colum. ”U.N. Security Council Paralyzed as Contagion Rages” (på amerikansk engelska). Foreign Policy. https://foreignpolicy.com/2020/03/27/un-security-council-unsc-coronavirus-pandemic/. Läst 17 april 2020. 
  62. ^ AFP. ”UN Security Council to hold first ‘virtual’ debate on coronavirus crisis” (på amerikansk engelska). www.timesofisrael.com. https://www.timesofisrael.com/un-security-council-to-hold-first-virtual-debate-on-coronavirus-crisis/. Läst 17 april 2020. 
  63. ^ Gladstone, Rick (2 april 2020). ”U.N. Security Council ‘Missing In Action’ in Coronavirus Fight” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/04/02/world/americas/coronavirus-united-nations-guterres.html. Läst 17 april 2020. 
  64. ^ Welle (www.dw.com), Deutsche. ”Coronavirus: EU apologizes to Italy for initial response | DW | 16.04.2020” (på brittisk engelska). DW.COM. https://www.dw.com/en/coronavirus-eu-apologizes-to-italy-for-initial-response/a-53142603. Läst 17 april 2020. 
  65. ^ ”Politicians 'underestimated' virus threat, von der Leyen admits” (på brittisk engelska). www.euractiv.com. 18 mars 2020. https://www.euractiv.com/section/coronavirus/news/politicians-underestimated-virus-threat-von-der-leyen-admits/. Läst 17 april 2020. 
  66. ^ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/461 av den 30 mars 2020 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 i syfte att ge ekonomiskt bistånd till medlemsstater och länder som förhandlar om anslutning till unionen som är allvarligt drabbade av ett större hot mot folkhälsan”. EUT L 99, 31.3.2020, s. 9-12. EUR-Lex.
  67. ^ ”Coronavirus Response Investment Initiative” (på engelska). ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/regional_policy/en/newsroom/coronavirus-response/. Läst 17 april 2020. 
  68. ^ [a b] Knapp, Alex (13 March 2020). ”Coronavirus Drug Update: The Latest Info On Pharmaceutical Treatments And Vaccines”. Forbes. https://www.forbes.com/sites/alexknapp/2020/03/13/coronavirus-drug-update-the-latest-info-on-pharmaceutical-treatments-and-vaccines/. Läst 21 mars 2020. 
  69. ^ ”The Drug Development Process”. The Drug Development Process. US Food and Drug Administration. 4 January 2018. https://www.fda.gov/patients/learn-about-drug-and-device-approvals/drug-development-process. Läst 21 mars 2020. 
  70. ^ Grenfell, Rob; Drew, Trevor (17 February 2020). ”Here's Why It's Taking So Long to Develop a Vaccine for the New Coronavirus”. ScienceAlert. https://www.sciencealert.com/who-says-a-coronavirus-vaccine-is-18-months-away. 
  71. ^ Preston, Elizabeth (19 March 2020). ”Why will a coronavirus vaccine take so long?”. The Boston Globe. https://www.bostonglobe.com/2020/03/19/opinion/why-will-coronavirus-vaccine-take-so-long/. Läst 21 mars 2020. 
  72. ^ [a b] ”Coronavirus (COVID-19) Update: FDA Continues to Facilitate Development of Treatments”. Coronavirus (COVID-19) Update: FDA Continues to Facilitate Development of Treatments. US Food and Drug Administration. 19 March 2020. https://www.fda.gov/news-events/press-announcements/coronavirus-covid-19-update-fda-continues-facilitate-development-treatments. Läst 21 mars 2020. 
  73. ^ ”Call to pool research resources into large multi-centre, multi-arm clinical trials to generate sound evidence on COVID-19 treatments”. Call to pool research resources into large multi-centre, multi-arm clinical trials to generate sound evidence on COVID-19 treatments. European Medicines Agency. 19 March 2020. https://www.ema.europa.eu/en/news/call-pool-research-resources-large-multi-centre-multi-arm-clinical-trials-generate-sound-evidence. Läst 21 mars 2020. 
  74. ^ [a b] ”COVID-19 treatment and vaccine tracker”. COVID-19 treatment and vaccine tracker. Milken Institute. 31 March 2020. https://milkeninstitute.org/sites/default/files/2020-03/Covid19%20Tracker-New-3-31-20.pdf. Läst 31 mars 2020. 
  75. ^ [a b] Carey, Karen (February 26, 2020). ”Increasing number of biopharma drugs target COVID-19 as virus spreads”. Increasing number of biopharma drugs target COVID-19 as virus spreads. BioWorld. https://www.bioworld.com/articles/433331-increasing-number-of-biopharma-drugs-target-covid-19-as-virus-spreads. Läst 1 mars 2020. 
  76. ^ Garde, Damian (19 March 2020). ”An updated guide to the coronavirus drugs and vaccines in development”. An updated guide to the coronavirus drugs and vaccines in development. STAT. https://www.statnews.com/2020/03/19/an-updated-guide-to-the-coronavirus-drugs-and-vaccines-in-development/. Läst 21 mars 2020. 
  77. ^ [a b] ”Draft landscape of COVID-19 candidate vaccine”. Draft landscape of COVID-19 candidate vaccine. World Health Organization. 13 March 2020. https://www.who.int/blueprint/priority-diseases/key-action/novel-coronavirus-landscape-ncov.pdf. Läst 21 mars 2020. 
  78. ^ [a b] Kupferschmidt, Kai; Cohen, Jon (22 March 2020). ”WHO launches global megatrial of the four most promising coronavirus treatments”. Science Magazine. doi:10.1126/science.abb8497. https://www.sciencemag.org/news/2020/03/who-launches-global-megatrial-four-most-promising-coronavirus-treatments. Läst 27 mars 2020. 
  79. ^ ”First regulatory workshop on COVID-19 facilitates global collaboration on vaccine development”. First regulatory workshop on COVID-19 facilitates global collaboration on vaccine development. European Medicines Agency. 18 March 2020. https://www.ema.europa.eu/en/news/first-regulatory-workshop-covid-19-facilitates-global-collaboration-vaccine-development. Läst 21 mars 2020. 
  80. ^ ”China approves first anti-viral drug against coronavirus Covid-19”. China approves first anti-viral drug against coronavirus Covid-19. Clinical Trials Arena. 18 February 2020. https://www.clinicaltrialsarena.com/news/china-approves-favilavir-covid-19/. Läst 21 mars 2020. 
  81. ^ ”COVID-19, an emerging coronavirus infection: advances and prospects in designing and developing vaccines, immunotherapeutics, and therapeutics”. Human Vaccines and Immunotherapeutics: sid. 1–7. March 2020. doi:10.1080/21645515.2020.1735227. ISSN 2164-5515. PMID 32186952. 
  82. ^ ”Potential interventions for novel coronavirus in China: A systematic review”. Journal of Medical Virology 92 (5): sid. 479–90. March 2020. doi:10.1002/jmv.25707. ISSN 0146-6615. PMID 32052466. 
  83. ^ Fox, Maggie (19 March 2020). ”Drug makers are racing to develop immune therapies for Covid-19. Will they be ready in time?”. Stat. https://www.statnews.com/2020/03/19/coronavirus-antibody-therapies-will-they-be-ready-in-time/. Läst 21 mars 2020. 
  84. ^ ”CEPI welcomes UK Government's funding and highlights need for $2 billion to develop a vaccine against COVID-19”. CEPI welcomes UK Government's funding and highlights need for $2 billion to develop a vaccine against COVID-19. Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, Oslo, Norway. 6 March 2020. https://cepi.net/news_cepi/2-billion-required-to-develop-a-vaccine-against-the-covid-19-virus/. Läst 23 mars 2020. 
  85. ^ Kelland, Kate (10 March 2020). ”Epidemic response group ups coronavirus vaccine funding to $23.7 million”. Reuters. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-vaccines-cepi/epidemic-response-group-ups-coronavirus-vaccine-funding-to-23-7-million-idUSKBN20X1PO. Läst 21 mars 2020. 
  86. ^ ”Therapeutic options for the 2019 novel coronavirus (2019-nCoV)”. Nature Reviews: Drug Discovery 19 (3): sid. 149–150. March 2020. doi:10.1038/d41573-020-00016-0. PMID 32127666. 
  87. ^ [a b] Dong, Liying; Hu, Shasha; Gao, Jianjun (2020-02-29). ”Discovering drugs to treat coronavirus disease 2019 (COVID-19)”. Drug Discoveries and Therapeutics 14 (1): sid. 58–60. doi:10.5582/ddt.2020.01012. ISSN 1881-7831. PMID 32147628. https://www.jstage.jst.go.jp/article/ddt/14/1/14_2020.01012/_pdf/-char/en. 
  88. ^ Harrison, Charlotte (2020-02-27). ”Coronavirus puts drug repurposing on the fast track”. Nature Biotechnology. doi:10.1038/d41587-020-00003-1. ISSN 1087-0156. PMID 32205870. https://www.nature.com/articles/d41587-020-00003-1. 
  89. ^ Cheng, Matthew P.; Lee, Todd C. Lee; Tan, Darrell H.S.; Murthy, Srinivas (26 March 2020). ”Generating randomized trial evidence to optimize treatment in the COVID-19 pandemic”. Canadian Medical Association Journal: sid. cmaj.200438. doi:10.1503/cmaj.200438. ISSN 0820-3946. https://www.cmaj.ca/content/cmaj/early/2020/03/26/cmaj.200438.full.pdf. Läst 27 mars 2020. 
  90. ^ ? (3 mars 2020). ”Kan varmare väder stoppa spridningen av coronavirus?”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/klimat/kan-varmare-vader-stoppa-spridningen-av-coronavirus/. Läst 27 mars 2026. 
  91. ^ [a b c] ”African Countries Respond Quickly To Spread Of COVID-19” (på engelska). NPR.org. https://www.npr.org/sections/goatsandsoda/2020/03/21/818894991/african-countries-respond-quickly-to-spread-of-covid-19. Läst 23 mars 2020. 
  92. ^ ”Coronavirus COVID-19 Global Cases by the Center for Systems Science and Engineering (CSSE) at Johns Hopk”. John Hopkins Medical University. https://coronavirus.jhu.edu/map.html. Läst 27 mars 2020. 
  93. ^ Coronavirus latest: First infection detected in Africa” (på engelska). Nature. 2020-02-17. doi:10.1038/d41586-020-00154-w. https://www.nature.com/articles/d41586-020-00154-w. Läst 17 februari 2020. 
  94. ^ TT (8 mars 2020). ”Egyptenturist Afrikas första virusdödsfall”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2020-03-08/egyptenturist-afrikas-forsta-virusdodsfall. Läst 14 mars 2020. 
  95. ^ ”Algerian health minister confirms first COVID-19 case”. Africa Times. https://africatimes.com/2020/02/25/algerian-health-minister-confirms-first-covid-19-case/. Läst 6 mars 2020. 
  96. ^ Nigeria confirms first coronavirus case” (på brittisk engelska). BBC News. 28 februari 2020. https://www.bbc.com/news/world-africa-51671834. Läst 1 mars 2020. 
  97. ^ ”Minister Zweli Mkhize reports first case of Covid-19 Coronavirus”. Sydafrikanska regeringen. https://www.gov.za/speeches/health-reports-first-case-covid-19-coronavirus-5-mar-2020-0000. Läst 6 mars 2020. 
  98. ^ ”COVID-19 cases top 10 000 in Africa” (på engelska). WHO | Regional Office for Africa. https://www.afro.who.int/news/covid-19-cases-top-10-000-africa. Läst 13 april 2020. 
  99. ^ ”COVID-19 Situation Update”. WHO AFCO. 8 april 2020. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/331712/SITREP_COVID-19_WHOAFRO_20200408-eng.pdf. Läst 13 april 2020. 
  100. ^ [a b] Andy Sumner, Chris Hoy och Eduardo Ortiz-Juarez (1 april 2020). ”Estimates of the impact of COVID-19 on global poverty”. United Nations University. https://www.wider.unu.edu/sites/default/files/Publications/Working-paper/PDF/wp2020-43.pdf. Läst 13 april 2020. 
  101. ^ [a b] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 25”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200214-sitrep-25-covid-19.pdf?sfvrsn=61dda7d_2. Läst 15 februari 2020. 
  102. ^ [a b] Baker, Sinéad. ”China's unprecedented quarantine of 11 million people in Wuhan is 3 weeks old. Here's what it's like in the isolated city.”. Business Insider. https://www.businessinsider.com/wuhan-coronavirus-what-life-like-inside-quarantined-city-china-2020-2. Läst 7 mars 2020. 
  103. ^ ”Wuhan skriver upp dödstalen – med 50 procent”. SR. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7454133. Läst 17 april 2020. 
  104. ^ ”Ekonom: Rimligt jätteras för Kina”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/kinas-ekonomi-rasar-nara-7-procent. Läst 17 april 2020. 
  105. ^ Koskelainen, Adam (2 februari 2020). ”Coronasmittad man död i Filippinerna – första dödsfallet utanför Kina”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nya-dodsfall-i-kina-over-14-000-smittade. Läst 2 februari 2020. 
  106. ^ ”Philippines reports world's 1st virus death outside China”. AP NEWS. 2 februari 2020. https://apnews.com/a493556d829f1d5689793dba4d81aa99. Läst 3 februari 2020. 
  107. ^ ”Southeast Asian Nations Tighten Restrictions To Help Contain Spread Of Coronavirus” (på engelska). NPR.org. https://www.npr.org/sections/coronavirus-live-updates/2020/03/22/819768639/southeast-asian-nations-tighten-restrictions-to-help-contain-spread-of-coronavir. Läst 23 mars 2020. 
  108. ^ [a b] Bakhtiari, Marjaneh (15 mars 2020). ”Iran: Corona avfärdades som propaganda från väst”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/iran-corona-avfardades-som-propaganda-fran-vast. Läst 23 mars 2020. 
  109. ^ [a b] Johan MIkaelsson (21 mars 2020). ”Tiotusentals afghaner strömmar ur Iran till Afghanistan”. Sydasien. https://sydasien.se/analys/tiotusentals-afghaner-strommar-ur-iran-till-afghanistan/?fbclid=IwAR02VjO6vaxDbKX2cJKXIlTNbtpkVoun_4U6QxkejXps4j3s7KjAbhIuYaU. Läst 22 mars 2020. 
  110. ^ TT (18 mars 2020). ”Tiotusentals fångar släppta”. Upsala Nya Tidning: s. 18. 
  111. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report – 87”. WHO. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200416-sitrep-87-covid-19.pdf?sfvrsn=9523115a_2. Läst 17 april 2020. 
  112. ^ ”Högsta corona-beredskapen i utsatta Sydkorea”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/hogsta-corona-beredskapen-i-utsatta-sydkorea. Läst 17 april 2020. 
  113. ^ ”Kristen sekt i Sydkorea ny oroshärd för virusspridning”. DN. https://www.dn.se/nyheter/varlden/kristen-sekt-i-sydkorea-ny-oroshard-for-virusspridning/. Läst 17 april 2020. 
  114. ^ South Korea seeks coronavirus murder charges, over 3,000 dead worldwide” (på engelska). Reuters. 2 mars 2020. https://www.reuters.com/article/us-health-coronavirus-idUSKBN20P1LO. Läst 2 mars 2020. 
  115. ^ ”Sydkorea motar virus med öppna gränser”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/sa-hanterar-sydkorea-coronaviruset. Läst 17 april 2020. 
  116. ^ ”DN Åsikt. ”Gör som Sydkorea och visa var smittade finns””. DN. https://www.dn.se/asikt/gor-som-sydkorea-och-visa-var-smittade-finns/. Läst 17 april 2020. 
  117. ^ Sonn, Jung Won. ”Coronavirus: South Korea’s success in controlling disease is due to its acceptance of surveillance” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/coronavirus-south-koreas-success-in-controlling-disease-is-due-to-its-acceptance-of-surveillance-134068. Läst 26 mars 2020. 
  118. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report – 87”. WHO. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200416-sitrep-87-covid-19.pdf?sfvrsn=9523115a_2. Läst 17 april 2020. 
  119. ^ Jakhar, Pratik (26 februari 2020). ”Could North Korea handle a Covid-19 outbreak?” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/world-asia-51624624. Läst 29 februari 2020. 
  120. ^ Meredith, Sam (24 februari 2020). ”North Korea reportedly quarantines 380 foreigners in bid to prevent coronavirus outbreak” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2020/02/24/coronavirus-north-korea-reportedly-quarantines-380-foreigners.html. Läst 29 februari 2020. 
  121. ^ [a b] N Korea quarantines foreigners amid virus fears” (på brittisk engelska). BBC News. 24 februari 2020. https://www.bbc.com/news/world-asia-51609360. Läst 29 februari 2020. 
  122. ^ ”한 북부 나선시에서 신종 코로나바이러스 예방 조치로 격리됐던 관료가 몰래 공공시설에 갔다는 죄명으로 총살됐다고 북한 소식통들이 12일 전했다. (Koreanska)”. Donga.com. http://www.donga.com/news/article/all/20200213/99665772/1. Läst 17 april 2020. 
  123. ^ Ward, Alex (24 mars 2020). ”India’s coronavirus lockdown and its looming crisis, explained” (på engelska). Vox. https://www.vox.com/2020/3/24/21190868/coronavirus-india-modi-lockdown-kashmir. Läst 26 mars 2020. 
  124. ^ ”Corona i Indien”. Expressen TV. https://www.expressen.se/tv/nyheter/coronaviruset/svart-lage-i-indien-miljontals-manniskor-drabbas/. Läst 13 april 2020. 
  125. ^ India's 1.3bn population told to stay at home” (på brittisk engelska). BBC News. 25 mars 2020. https://www.bbc.com/news/world-asia-india-52024239. Läst 13 april 2020. 
  126. ^ ”White House: CDC 'let country down' on testing - COVID-19 updates”. www.aljazeera.com. https://www.aljazeera.com/news/2020/05/brazil-surpasses-spain-coronavirus-cases-live-updates-200516231547355.html. Läst 17 maj 2020. 
  127. ^ ”Worldometer - real time world statistics” (på engelska). Worldometer. http://www.worldometers.info/. Läst 25 mars 2020. 
  128. ^ ”2019-nCoV outbreak: first cases confirmed in Europe” (på engelska). www.euro.who.int. 25 januari 2020. http://www.euro.who.int/en/health-topics/health-emergencies/coronavirus-covid-19/news/news/2020/01/2019-ncov-outbreak-first-cases-confirmed-in-europe. Läst 7 mars 2020. 
  129. ^ ”COVID-19 Italia - Monitoraggio della situazione”. Dipartimento della Protezione Civile. http://opendatadpc.maps.arcgis.com/apps/opsdashboard/index.html#/b0c68bce2cce478eaac82fe38d4138b1. Läst 18 mars 2020. 
  130. ^ ”Här sprider sig coronaviruset” (på samiska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/datajournalistik/har-sprider-sig-coronaviruset/. Läst 14 mars 2020. 
  131. ^ ”Så blev Spanien det värst drabbade landet i världen”. Aftonbladet. 30 mars 2020. https://www.aftonbladet.se/a/rARALw. Läst 2 april 2020. 
  132. ^ ”Spanien kan bli värre drabbat än Italien”. DN.SE. 22 mars 2020. https://www.dn.se/nyheter/varlden/spanien-kan-bli-varre-drabbat-an-italien/. Läst 2 april 2020. 
  133. ^ SPIEGEL, Julia Merlot, DER. ”Coronavirus: Why Are There So Many Cases in Italy? - DER SPIEGEL - International” (på engelska). www.spiegel.de. https://www.spiegel.de/international/world/coronavirus-why-are-there-so-many-cases-in-italy-a-00459ce0-bea7-482e-8a77-efe618f3b06b. Läst 14 mars 2020. 
  134. ^ ”Coronaviruset: Kan antibiotikaresistens ligga bakom dödsfall?”. MåBra. 29 mars 2020. https://www.mabra.com/coronaviruset-kan-antibiotikaresistens-ligga-bakom-dodsfall/. Läst 2 april 2020. 
  135. ^ ”Antalet döda i Frankrike klättrar över 1 000-strecket”. OMNI. https://omni.se/antalet-doda-i-frankrike-klattrar-over-1-000-strecket/a/e8xPO9. Läst 11 april 2020. 
  136. ^ CNN, Mary Ilyushina. ”Why does Russia, population 146 million, have fewer coronavirus cases than Luxembourg?”. CNN. https://www.cnn.com/2020/03/21/europe/putin-coronavirus-russia-intl/index.html. Läst 26 mars 2020. 
  137. ^ ”Vapnet mot ryssar som bryter karantän: Ansiktsigenkänning”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/e8L5da. Läst 13 april 2020. 
  138. ^ ”Analys: President Putin vill bara agera domare när coronaviruset ska stoppas” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/04/05/analys-president-putin-vill-bara-agera-domare-nar-coronaviruset-ska-stoppas. Läst 13 april 2020. 
  139. ^ ”Coronavirus Update (Live): 2,934,545 Cases and 203,675 Deaths from COVID-19 Virus Pandemic - Worldometer” (på engelska). www.worldometers.info. https://www.worldometers.info/coronavirus/#countries. Läst 26 april 2020. 
  140. ^ Ulfvarson, Daniel (31 januari 2020). ”Konstaterade fall i Storbritannien och Ryssland” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/dodligaste-dagen-hittills-i-kina. Läst 2 februari 2020. 
  141. ^ Washington state man becomes first U.S. coronavirus fatality” (på engelska). Reuters. 1 mars 2020. https://www.reuters.com/article/us-china-health-usa-idUSKBN20N0UA. Läst 1 mars 2020. 
  142. ^ ”Trump i sitt tal i natt: Alla resor från Europa stoppas”. Omni. https://omni.se/trump-i-sitt-tal-i-natt-alla-resor-fran-europa-stoppas/a/qLdelz. Läst 12 mars 2020. 
  143. ^ ”Trump tvingar storföretag att tillverka respiratorer”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-tvingar-storforetag-att-tillverka-respiratorer. Läst 28 mars 2020. 
  144. ^ ”USA har nu flest fall av coronasmittade i världen”. Dagens ps. https://www.dagensps.se/nyheter/usa-har-overlagset-flest-corona-fall-i-varlden/. Läst 27 mars 2020. 
  145. ^ ”United States Coronavirus Cases:”. Worldometer. https://www.worldometers.info/coronavirus/country/us/. Läst 11 april 2020. 
  146. ^ ”Coronavirus disease (COVID-19) Situation Report – 104”. WHO. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200503-covid-19-sitrep-104.pdf?sfvrsn=53328f46_2. Läst 3 maj 2020. 
  147. ^ Quinn, Colm. ”Is the United States the Coronavirus Pandemic’s New Epicenter?” (på amerikansk engelska). Foreign Policy. https://foreignpolicy.com/2020/03/25/united-states-coronavirus-pandemic-new-epicenter/. Läst 26 april 2020. 
  148. ^ ”Coronavirus Kills 50,000 in U.S., Epicenter of Global Outbreak”. www.msn.com. https://www.msn.com/en-au/news/coronavirus/coronavirus-kills-50000-in-us-epicenter-of-global-outbreak/ar-BB139tgO. Läst 26 april 2020. 
  149. ^ Coronavirus disease (COVID-19): Outbreak update". Government of Canada. Läst 24 april, 2020
  150. ^ ”COVID-19 in Canada: Using data and modelling to inform public health action”. Government of Canada. Public Health Agency of Canada. April 9, 2020. https://www.canada.ca/content/dam/phac-aspc/documents/services/diseases/2019-novel-coronavirus-infection/using-data-modelling-inform-eng.pdf. 
  151. ^ ”The 2019 Novel Coronavirus (COVID-19)”. ontario.ca. https://www.ontario.ca/page/2019-novel-coronavirus. 
  152. ^ ”Situation of the coronavirus (COVID-19) in Québec”. quebec.ca. https://www.quebec.ca/en/health/health-issues/a-z/2019-coronavirus/situation-coronavirus-in-quebec/. 
  153. ^ ”Canada has reported more than 100 cases of novel coronavirus disease”. Global News. March 11, 2020. https://globalnews.ca/news/6660614/canada-100-coronavirus-cases/. Läst 12 mars 2020. ”This brings the total to 110 as of March 11” 
  154. ^ Rosen, Kayla (March 12, 2020). ”First presumptive case of COVID-19 confirmed in Manitoba”. CTV News Winnipeg. https://winnipeg.ctvnews.ca/first-presumptive-case-of-covid-19-confirmed-in-manitoba-1.4849970. 
  155. ^ Ho, Solarina; Slaughter, Graham (March 13, 2020). ”Tracking every case of COVID-19 in Canada”. https://www.ctvnews.ca/health/coronavirus/tracking-every-case-of-covid-19-in-canada-1.4852102. 
  156. ^ Slaughter, Graham (March 5, 2020). ”Canada confirms first 'community case' of COVID-19: Here's what that means”. CTVNews. https://www.ctvnews.ca/health/coronavirus/canada-confirms-first-community-case-of-covid-19-here-s-what-that-means-1.4841249. 
  157. ^ ”Toronto waking up to new reality amid 'evidence' of COVID-19 community spread | CBC News”. https://www.cbc.ca/news/canada/toronto/toronto-waking-up-to-new-reality-amid-evidence-of-covid-19-community-spread-1.5499768. Läst 17 mars 2020. 
  158. ^ Chouinard, Tommy (March 15, 2020). ”Legault ordonne la fermeture de lieux de rassemblement” (på franska). La Presse. https://www.lapresse.ca/covid-19/202003/15/01-5264756-legault-ordonne-la-fermeture-de-lieux-de-rassemblement.php. 
  159. ^ Harris, Kathleen (March 12, 2020). ”Trudeau, wife Sophie in self-isolation awaiting COVID-19 test as premiers conference is called off”. CBC News. https://www.cbc.ca/news/politics/covid19-premiers-coronavirus-1.5495001. 
  160. ^ Slaughter, Graham; Bogart, Nicole (March 12, 2020). ”Sophie Gregoire Trudeau tests positive for COVID-19”. CTV News. https://www.ctvnews.ca/health/coronavirus/sophie-gregoire-trudeau-tests-positive-for-covid-19-1.4850159. 
  161. ^ Shah, Maryam (March 28, 2020). ”'All clear': Sophie Grégoire Trudeau thanks well-wishers after recovering from COVID-19”. globalnews.ca. https://globalnews.ca/news/6747353/sophie-trudeau-covid-19-clear/. 
  162. ^ Tasker, John Paul (March 29, 2020). ”Sophie Grégoire Trudeau says she has recovered from COVID-19”. Canadian Broadcasting Corporation. https://www.cbc.ca/news/politics/sophie-trudeau-feeling-great-covid-19-1.5513731. 
  163. ^ ”Covid-19 CONACYT” (på spanska). Covid-19 CONACYT. April 21, 2020. https://datos.covid-19.conacyt.mx/#COMNac. 
  164. ^ Redacción (April 25, 2020). ”México suma 13 mil 842 casos positivos de Covid-19 y mil 305 muertes.” (på spanska). El Universal. https://www.eluniversal.com.mx/nacion/coronavirus-25-de-abril-mexico-suma-13-mil-842-casos-de-covid-19-y-mil-305-muertes. 
  165. ^ ”Coronavirus Update (Live): 256,879 Cases and 10,540 Deaths from COVID-19 Virus Outbreak - Worldometer” (på engelska). www.worldometers.info. https://www.worldometers.info/coronavirus/#countries. Läst 20 mars 2020. 
  166. ^ ”"Brasil confirma primeiro caso da doença"”. www.saude.gov.br. https://www.saude.gov.br/noticias/agencia-saude/46435-brasil-confirma-primeiro-caso-de-novo-coronavirus. Läst 20 mars 2020. 
  167. ^ De 2020, 7 De Marzo. ”Primera muerte por coronavirus en Argentina: era un hombre que había viajado a Francia y estaba internado en el Argerich” (på europeisk spanska). Infobae. https://www.infobae.com/sociedad/2020/03/07/confirman-la-primera-muerte-por-coronavirus-en-argentina/. Läst 20 mars 2020. 
  168. ^ ”Protocolo de seguimiento a viajeros de países y zonas con transmisión sostenida de COVID-19”. Salud Responde. 9 mars 2020. https://saludresponde.minsal.cl/protocolo-de-seguimiento-a-viajeros-de-paises-y-zonas-con-transmision-sostenida-de-covid-19/. Läst 20 mars 2020. 
  169. ^ ”Peru”. Sweden Abroad. https://www.swedenabroad.se/sv/om-utlandet-för-svenska-medborgare/peru/. Läst 20 mars 2020. 
  170. ^ ”Bolsonaro vill upphäva virusåtgärder: Inte farligare än en snuva”. DN.SE. 25 mars 2020. https://www.dn.se/nyheter/varlden/bolsonaro-vill-upphava-virusatgarder-inte-farligare-an-en-snuva/. Läst 26 mars 2020. 
  171. ^ ”Brasiliens Bolsonaro ifrågasätter dödssiffror”. Eskilstunakuriren. https://www.ekuriren.se/nyheter/varlden/brasiliens-bolsonaro-ifragasatter-dodssiffror-sm5372838.aspx. Läst 28 mars 2020. 
  172. ^ ”Analys: Krisen kan sluta med riksrätt för Bolsonaro”. Fokus. https://www.fplus.se/analys-krisen-kan-sluta-med-riksratt-for-bolsonaro/a/zGJ584. Läst 28 mars 2020. 
  173. ^ ”Bolsonaro sparkade sin populäre hälsominister - presidenten vill sätta ekonomin framför smittbekämpningen”. Svenska YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/04/17/bolsonaro-sparkade-sin-populare-halsominister-presidenten-vill-satta-ekonomin. Läst 22 april 2020. 
  174. ^ ”Över 100 döda om dagen i Amazonasstad”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/amazonasstaden-dar-over-100-dor-om-dagen. Läst 28 april 2020. 
  175. ^ ”HD ger grönt ljus för utredning av Bolsonaro”. Aftonbladet (TT). https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/QozmjV/hd-ger-gront-ljus-for-utredning-av-bolsonaro. Läst 28 april 2020. 
  176. ^ ”Över 1 000 nya dödsfall i Brasilien”. SVT. 20 maj 2020. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/over-1000-nya-dodsfall-i-brasilien. Läst 21 maj 2020. 
  177. ^ ”Brasilien står utan hälsominister - ingen vill godkänna hydroxiklorokin”. Dagens Nyheter. 19 maj 2020. https://www.dn.se/nyheter/varlden/brasilien-star-utan-halsominister-ingen-vill-godkanna-hydroxiklorokin/. Läst 21 maj 2020. 
  178. ^ ”Över 41 000 döda i corona i Brasilien”. Expressen. 12 juni 2020. https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/over-41-000-doda-i-corona-i-brasilien/. Läst 16 juni 2020. 
  179. ^ ”Filmer från Ecuador visar döda kroppar på gatorna”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/doda-kroppar-pa-gatan-i-ecuadors-storsta-stad-guayaquil. Läst 4 april 2020. 
  180. ^ TT, Gustav Sjöholm / (24 april 2020). ”Tusentals kan ha avlidit i covid-19 i Ecuador”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/tusentals-kan-ha-avlidit-i-covid-19-i-ecuador. Läst 26 april 2020. 
  181. ^ Cabrera, José María León; Kurmanaev, Anatoly (23 april 2020). ”Ecuador’s Death Toll During Outbreak Is Among the Worst in the World” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/04/23/world/americas/ecuador-deaths-coronavirus.html. Läst 26 april 2020. 
  182. ^ McDonald, Brent; Hermann, Lise Josefsen; Castaneira, Ivan. ”How Ecuador’s Port City Became a Coronavirus Epicenter” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/video/world/americas/100000007082011/coronavirus-deaths-ecuador-covid-19.html. Läst 26 april 2020. 
  183. ^ ”Coronavirus disease (COVID-19) Situation Report – 121”. WHO. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200520-covid-19-sitrep-121.pdf?sfvrsn=c4be2ec6_2. Läst 21 maj 2020. 
  184. ^ ”Coronavirus disease (COVID-19) Situation Report – 121”. WHO. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200520-covid-19-sitrep-121.pdf?sfvrsn=c4be2ec6_2. Läst 21 maj 2020. 
  185. ^ [a b c] CNN, Shasta Darlington, Gisela Crespo, Isa Soares, and Tara John. ”Latin America is now the 'epicenter of the outbreak,' says health official”. CNN. https://www.cnn.com/2020/05/26/americas/latin-america-coronavirus-toll-intl/index.html. Läst 27 maj 2020. 
  186. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 2 22 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200122-sitrep-2-2019-ncov.pdf?sfvrsn=4d5bcbca_2. Läst 27 januari 2020. 
  187. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 3 23 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200123-sitrep-3-2019-ncov.pdf?sfvrsn=d6d23643_4. Läst 27 januari 2020. 
  188. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 4 24 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200124-sitrep-4-2019-ncov.pdf?sfvrsn=9272d086_2. Läst 25 januari 2020. 
  189. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 5 25 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200125-sitrep-5-2019-ncov.pdf?sfvrsn=429b143d_4. Läst 27 januari 2020. 
  190. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 6 26 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200126-sitrep-6-2019--ncov.pdf?sfvrsn=beaeee0c_4. Läst 27 januari 2020. 
  191. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 7 27 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200127-sitrep-7-2019--ncov.pdf. Läst 31 januari 2020. 
  192. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 8 28 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200128-sitrep-8-ncov-cleared.pdf. Läst 31 januari 2020. 
  193. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 9 29 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200129-sitrep-9-ncov-v2.pdf. Läst 31 januari 2020. 
  194. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 10 30 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200130-sitrep-10-ncov.pdf. Läst 31 januari 2020. 
  195. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 11 31 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200131-sitrep-11-ncov.pdf. Läst 1 februari 2020. 
  196. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 12”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200201-sitrep-12-ncov.pdf?sfvrsn=273c5d35_2. Läst 1 februari 2020. 
  197. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 13”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200202-sitrep-13-ncov-v3.pdf?sfvrsn=195f4010_6. Läst 3 februari 2020. 
  198. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 14”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200203-sitrep-14-ncov.pdf?sfvrsn=f7347413_2. Läst 3 februari 2020. 
  199. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 15”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200204-sitrep-15-ncov.pdf. Läst 6 februari 2020. 
  200. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 16”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200205-sitrep-16-ncov.pdf. Läst 6 februari 2020. 
  201. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 17”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200206-sitrep-17-ncov.pdf. Läst 8 februari 2020. 
  202. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 18”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200207-sitrep-18-ncov.pdf. Läst 8 februari 2020. 
  203. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 19”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200208-sitrep-19-ncov.pdf. Läst 8 februari 2020. 
  204. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 20”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200209-sitrep-20-ncov.pdf. Läst 10 februari 2020. 
  205. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 21”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200210-sitrep-21-ncov.pdf. Läst 10 februari 2020. 
  206. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 22”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200211-sitrep-22-ncov.pdf. Läst 11 februari 2020. 
  207. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 23”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200212-sitrep-23-ncov.pdf. Läst 12 februari 2020. 
  208. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 24”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200213-sitrep-24-covid-19.pdf?sfvrsn=9a7406a4_4. Läst 14 februari 2020. 
  209. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 26”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200215-sitrep-26-covid-19.pdf?sfvrsn=a4cc6787_2. Läst 16 februari 2020. 
  210. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 27”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200216-sitrep-27-covid-19.pdf?sfvrsn=78c0eb78_2. Läst 17 februari 2020. 
  211. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 28”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200217-sitrep-28-covid-19.pdf?sfvrsn=a19cf2ad_2. Läst 18 februari 2020. 
  212. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 29”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200218-sitrep-29-covid-19.pdf?sfvrsn=6262de9e_2. Läst 18 februari 2020. 
  213. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 30”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200219-sitrep-30-covid-19.pdf?sfvrsn=6e50645_2. Läst 19 februari 2020. 
  214. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 31”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200220-sitrep-31-covid-19.pdf?sfvrsn=dfd11d24_2. Läst 21 februari 2020. 
  215. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 32”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200221-sitrep-32-covid-19.pdf?sfvrsn=4802d089_2. Läst 21 februari 2020. 
  216. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 33”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200222-sitrep-33-covid-19.pdf?sfvrsn=c9585c8f_2. Läst 22 februari 2020. 
  217. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 34”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200223-sitrep-34-covid-19.pdf?sfvrsn=44ff8fd3_2. Läst 23 februari 2020. 
  218. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 35”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200224-sitrep-35-covid-19.pdf?sfvrsn=1ac4218d_2. Läst 24 februari 2020. 
  219. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 36”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200225-sitrep-36-covid-19.pdf?sfvrsn=2791b4e0_2. Läst 25 februari 2020. 
  220. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 37”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200226-sitrep-37-covid-19.pdf?sfvrsn=6126c0a4_2. Läst 26 februari 2020. 
  221. ^ ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 38”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200227-sitrep-38-covid-19.pdf?sfvrsn=47fdaf7_2. Läst 27 februari 2020. 
  222. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 40”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200229-sitrep-40-covid-19.pdf?sfvrsn=849d0665_2. Läst 28 februari 2020. 
  223. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 41”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200301-sitrep-41-covid-19.pdf?sfvrsn=6768306d_2. Läst 1 mars 2020. 
  224. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 42”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/20200302-sitrep-42-covid-19.pdf?sfvrsn=d863e045_2. Läst 2 mars 2020. 
  225. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 43”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200303-sitrep-43-covid-19.pdf?sfvrsn=2c21c09c_2. Läst 4 mars 2020. 
  226. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 44”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200304-sitrep-44-covid-19.pdf?sfvrsn=783b4c9d_2. Läst 5 mars 2020. 
  227. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 45”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200305-sitrep-45-covid-19.pdf?sfvrsn=ed2ba78b_2. Läst 6 mars 2020. 
  228. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 46”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200306-sitrep-46-covid-19.pdf?sfvrsn=ed2ba78b_2. Läst 7 mars 2020. 
  229. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 47”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200307-sitrep-47-covid-19.pdf?sfvrsn=27c364a4_2. Läst 8 mars 2020. 
  230. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 48”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200308-sitrep-48-covid-19.pdf?sfvrsn=16f7ccef_4. Läst 8 mars 2020. 
  231. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 49”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200309-sitrep-49-covid-19.pdf?sfvrsn=70dabe61_2. Läst 9 mars 2020. 
  232. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 50”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200310-sitrep-50-covid-19.pdf?sfvrsn=55e904fb_2. Läst 10 mars 2020. 
  233. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 51”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200311-sitrep-51-covid-19.pdf?sfvrsn=1ba62e57_6. Läst 12 mars 2020. 
  234. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 52”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/20200312-sitrep-52-covid-19.pdf?sfvrsn=e2bfc9c0_2. Läst 12 mars 2020. 
  235. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 53”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200313-sitrep-53-covid-19.pdf?sfvrsn=adb3f72_2. Läst 13 mars 2020. 
  236. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 54”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200314-sitrep-54-covid-19.pdf?sfvrsn=dcd46351_2. Läst 15 mars 2020. 
  237. ^ ”Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report - 55”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200315-sitrep-55-covid-19.pdf?sfvrsn=33daa5cb_6. Läst 16 mars 2020. 
  238. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200316-sitrep-56-covid-19.pdf?sfvrsn=9fda7db2_6
  239. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200317-sitrep-57-covid-19.pdf?sfvrsn=a26922f2_4
  240. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200318-sitrep-58-covid-19.pdf?sfvrsn=20876712_2
  241. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200319-sitrep-59-covid-19.pdf?sfvrsn=c3dcdef9_
  242. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200320-sitrep-60-covid-19.pdf?sfvrsn=d2bb4f1f_2
  243. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200321-sitrep-61-covid-19.pdf?sfvrsn=6aa18912_2
  244. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200322-sitrep-62-covid-19.pdf?sfvrsn=f7764c46_2
  245. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200323-sitrep-63-covid-19.pdf?sfvrsn=d97cb6dd_2
  246. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200324-sitrep-64-covid-19.pdf?sfvrsn=703b2c40_2
  247. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200325-sitrep-65-covid-19.pdf?sfvrsn=703b2c40_2
  248. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200326-sitrep-66-covid-19.pdf?sfvrsn=9e5b8b48_2
  249. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200327-sitrep-67-covid-19.pdf?sfvrsn=b65f68eb_4
  250. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200328-sitrep-68-covid-19.pdf?sfvrsn=384bc74c_2
  251. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200329-sitrep-69-covid-19.pdf?sfvrsn=8d6620fa_8
  252. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200330-sitrep-70-covid-19.pdf?sfvrsn=7e0fe3f8_2
  253. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200331-sitrep-71-covid-19.pdf?sfvrsn=4360e92b_6
  254. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200401-sitrep-72-covid-19.pdf?sfvrsn=3dd8971b_2
  255. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200402-sitrep-73-covid-19.pdf?sfvrsn=5ae25bc7_2
  256. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200403-sitrep-74-covid-19-mp.pdf?sfvrsn=4e043d03_12
  257. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200404-sitrep-75-covid-19.pdf?sfvrsn=99251b2b_2
  258. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200405-sitrep-76-covid-19.pdf?sfvrsn=6ecf0977_2
  259. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200406-sitrep-77-covid-19.pdf?sfvrsn=21d1e632_2
  260. ^ <https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200407-sitrep-78-covid-19.pdf?sfvrsn=bc43e1b_2
  261. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200408-sitrep-79-covid-19.pdf?sfvrsn=4796b143_2
  262. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200409-sitrep-80-covid-19.pdf?sfvrsn=1b685d64_2
  263. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200410-sitrep-81-covid-19.pdf?sfvrsn=ca96eb84_2
  264. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200411-sitrep-82-covid-19.pdf?sfvrsn=74a5d15_2
  265. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200412-sitrep-83-covid-19.pdf?sfvrsn=697ce98d_4
  266. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200413-sitrep-84-covid-19.pdf?sfvrsn=44f511ab_2
  267. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200414-sitrep-85-covid-19.pdf?sfvrsn=7b8629bb_4
  268. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200415-sitrep-86-covid-19.pdf?sfvrsn=c615ea20_4
  269. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200416-sitrep-87-covid-19.pdf?sfvrsn=9523115a_2
  270. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200417-sitrep-88-covid-191b6cccd94f8b4f219377bff55719a6ed.pdf?sfvrsn=ebe78315_6
  271. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200418-sitrep-89-covid-19.pdf?sfvrsn=3643dd38_2
  272. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200419-sitrep-90-covid-19.pdf?sfvrsn=551d47fd_4
  273. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200420-sitrep-91-covid-19.pdf?sfvrsn=fcf0670b_4
  274. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200421-sitrep-92-covid-19.pdf?sfvrsn=38e6b06d_6
  275. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200422-sitrep-93-covid-19.pdf?sfvrsn=35cf80d7_4
  276. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200423-sitrep-94-covid-19.pdf?sfvrsn=b8304bf0_4
  277. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200424-sitrep-95-covid-19.pdf?sfvrsn=e8065831_4
  278. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200425-sitrep-96-covid-19.pdf?sfvrsn=a33836bb_4
  279. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200426-sitrep-97-covid-19.pdf?sfvrsn=d1c3e800_6
  280. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200427-sitrep-98-covid-19.pdf?sfvrsn=90323472_4
  281. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200428-sitrep-99-covid-19.pdf?sfvrsn=119fc381_2
  282. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200429-sitrep-100-covid-19.pdf?sfvrsn=bbfbf3d1_6
  283. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200430-sitrep-101-covid-19.pdf?sfvrsn=2ba4e093_2
  284. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200501-covid-19-sitrep.pdf?sfvrsn=742f4a18_2
  285. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200502-covid-19-sitrep-103.pdf?sfvrsn=d95e76d8_4
  286. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200503-covid-19-sitrep-104.pdf?sfvrsn=53328f46_2
  287. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200504-covid-19-sitrep-105.pdf?sfvrsn=4cdda8af_2
  288. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200505covid-19-sitrep-106.pdf?sfvrsn=47090f63_2
  289. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200506covid-19-sitrep-107.pdf?sfvrsn=159c3dc_2
  290. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200507covid-19-sitrep-108.pdf?sfvrsn=44cc8ed8_2
  291. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200508covid-19-sitrep-109.pdf?sfvrsn=68f2c632_6
  292. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200509covid-19-sitrep-110.pdf?sfvrsn=3b92992c_4
  293. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200510covid-19-sitrep-111.pdf?sfvrsn=1896976f_2
  294. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200511-covid-19-sitrep-112.pdf?sfvrsn=813f2669_2
  295. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200512-covid-19-sitrep-113.pdf?sfvrsn=feac3b6d_2
  296. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200513-covid-19-sitrep-114.pdf?sfvrsn=17ebbbe_4
  297. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200514-covid-19-sitrep-115.pdf?sfvrsn=3fce8d3c_6
  298. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200515-covid-19-sitrep-116.pdf?sfvrsn=8dd60956_2
  299. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200516-covid-19-sitrep-117.pdf?sfvrsn=8f562cc_2
  300. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200517-covid-19-sitrep-118.pdf?sfvrsn=21c0dafe_10
  301. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200518-covid-19-sitrep-119.pdf?sfvrsn=4bd9de25_4
  302. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200519-covid-19-sitrep-120.pdf?sfvrsn=515cabfb_2
  303. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200520-covid-19-sitrep-121.pdf?sfvrsn=c4be2ec6_2
  304. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200520-covid-19-sitrep-121.pdf?sfvrsn=c4be2ec6_2
  305. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200521-covid-19-sitrep-122.pdf?sfvrsn=24f20e05_4
  306. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200522-covid-19-sitrep-123.pdf?sfvrsn=5ad1bc3_4
  307. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200523-covid-19-sitrep-124.pdf?sfvrsn=9626d639_2
  308. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200524-covid-19-sitrep-125.pdf?sfvrsn=80e7d7f0_2
  309. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200525-covid-19-sitrep-126.pdf?sfvrsn=887dbd66_2
  310. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200526-covid-19-sitrep-127.pdf?sfvrsn=7b6655ab_8
  311. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200527-covid-19-sitrep-128.pdf?sfvrsn=11720c0a_2
  312. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200528-covid-19-sitrep-129.pdf?sfvrsn=5b154880_2
  313. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200529-covid-19-sitrep-130.pdf?sfvrsn=bf7e7f0c_4
  314. ^ https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200530-covid-19-sitrep-131.pdf?sfvrsn=d31ba4b3_2
  315. ^ Real-time data show virus hit to global economic activity”. www.ft.com. 22 March 2020. https://www.ft.com/content/d184fa0a-6904-11ea-800d-da70cff6e4d3. Läst 22 mars 2020. 
  316. ^ Sirletti, Sonia; Remondini, Chiara; Lepido, Daniele (24 February 2020). ”Virus Outbreak Drives Italians to Panic-Buying of Masks and Food”. www.bloomberg.com. https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-02-24/virus-outbreak-drives-italians-to-panic-buying-of-masks-and-food. 
  317. ^ ”Viral hysteria: Hong Kong panic buying sparks run on toilet paper” (på engelska). CNA. https://www.channelnewsasia.com/news/asia/wuhan-coronavirus-hong-kong-panic-buying-shortage-toilet-paper-12400600. 
  318. ^ Rummler, Orion. ”Household basics are scarce in Hong Kong under coronavirus lockdown” (på engelska). Axios. https://www.axios.com/hongkongers-toilet-paper-coronavirus-b1aab6c1-ab9f-42b2-ad7a-a8e4d6d0c4a2.html. 
  319. ^ ”Bloomberg - Charting the Global Economic Impact of the Coronavirus”. www.bloomberg.com. https://www.bloomberg.com/graphics/2020-global-economic-impact-of-wuhan-novel-coronavirus/. Läst 9 februari 2020. 
  320. ^ ”Bloomberg - Are you a robot?”. bloomberg.com. https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-10-09/hong-kong-is-sinking-into-a-recession-with-no-recovery-in-sight. 
  321. ^ ”Commentary: As it stands, the economic impact of the Wuhan virus will be limited” (på engelska). CNA. https://www.channelnewsasia.com/news/commentary/economic-impact-of-the-wuhan-virus-12365216. 
  322. ^ ”Coronavirus: 3 potential economic and financial impacts in Australia”. IG. https://www.ig.com/en-ch/news-and-trade-ideas/the-coronavirus--3-key-economic-and-financial-impacts-200204. 
  323. ^ Miller, Jill Young (7 February 2020). ”WashU Expert: Coronavirus far greater threat than SARS to global supply chain | The Source | Washington University in St. Louis”. The Source. https://source.wustl.edu/2020/02/washu-expert-coronavirus-far-greater-threat-than-sars-to-global-supply-chain/. 
  324. ^ Reed, Stanley (3 February 2020). ”OPEC Scrambles to React to Falling Oil Demand From China”. The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/02/03/business/energy-environment/china-oil-opec.html. 
  325. ^ Ekonomen: Botten har gått ur börsen, Aftonbladet. Publicerad och uppdaterad den 28 februari 2020. Läst den 28 februari 2020.
  326. ^ Smith, Elliot (28 February 2020). ”Global stocks head for worst week since the financial crisis amid fears of a possible pandemic”. CNBC. https://www.cnbc.com/2020/02/28/global-stocks-head-for-worst-week-since-financial-crisis-on-coronavirus-fears.html. 
  327. ^ Imbert, Fred; Huang, Eustance (27 February 2020). ”Dow falls 350 points Friday to cap the worst week for Wall Street since the financial crisis”. CNBC. https://www.cnbc.com/2020/02/27/dow-futures-fall-100-points-after-another-massive-rout-amid-coronavirus-fears.html. 
  328. ^ Smith, Elliot (28 February 2020). ”European stocks fall 12% on the week as coronavirus grips markets”. CNBC. https://www.cnbc.com/2020/02/28/europe-markets-coronavirus-hammers-global-stocks.html. 
  329. ^ ”Major Events Cancelled or Postponed Due to Coronavirus”. Major Events Cancelled or Postponed Due to Coronavirus. https://www.businessinsider.com/major-events-cancelled-or-postponed-due-to-the-coronavirus-2020. 
  330. ^ ”Coronavirus is hitting the economy worse than Wall Street thinks, investor Rich Bernstein warns”. CNBC. 16 March 2020. https://www.cnbc.com/2020/03/16/coronavirus-economic-damage-will-surpass-estimates-rich-bernstein.html. Läst 19 mars 2020. 
  331. ^ IMFBlog. ”The Great Lockdown: Worst Economic Downturn Since the Great Depression”. IMF Blog. https://blogs.imf.org/2020/04/14/the-great-lockdown-worst-economic-downturn-since-the-great-depression/. Läst 16 april 2020. 
  332. ^ Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0
  333. ^ ”COVID-19 Educational Disruption and Response” (på engelska). Education Emergencies. UNESCO. 4 mars 2020. https://en.unesco.org/themes/education-emergencies/coronavirus-school-closures. Läst 28 mars 2020. 
  334. ^ "COVID-19 Educational Disruption and Response". UNESCO. 2020-03-04. Hämtat 13 april 2020.
  335. ^ [a b c d e f] Closing schools for covid-19 does lifelong harm and widens inequality”. The Economist. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/international/2020/04/27/closing-schools-for-covid-19-does-lifelong-harm-and-widens-inequality?fsrc=newsletter&utm_campaign=the-economist-today&utm_medium=newsletter&utm_source=salesforce-marketing-cloud&utm_term=2020-04-28&utm_content=article-link-1. Läst 29 april 2020. 
  336. ^ ”290 million students out of school due to COVID-19: UNESCO releases first global numbers and mobilizes response”. 290 million students out of school due to COVID-19: UNESCO releases first global numbers and mobilizes response. UNESCO. 4 March 2020. https://en.unesco.org/news/290-million-students-out-school-due-covid-19-unesco-releases-first-global-numbers-and-mobilizes. Läst 13 april 2020. 
  337. ^ Cohen, Jon; KupferschmidtMar. 18, Kai; 2020; Am, 11:30 (18 mars 2020). ”Mass testing, school closings, lockdowns: Countries pick tactics in ‘war’ against coronavirus” (på engelska). Science | AAAS. https://www.sciencemag.org/news/2020/03/mass-testing-school-closings-lockdowns-countries-pick-tactics-war-against-coronavirus. Läst 23 mars 2020. 
  338. ^ ”Adverse consequences of school closures” (på engelska). UNESCO. 2020-03-10. https://en.unesco.org/themes/education-emergencies/coronavirus-school-closures/consequences. Läst 13 april 2020. 
  339. ^ Lindzon, Jared (2020-03-12). ”School closures are starting, and they'll have far-reaching economic impacts” (på amerikansk engelska). Fast Company. https://www.fastcompany.com/90476445/school-closures-are-starting-and-theyll-have-far-reaching-economic-impacts. Läst 13 april 2020. 
  340. ^ ”Kris för utsatta barn om skolor stänger: ”Riktigt illa””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kvallsposten/kris-for-utsatta-barn-om-skolor-stanger-riktigt-illa/. Läst 13 april 2020. 
  341. ^ Ngumbi, Esther. ”Coronavirus closings: Are colleges helping their foreign, homeless and poor students?” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/opinion/2020/03/17/coronavirus-closings-can-strand-poor-foreign-homeless-college-students-column/5054621002/. Läst 13 april 2020. 
  342. ^ ”Schools Race To Feed Students Amid Coronavirus Closures” (på engelska). NPR.org. https://www.npr.org/2020/03/20/818300504/schools-race-to-feed-students-amid-coronavirus-closures. Läst 13 april 2020. 
  343. ^ SESSOMS, BEN. ”Homeless students during the coronavirus pandemic: 'We have to make sure they're not forgotten'” (på engelska). Statesville.com. https://www.statesville.com/news/education/homeless-students-during-the-coronavirus-pandemic-we-have-to-make/article_4b41ed40-43f2-5215-97ce-6040b54de755.html. Läst 13 april 2020. 
  344. ^ ”Coronavirus Forces Families to Make Painful Childcare Decisions” (på engelska). https://time.com/5804176/coronavirus-childcare-nannies/. Läst 13 april 2020. 
  345. ^ Barrett, Sully (2020-03-23). ”Coronavirus on campus: College students scramble to solve food insecurity and housing challenges” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2020/03/23/coronavirus-on-campus-students-face-food-insecurity-housing-crunch.html. Läst 13 april 2020. 
  346. ^ Jordan, Chuck (2020-03-22). ”Coronavirus outbreak shining an even brighter light on internet disparities in rural America” (på engelska). TheHill. https://thehill.com/blogs/congress-blog/technology/488848-coronavirus-outbreak-shining-an-even-brighter-light-on. Läst 13 april 2020. 
  347. ^ ”Education Dept. Says Disability Laws Shouldn't Get In The Way Of Online Learning” (på engelska). NPR.org. https://www.npr.org/sections/coronavirus-live-updates/2020/03/23/820138079/education-dept-says-disability-laws-shouldnt-get-in-the-way-of-online-learning. Läst 23 mars 2020. 
  348. ^ ”COVID-19 Educational Disruption and Response”. COVID-19 Educational Disruption and Response. UNESCO. 4 March 2020. https://en.unesco.org/themes/education-emergencies/coronavirus-school-closures. Läst 13 april 2020. 
  349. ^ Coronavirus deprives nearly 300 million students of their schooling: UNESCO”. The Telegram. Reuters. http://www.thetelegram.com/news/world/coronavirus-deprives-nearly-300-million-students-of-their-schooling-unesco-419714/. Läst 13 april 2020. 
  350. ^ Meyers, Keith H and Thomasson, Melissa, "Paralyzed by Panic: Measuring the Effect of School Closures During the 1916 Polio Pandemic on Educational Attainment" (September 2017). NBER Working Paper No. w23890. Läst 29 april 2020. Tillgänglig på SSRN: https://ssrn.com/abstract=3046419
  351. ^ Hermansson, Lisbeth (21 april 2020). ”Kraftigt ökat intresse för vandring”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7457258. Läst 23 april 2020. 
  352. ^ ””Coronaviruset kan få katastrofala följder för livebranschen””. DN.SE. 28 februari 2020. https://www.dn.se/kultur-noje/coronaviruset-kan-fa-katastrofala-foljder-for-livebranschen/. Läst 23 april 2020. 
  353. ^ EDR (2020-03-20/26). ”EDR : El repertori del coronavirus” (på katalanska). www.enderrock.cat. http://www.enderrock.cat/edr/numero313/noticia/1065/p4/. Läst 23 april 2020. 
  354. ^ Blitzer, Jonathan. ”The Group Making Beautiful Quarantine Songs on a Barcelona Rooftop” (på engelska). The New Yorker. https://www.newyorker.com/culture/culture-desk/the-boys-making-beautiful-quarantine-songs-on-a-barcelona-rooftop. Läst 23 april 2020. 
  355. ^ ”Coronavirus, il "Va pensiero" è virtuale: il coro dedicato ai medici emoziona”. La Repubblica. 22 mars 2020. https://www.youtube.com/watch?v=VubAWDQ3gco. Läst 23 april 2020. 
  356. ^ ”Corona tolvfaldigade Zoom-användandet”. Telekom idag. 25 mars 2020. https://telekomidag.se/corona-tolvfaldigade-zoom-anvandandet/. Läst 23 april 2020. 
  357. ^ [a b] ”COVID-19 Technical Brief for Maternity Services” (på engelska). www.unfpa.org. https://www.unfpa.org/resources/covid-19-technical-brief-maternity-services. Läst 5 juni 2020. 
  358. ^ ”Challenged by Coronavirus, LGBTQ Communities Worldwide Plan Digital Pride Celebrations” (på engelska). Time. https://time.com/5814554/coronavirus-lgbtq-community-pride/. 
  359. ^ Eadens, Savannah. ”LGBTQ community may be 'particularly vulnerable' to coronavirus pandemic. Here's why.” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/news/nation/2020/03/18/lgbtq-coronavirus-community-vulnerable-covid-19-pandemic/2863813001/. 
  360. ^ ”Coronavirus pandemic a perfect storm for LGBTQ homeless youth”. NBC News. https://www.nbcnews.com/feature/nbc-out/coronavirus-pandemic-perfect-storm-lgbtq-homeless-youth-n1176206. Läst 13 april 2020. 
  361. ^ ”COVID-19: Working with and for young people” (på engelska). www.unfpa.org. https://www.unfpa.org/resources/covid-19-working-and-young-people. Läst 7 juni 2020. 
  362. ^ ”COVID-19: A Gender Lens”. UNFPA. Mars 2020. https://www.unfpa.org/sites/default/files/resource-pdf/COVID-19_A_Gender_Lens_Guidance_Note.pdf. Läst 5 juni 2020. 
  363. ^ ”Sexual and Reproductive Health and Rights, Maternal and Newborn Health & COVID-19” (på engelska). www.unfpa.org. https://www.unfpa.org/resources/sexual-and-reproductive-health-and-rights-maternal-and-newborn-health-covid-19-0. Läst 5 juni 2020. 
  364. ^ ”Global Call to Action: Protecting Midwives to Sustain Care for Women, Newborns and their Families in the COVID-19 Pandemic” (på engelska). www.unfpa.org. https://www.unfpa.org/resources/global-call-action-protecting-midwives-sustain-care-women-newborns-and-their-families. Läst 5 juni 2020. 
  365. ^ ”Continuing essential Sexual, Reproductive, Maternal, Neonatal, Child and Adolescent Health services during COVID-19 pandemic”. UNFPA. 17 april 2020. https://www.who.int/pmnch/media/news/2020/SRMNCAH.pdf. Läst 5 juni 2020. 
  366. ^ [a b] ”Impact of the COVID-19 Pandemic on Family Planning and Ending Gender-based Violence, Female Genital Mutilation and Child Marriage” (på engelska). www.unfpa.org. https://www.unfpa.org/resources/impact-covid-19-pandemic-family-planning-and-ending-gender-based-violence-female-genital. Läst 5 juni 2020. 
  367. ^ [a b c d] ”Implications of COVID-19 for Older Persons: Responding to the Pandemic” (på engelska). www.unfpa.org. https://www.unfpa.org/resources/implications-covid-19-older-persons-responding-pandemic. Läst 5 juni 2020. 
  368. ^ Worland, Justin (1 april 2020). ”Global Air Pollution Has Fallen Due to the Coronavirus Outbreak, but Experts Warn It Isn't a Silver Lining” (på engelska). Time. https://time.com/5812741/air-pollution-coronavirus/. Läst 23 april 2020. 
  369. ^ Coronavirus in Europe: Epidemic or 'infodemic'?” (på brittisk engelska). BBC News. 27 februari 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-51658511. Läst 2 mars 2020. 
  370. ^ ”Coronaryktena har blivit en infodemi – därför är den farlig”. DN.SE. 8 februari 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/coronaryktena-har-blivit-en-infodemi-darfor-ar-den-farlig/. Läst 2 mars 2020. 
  371. ^ TT. ”USA: Rysk fejk-kampanj påstår att CIA ligger bakom coronaviruset”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/samhalle/usa-rysk-fejk-kampanj-pastar-att-cia-ligger-bakom-coronaviruset-6988521. Läst 2 mars 2020. 
  372. ^ [a b c d e] ”EEAS SPECIAL REPORT UPDATE: Short Assessment of Narratives and Disinformation Around the COVID-19 Pandemic” (på amerikansk engelska). EU vs DISINFORMATION. 1 april 2020. https://euvsdisinfo.eu/eeas-special-report-update-short-assessment-of-narratives-and-disinformation-around-the-covid-19-pandemic/. Läst 24 april 2020. 
  373. ^ [a b] ”Coronavirus Is a Breeding Ground for Conspiracy Theories” (på amerikansk engelska). Snopes.com. https://www.snopes.com/news/2020/02/28/coronavirus-is-a-breeding-ground-for-conspiracy-theories/. Läst 2 mars 2020. 
  374. ^ Svensson, Margareta. ”Virusutbrottet leder till rasism mot asiater”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7395035. Läst 2 mars 2020. 
  375. ^ [a b] Conrad, Maximilian (24 april 2020). ”Coronakrisen illustrerar den postfaktiska politiken”. Europakommentaren. https://europakommentaren.eu/2020/04/24/coronakrisen-illustrerar-den-postfaktiska-politiken/. Läst 24 april 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]