Coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Coronavirus

SARS-CoV-2
Denna artikel är en del av
serien om coronavirus:
Varianter av coronavirus
IBV · HCoV-229E · SARS-CoV (orsakar sars) · HCoV-NL63 · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV-2 (Varianter av SARS-CoV-2)
Covid-19-pandemin
pandemin 2019–2021 (Europa · Finland · Norge · Sverige) · provtagning · sjukdomen · vid graviditet · viruset · Långtidscovid
Egenskaper
droppsmitta · fladdermusburna virus · lunginflammation · pandemi · samhällsfarlig sjukdom · zoonos
Motåtgärder
COVID-19-vaccin · flockimmunitet · karantän · munskydd · nedstängning · smittskydd · social distansering
Sverige
Folkhälsomyndigheten · Krisinformation.se · MSB · statsepidemiolog (Anders Tegnell)
Internationellt
Europeiska läkemedelsmyndigheten · WHO (internationellt hälsonödläge)
Antal positivt testade (blått) och döda (rött) i Sverige över tid, kumulativt (heldraget) och per dag (prickat)
Antal bekräftade fall av Covid-19-smitta per 100 000 invånare i olika län (kumulativa tal).

Coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige är en del av den pågående pandemin av sjukdomen covid-19, en sjukdom som orsakas av viruset SARS-CoV-2. Symptombilden vid covid-19 kan variera från person till person. Symptomen kan ofta vara svåra att skilja från vanlig förkylning, influensa eller allergi.[1] Vissa drabbas emellertid endast av lätta förkylningssymptom med snuva, medan andra får en influensaliknande symptombild med huvudvärk, trötthet, feber, halsont och myalgi, i allvarligare fall med lunginflammation.[2]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det första svenska fallet bekräftades 31 januari 2020 i Jönköping[3] och inhemsk smittspridning bekräftades för första gången 6 mars i Stockholm. Det första dödsfallet skedde den 11 mars, även det i Stockholm. Samma dag konstaterade Världshälsoorganisationen att virusutbrottet är en pandemi och i Sverige följde flera myndighetsåtgärder. Den 19 mars utfärdades en allmän avrådan om icke nödvändiga resor inom landet och 17 mars i en EU-koordinerad aktion begränsades inresor för medborgare från länder utanför EES inklusive EU. Sveriges regering beslutade att det från och med 29 mars var förbjudet med allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer[4] och med fler än åtta deltagare sedan den 24 november 2020.[5] 4 juni meddelade Sveriges regering att avrådan från icke nödvändiga inrikes resor skulle hävas 13 juni.[6]

Pandemin drabbade våren 2020 vissa västeuropeiska länder särskilt hårt och Sverige hade EU:s fjärde högsta antal döda som smittats med Covid-19 kumulativt per capita den 2 juni.[7] Tätbebodda områden i Svealand var särskilt utsatta, men även turistorter i fjällvärlden hade smittspridning. Till skillnad från länder som nåddes tidigare av pandemin lyckades Sverige under smittspridningsvågen våren 2020 att nå sitt mål att epidemivårdens kapacitet skulle räcka, genom att smittspridningen begränsades och vårdkapaciteten byggdes ut tillräckligt. Ansvariga konstaterade dock att Sverige inte lyckades med målet att skydda äldre personer särskilt väl[8][9] och även att smittskyddsorgansationerna hade otillräckliga resurser för att klara bland annat masstestning. Sverige avbröt smittspårning bland allmänheten redan i mitten av mars[10] och nådde sedan inte uppställda mål för antal testade personer förrän i september[11].

Till skillnad från många andra länder saknar svenska myndigheter och regering genom den svenska grundlagen långtgående möjligheter att stänga ned verksamheter och tvångsisolera befolkningen. Istället tillämpades en linje som bygger på tillit, individuellt ansvar och långsamt införande av restriktioner.

Uppkomst[redigera | redigera wikitext]

På global nivå upptäcktes viruset i Wuhan i Kina slutet av 2019.[12] Den 7 januari 2020 kunde kinesiska myndigheter identifiera viruset som en ny typ av coronavirus. Viruset gavs av WHO det tillfälliga engelska namnet 2019 novel coronavirus, förkortat 2019-nCoV.[12]

Det första verifierade fallet av covid-19 i Sverige fick sin diagnos den 31 januari 2020 i Jönköping. Den sjuka var en person som varit i Wuhan i Kina.[13] Den 1 februari klassade regeringen, efter begäran från Folkhälsomyndigheten, infektionssjukdomen covid-19 som samhällsfarlig sjukdom.[14] Den 2 mars höjde Folkhälsomyndigheten risknivån i Sverige. Risken för att upptäcka nya fall i Sverige bedömdes då som mycket hög, och risken för allmän spridning i landet bedömdes som måttlig.[15] Den första inhemska smittspridningen i Sverige som inte kunnat smittspåras konstaterades hos två patienter som hade sökt vård i Stockholm 6 mars.[16][17] Den 10 mars höjdes nivån till mycket hög.[18] Det första dödsfallet inträffade den 11 mars i Stockholm.[19] Den 26 mars meddelade statsepidemiolog Anders Tegnell att Stockholms län – men ännu inte landet som helhet – kan ha nått det som inom epidemiologi kallas dag noll, det vill säga den dag när antalet allvarligt sjuka börjar öka mycket snabbt.[20]

Allmänna rekommendationer[redigera | redigera wikitext]

Se även: Handhygien

Världshälsoorganisationen (WHO) har för pandemin rekommenderat att tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten, att hålla minst en meters avstånd från varandra, att undvika att röra ögon, näsa och mun med händerna samt att stanna hemma om man har minsta symptom. Har man varit i områden där viruset finns har WHO utfärdat rekommendationer om att extra noggrant vara vaksam över symptom.[21]

Folkhälsomyndigheten har upprepat flera av dessa rekommendationer, och har uppmanat alla med symptom att stanna hemma minst två dagar efter att symptom försvunnit. Man har också i samband med pandemin rekommenderat att tvätta händerna i minst 20 sekunder, och att hosta och nysa i armvecket. En ytterligare rekommendation som tidigt utfärdades är att inte i onödan träffa äldre personer eller personer i riskgrupper, för att undvika att smitta dem.[22] Personer över 70 år och i riskgrupper har uppmanats att begränsa fysiska kontakter med andra människor under pandemin och att försöka hålla sig hemma, att undvika kollektivtrafik, affärer eller offentliga lokaler. Samtidigt har man uppmanat äldre till promenader i naturen i områden med få människor.[23]

Folkhälsomyndighetens rekommendation för gravida kvinnor har varit att vidta samma försiktighetsåtgärder som med andra smittsamma sjukdomar.[23] FN:s ansvariga organ UNFPA har konstaterat att det inte finns någon tillgänglig evidens för att gravida kvinnor skulle drabbas särskilt hårt av Covid-19, men att det är viktigt att de förändringar i immunförsvar och i kroppen i övrigt som inträffar efter graviditeten beaktas, bland annat vad det gäller tillgång till säker förlossningsvård, antenatal och postnatal vård. Man betonade också i maj 2020 vikten av att gravida kvinnor med andningssvårigheter ges hög prioritet, liksom att antenatala, neonatala och mödravårdsavdelningar separeras från identifierade Covid-19-fall.[24]

Utvärdering av rekommendationerna[redigera | redigera wikitext]

Under maj månad genomförde Folkhälsomyndigheten en utvärdering av råden för äldre, som offentiggjordes 27 maj. Sammanfattningsvis var slutsatserna i utvärderingen att de råd som tidigare hade givits skulle kvarstå, och att riskförändringen även för unga äldre (omkring sjuttioårsåldern) inte var stor.[25] Samtidigt förtydligade man i samband med att utvärderingen offentliggjordes att sociala aktiviteter och kontakter är okej utomhus, om man kan hålla avstånd. Man gav som exempel fika på avstånd utomhus, picknick, krocket, boule och liknande aktiviteter.[26]

I synnerhet är det äldre och multisjuka personer (med flera underliggande sjukdomar) som avlidit till följd av viruset. Exakt vilka som tillhör riskgrupper är inte klarlagt, men enligt Folkhälsomyndigheten är det särskilt personer som är 70 år och äldre med minst en faktor av: högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom (utom astma[27][28]), fetma och diabetes. För personer under 70 år är riskfaktorerna snarlika, men inte identiska. En riskfaktor som tillkommer för åldersgruppen är sjukdom som kan leda till allvarligt tillstånd vid luftvägsinfektion. Kontrollerade fall av medicinerat högt blodtryck eller diabetes utgör i sig troligtvis ingen förhöjd risk för åldersgruppen. Tillfälligt nedsatt immunförsvar kan eventuellt vara en riskfaktor, exempelvis i samband med cancerbehandlingar.[23]

Anders Tegnell beskrev i Aktuellt 24 mars att den svenska strategin bygger på två ben: att isolera och skydda gamla och sjuka, och att minska kontakter mellan friska och sjuka.[29] Tegnell förnekade att flockimmunitet i sig skulle vara ett mål för den svenska politiken, utan att flockimmunitet är ett tillstånd som landet förr eller senare uppnår oavsett. Istället beskrevs målet vara att bromsa smittspridningstakten tillräckligt för att undvika att sjukvården blir överbelastad, och att minimera spridningen till gamla och sjuka. Målet var inte att minimera spridningen till befolkningen i stort: eftersom man inte räknade med att vaccin skulle utvecklas i närtid ville man inte dra ut på smittspridningen och stänga ned samhället onödigt länge, då det förutom pengar och arbeten också kan kosta liv.[30] I juni sa Tegnell dock att Sverige borde ha infört vissa restriktioner tidigare, men ändå inte stängt ned samhället som andra länder har gjort.[31]

Catarina Kärkkäinen vid Timbro sade i februari 2021 att informationen från regeringen om grunden till besluten för pandemihanteringen var bristfällig. Det var oklart vilka antaganden som regeringen hade utgått ifrån och vilka avvägningar de gjort. Det gjorde det svårt att bedöma beslutens riktighet.[32]

Myndighetsåtgärder[redigera | redigera wikitext]

Folkhälsomyndigheten är expertmyndighet för smittskyddsarbete i Sverige. Myndigheten ansvarar för samordning av smittskyddet på nationell nivå och ska ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd. Folkhälsomyndigheten ska, enligt sin instruktion, även övervaka smittspridningen samt ta fram planer och initiativ till åtgärder för att hindra den.[33] Detta gäller dock bara de områden som berör själva smittspridningen, medan regeringen ansvarar för andra överväganden, bland annat vad gäller ekonomiska åtgärder.[34] Det stora myndighetsansvaret härrör ur svensk förvaltningshistoria, som delvis skiljer sig från många andra länder, inklusive Sveriges grannländer, som Danmark och Finland.[35]

Samtliga regioner i Sverige bytte strategi och avbröt smittspårningen redan i mitten av mars, på Folkhälsomyndighetens inrådan för att Stockholms region då hade nått ett kapacitetstak.[36] Sverige har, till skillnad från många andra länder, inte genomfört tvingande karantän av utlandsresenärer och utegångsförbud för befolkningen, och inte samma utsträckning stängt ned för- och grundskolor, restauranger och skidorter. Sverige har successivt infört restriktioner, och myndigheter har förändrat sina råd när läget har förändrats. Motiveringen var att man trodde att de negativa effekterna i det långa loppet skulle bli större än de positiva vid en snabb och total nedstängning, eftersom sjukvården skulle tappa personal som var småbarnsföräldrar, och eftersom befolkningens motivering att följa restriktioner annars skulle sjunka med tiden och vid senare smittspridningsvågor. Istället för direkta tvångsåtgärder har befolkningen fått tillit och större eget ansvar. De grundläggande råden är förutom god handhygien och distansering att personer med symptom och i riskgrupp ska stanna hemma, att personer som kan arbeta hemifrån ska göra det, men att samhällsviktiga funktioner ska upprätthållas så länge som möjligt.[31][22][23][34]

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson larmade i februari 2021 om mejl bestående av hot och hat, men enligt en granskning av Kvartal visade sig många mejl vara saklig kritik.[37]

Lista över förbud[redigera | redigera wikitext]

Regeringen och Folkhälsomyndigheten har genomfört följande förbudː

  • Icke-medborgares inresor från icke EU/EES-länder stoppades från 19 mars 2020. Inledningsvis gällde förbudet i 30 dagar, men har successivt förlängts. 17 december 2020 förlängdes det tillfälliga inreseförbudet till EU via Sverige till 31 mars 2021.[38]
  • Alla folksamlingar och sammankomster med över 500 deltagare, inklusive kultur- och idrottsevenemang, förbjöds tills vidare 11 mars 2020.[39] Förbudet förändrades till att från 29 mars 2020 omfatta alla allmänna sammankomster över 50 personer.[40] Från 1 november 2020 lättades förbudet till att tillåta offentliga tillställningar med max 300 sittande deltagare. Samtidigt förbjöds offentliga danstillställningar för fler än 50 personer.[41][42] Förbud mot att anordna allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta deltagare infördes 24 november 2020.[5]
  • På restauranger och barer tillåts från 24 mars 2020 enbart förtäring av mat och dryck sittande, och enbart bordsservering.[43] Från 20 november 2020 förbjöds alkoholservering efter kl 22.[44] Från 24 december 2020 skärptes förbudet av alkoholservering till kl 20.[45] Från 1 mars 2021 förbjöds serveringar att ha öppet för förtäring från kl 20.30 till 05.00.[46]
  • Besökrestriktioner på sjukhus har införts av landsting och i äldrevården av vissa kommuner. Nationellt besöksförbud i äldrevården infördes av regeringen den 31 mars 2020,[47] och upphörde den 1 oktober.[48]
  • En tillfällig covid-19-lag infördes 10 januari 2021 som ger myndigheterna möjlighet att införa begränsningar för både verksamheter och platser. Lagen ger möjlighet att begränsa storleken på folksamlingar och att stänga serveringsställen. Lagen gäller fram till 30 september 2021.[49]

Lista över rekommendationer och andra beslut[redigera | redigera wikitext]

Därutöver har en rad rekommendationer, och beslut som underlättar efterföljandet av dessa, meddelats av olika svenska myndigheter och regeringen:

  • Icke-nödvändiga resor avråds till delar av Kina (26 januari, 17 februari),[50] Iran (3 mars), Italien (6 mars) och överhuvudtaget utomlands (14 mars). Personer som återvänder från dessa länder har fått spendera två veckor i frivillig karantän i hemmet, med smittbärarpenning.[51] Icke-nödvändiga helgresor och andra resor inom Sverige avråds (19 mars),[52] liksom resor längre än 1 till 2 timmars färd med bil eller som innebär många sociala kontakter (13 maj).[53] Från och med 13 juni hävs avrådan om icke-nödvändiga resor inom Sverige,[6] och under juli och augusti hävde Sverige successivt reserestriktioner till bland annat EU-länder.
  • Personer även med minimala symptom på vad som kan vara covid-19 rekommenderas att stanna hemma. Karensdagen avskaffas tillfälligt för att säkerställa att personer som känner sig lite sjuka stannar hemma från arbetet. Tiden man kan sjukskriva sig utan läkarintyg förlängs från 7 till 14 dagar (11 mars 2020).[54]
  • Personer som är över 70 år gamla rekommenderas att stanna hemma, men kan ta promenader på avstånd från andra. Arbetsgivare i synnerhet i Stockholm rekommenderas att uppmana sina anställda att om möjligt arbeta från hemmet (16 mars).[55]
  • Distansundervisning rekommenderades för gymnasier, komvux, yrkeshögskolor, högskolor och universitet. (18 mars)[56] Skolor fick möjlighet att förlänga terminen. Gymnasier öppnades åter den 15 juni, men på högskolenivå och annan vuxenutbildning kan viss distansundervisning fortsätta under hösten 2020. Högskoleprovet i april ställs in (13 mars)[57] liksom nationella prov vårterminen 2020. (23 mars)[58] Från 15 juni ska gymnasier, Kommunal vuxenutbildning och högskolor och universitet i Sverige få öppna igen, om inte läget ändrar sig.[59]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Förskolor och grundskolor ska hållas öppna tills vidare.[60] Särskilt yngre barn har ett omsorgsbehov, och en anledning är att undvika att vårdpersonal stannar hemma från arbetet för att ta hand om sina barn eller att mor- och farföräldrar i riskzon vårdar barnen. Regeringen har beslutat att skolor som håller öppet ska få möjlighet till flexibla lösningar som distansundervisning och att förlänga terminen.[61] Gymnasieskolor, universitet, högskolor och vuxenutbildning hölls öppna under en tid, men efter att Folkhälsomyndigheten från och med 18 mars rekommenderat stängning, med vissa undantag,[62] har skolor bedrivit undervisning på distans.

29 maj ändrade Folkhälsomyndigheten sina rekommendationer, vilket innebär att gymnasier, KOMVUX och högskolor och universitet i Sverige kan öppna fysiskt igen från och med 15 juni.[59]

Under en presskonferens den 3 december 2020 meddelade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson och utbildningsminister Anna Ekström att gymnasieskolor rekommenderas övergå till distansundervisning från och med 7 december 2020 till den 6 januari 2021 på grund av den ökade smittspridningen.[63]

En undersökning genomförd 2020 visade att under pandemins första år hade 24 procent av svenskarna deltagit i undervisning på distans som ursprungligen var avsedd att ske i ett fysiskt klassrum eller motsvarande.[64]

Åtgärder gällande övriga samhället[redigera | redigera wikitext]

Alla verksamheter i Sverige måste vidta åtgärder för att minimera smittspridning.[65]

Restauranger har generellt sett inte stängts av myndigheterna. Skidanläggningar i Sälen, Vemdalen och Åre stängdes från påsklovens början den 6 april 2020.[66] Däremot har restriktioner utfärdats som bland annat förbjuder servering över disk. Restauranger och krogar som bryter mot restriktionerna och inte vidtar åtgärder kan tvångsstängas.[67]

Alla kultur- och idrottsevenemang med över 50 deltagare förbjöds från och med 27 mars.[källa behövs] I slutet av maj rapporterade kulturminister Amanda Lind och Folkhälsomyndigheten att elitidrott ska få öppna från och med 14 juni igen, förutsatt att matcher är publikfria och med enbart nödvändig närkontakt. Rekommendationen om att inte resa längre än två timmar från hemorten undantogs för elitidrotten, men gäller fortsatt för övrig idrotts- och matchverksamhet på alla nivåer, som dock också får inledas igen.[68]

Hälsa och sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Coronavirusutbrottet har medfört belastning för hälso- och sjukvården. Den 13 mars beslutade Folkhälsomyndigheten att bara testa personer på sjukhus eller som tillhör riskgrupper för det nya coronaviruset, eftersom det viktigaste var att prioritera gamla och sjuka samt personal inom vård och omsorg. I maj beslutades att många fler ska testas eftersom det finns kapacitet att testa 100 000 personer i veckan.[69]

Beredskap[redigera | redigera wikitext]

Bedömare i både Sverige och internationellt hade innan pandemin insett att världen förmodligen skulle drabbas av en pandemi inom en snar framtid.[70][71] Folkhälsomyndigheten bedömde i februari 2018 att Sveriges beredskap inför en pandemi var god.[70] Samma bedömning gjordes av bland annat statsepidemiolog Anders Tegnell i samband med H1N1-pandemin 2009.[72] Mia Brytting, enhetschef för laborativ virus- och vaccinövervakning på Folkhälsomyndigheten,[73] menade att man hade många medel för att lindra en influensapandemi.[70] Exempelvis deltog man i ett globalt nätverk med andra länder under Världshälsoorganisationen för att utbyta information från misstänkta virusutbrott. Dessutom hade man tecknat avtal om prototypvaccin med Glaxo Smith Kline, och köpt in antivirala läkemedel.[70] Folkhälsomyndigheten har ansvar för nationella beredskapslager av beredskapsläkemedel, och att ta fram rekommendationer för hur dessa ska användas. Sveriges regering gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att säkerställa att det finns tillgång till behandling med vaccin vid en pandemisk influensa.[74] Pandemier utreds även som ett särskilt hälsohot i den av regeringen i augusti 2018 tillsatta utredningen Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S2018:09). Utredningen ska enligt planen slutredovisas 30 september 2021.[74]

I 2019 års Global Health Security Index, framtagen och utgiven av Johns Hopkins Center for Health Security, ansågs Sverige vara en av de "mest välförberedda" länderna i världen på en epidemi eller pandemi, rankat 7:a totalt. Sverige ansågs vara ett av de länder som i högst grad kunde förhindra framväxten av en ny patogen, ett av de länder som snabbast kunde upptäcka en epidemi liksom kunde rapportera en epidemi av internationella mått, och ansågs i allmänhet utgöra en lågriskmiljö. Sveriges hälso- och sjukvård fick dock ett lägre betyg, med frågetecken kring om den var tillräckligt utbyggd och robust för att kunna behandla sjuka och skydda anställda i vården.[75] Innan Coronavirusutbrottet hade Sverige ett relativt lågt antal sjukhusplatser per capita, med 2,2 sängar per 1 000 invånare (2017).[76] Antalet platser i intensivvården var 5,8 per 100 000 invånare.[77] Bägge dessa siffror var lägre än de flesta EU-länderna. Det totala antalet platser i intensivvården i svensk sjukvård var 526.[78]

I februari 2020 svarade socialminister Lena Hallengren på skriftlig fråga från riksdagsledamöterna Clara Aranda (SD), Camilla Waltersson Grönvall (M) och Alexandra Anstrell (M) om Sveriges beredskap vid pandemiutbrott. Hallengren beskrev i sitt svar att Sverige har omfattande beredskapsplaner på nationell, regional och lokal nivå, planer som även omfattar "den sjukdom orsakad av det nya coronaviruset (2019-nCoV) som nu har ett utbrott i Asien."[74] Hon beskrev vidare hur det operativa arbetet sker på regional och lokal nivå, men samordnas på nationell nivå av Folkhälsomyndigheten. Varje region har en smittskyddsläkare som ansvarar för att ta fram en regional pandemiplan, i samverkan med regionernas beredskapsansvariga. Via Världshälsoorganisationen, Europeiska unionen och Europeiska smittskyddsmyndigheten konstaterade hon vidare att man har internationellt samarbete kring beredskap.[74] För samordning av beredskapsarbete och i samband med en pandemi har Folkhälsomyndigheten bildat en nationell pandemigrupp, med representanter från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Läkemedelsverket, Arbetsmiljöverket, Sveriges Kommuner och Regioner och länsstyrelserna.[79]

I slutet av februari 2020 rapporterade Sveriges Radio Ekot att den svenska sjukvården hade tillräckligt med personlig skyddsutrustning för att kunna klara av att vårda 100 coronasmittade patienter i 14 dygn. Flera regioner hade redan då inlett arbetet med att bygga upp buffertar av sjukvårdsmaterial, samt se över möjligheten att ställa om sjukvårdens resurser.[80]

Historiskt har Sverige haft beredskapslager, vilket dock har avskaffats, vilket man exempelvis inte gjort i Finland. Socialminister Lena Hallengren har uttryckt självkritik om beredskapslagrens avskaffande, och hon och flera andra har menat att beredskapslager bör återinföras och återuppbyggas.[81][82]

Omprioritering och utbyggnad av vårdkapaciteten[redigera | redigera wikitext]

På många platser i Sverige koncentrerades resurser under mars månad till intensivvård, vilket innebar att vård som kan anstå ställdes in. Vissa landsting ställde in alla planerade (icke-akuta) operationer för att spara skyddsutrustning, införde besöksrestriktioner för närstående på sjukhus och ersatte fysiska patientmöten med videomöten där så var möjligt.[83][84][85][86] Genom att vården ställt om till fler intensivvårdsplatser och minskat antal planerade operationer har många operationer skjutits upp. Från mitten av februari till april har antal planerade operationer minskat med 63 procent.[87] Johnny Magnusson, regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen, menade att det kommer att skapa vårdköer under lång tid framöver.[88]

Tidigt i utbrottet började man i många regioner att kraftigt bygga ut antalet intensivvårdsplatser.[89] Socialstyrelsen genomförde i januari 2020 en kartläggning av landets intensivvårdskapacitet med isolering men ville inte lämna ut resultatet till media, med hänvisning till att siffrorna ”skulle kunna medföra att samhällets säkerhet skulle äventyras om de blev kända”.[90] Socialstyrelsen fick regeringsuppdrag 18 mars att samordna utbyggnaden av kapaciteten.[91] I många regioner byggdes antalet intensivvårdsplatser ut under april 2020, och i Stockholm byggde man tillsammans med Försvarsmakten om Stockholmsmässan i Älvsjö till ett fältsjukhus.[89] I början av juni påbörjades en avveckling av fältsjukhuset i Älvsjö, utan att någon patient hade behövt vårdats där. Region Stockholms hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson menade att det berodde på att mobiliseringen vid akutsjukhusen hade överträffat förväntan.[92]

I slutet av maj 2020 hade det inte varit någon generell brist på intensivvårdsplatser i Sverige. Dessutom fanns det möjligheter att utöka platserna vid behov, och fördela patienter mellan sjukhus. Covid-19 hade i april stått för cirka 60 procent av intensivvårdens platser. Det har funnits ett överskott av platser på cirka 20 procent. Eftersom landets regioner drabbats olika hårt förekommer avvikelser. Region Sörmland har flyttat flera patienter till andra regioner för att avlasta sin egen region.[93] Beredskapen att vid behov flytta patienter mellan regionerna stärktes med helikoptrar från försvaret och även med ambulanser från försvaret.[94][95] Situationen var sammantaget under mitten av april bättre än vad många hade befarat, och exempelvis Karolinska universitetssjukhuset hade fortfarande kapacitet för fler intensivvårdspatienter. Det samma gällde för landet som helhet.[96] I samband med det rapporterades också att över 80 procent överlever intensivvården i Sverige, vilket är högre än i många andra länder, samt att allt fler skrevs ut från intensivvården.[97]

Den 31 mars rapporterade SVT att 3 läkare och 2 sjuksköterskor tillhörde de IVA-vårdade patienterna i Stockholm.[98] I samband med nyheten uppmärksammades också en tveksamhet som många av de anställda inom vården som arbetar med insjuknade patienter känner, då kraven på skyddsutrustning hade sänkts.[99] Sverige hade också en brist på skyddsmaterial och desinfektionsmedel (handsprit).[100] Den 13 april meddelade Socialstyrelsen att Sverige hade fått en bättre tillgång på handsprit.[101]

För det fall att intensivvårdens kapacitet inte skulle räcka för covid-19 förtydligade socialstyrelsen sina etiska riktlinjer för prioritering av akutsjukvård. I det läget prioriteras den som har tillräckligt god hälsa för att klara intensivvård. Andra faktorer, såsom hemort, ska inte ha betydelse, utan patienter ska i övrigt behandlas lika.[102]

Äldrevård[redigera | redigera wikitext]

Trots global brist på data har aktörer som Världshälsoorganisationen och FN:s befolkningsfond kunnat konstatera att äldre personer tillhör riskgrupper i samband med covid-19.[104] Äldre som bor på äldreboenden, särskilt inom äldrevård, är i synnerhet sårbara för infektioner och kan påverkas mycket allvarligt av Covid-19.[104] Samtidigt kan äldre som lever ensamma ha svårt att få tillgång till korrekt information, mat, medicin och andra nödvändigheter i när social (fysisk) distansering är rekommenderad, och när civilsamhället på grund av nedstängning begränsats.[104]

Coronasmitta på vårdboende för äldre har orsakat många dödsfall i Sverige.[105] Coronasmitta har också drabbat många vårdboenden i resten av landet.[106][107] Tidiga studier indikerade att smitta kunde ha kommit in på äldreboenden genom sjukhusbesök, nyinflyttade, symtomfri personal och besök från innan besöksförbudet.[108] Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten tog därför fram ytterligare råd och rekommendationer, för att bättre kunna skydda äldre på boenden.[109][110] Samtidigt rapporterade Socialstyrelsen 23 maj att dödstalen på särskilda boenden inte var "uppseendeväckande mycket högre" under januari till april än under vanliga influensasäsonger. Dock visar statistik på en ökning av antalet döda äldre från början av april. Under april 2020 (vecka 13 till 17) hade 655 av 100 000 personer över 70 dött, jämfört med 470 personer år 2019.[111][112]

Kritik väcktes också, bland annat från Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, om att många på särskilda och andra äldreboenden inte fick vård på sjukhus, utan bara palliativ vård vilket han liknade vid dödshjälp.[111] Sörmlands Media fann vid sin granskning att riktlinjer från Socialstyrelsen resulterat i att Region Sörmland och kommunerna hindrat de boende i särskilda boenden från att få sjukhusvård. [113] Thomas Lindén på Socialstyrelsen menade dock att den symtomlindrande behandlingen på äldreboendet i många fall var den bästa vården för människor i livets slutskede.[111]

Den 24 november 2020 publicerade IVO en rapport med hård kritik mot regionerna: "IVO konstaterar allvarliga brister hos regionerna vad gäller medicinsk vård och behandling av personer på särskilda boenden för äldre under covid-pandemin. IVO gör bedömningen att ingen av regionerna har tagit det fulla ansvaret för att säkerställa en individuellt behovsanpassad vård och behandling....... Utifrån den granskning av journaler som IVO genomfört så har ungefär en femtedel av personerna på äldreboendena inte fått någon individuell läkarbedömning".[114]

Forskning om vaccin och andra läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Över hela världen pågår ett intensivt arbete för att ta fram vaccin och läkemedel mot Covid-19. Forskare har börjat samarbeta på sätt som man inte tidigare har gjort, en stor del av världens samlade forskarkår inom läkemedel fokuserar på samma sak och nästan all annan forskning har avbrutits eller pausats.[115] Detta arbete har lett till flera utvecklade kandidater till ett vaccin mot den rådande pandemin.

Den 24 februari 2020 meddelade Folkhälsomyndigheten att man i Sverige har lyckats odla viruset av isolat från en svensk patient. Detta resultat kommer kunna delas med andra forskare och tros kunna bli ett viktigt steg för att öka förståelsen för viruset och sjukdomen samt för att kunna utveckla läkemedel och vaccin.[116]

Professorn i biomedicinsk analys Matti Sällberg leder det svenska arbetet med ett dna-vaccin mot Sars-CoV-2 tillsammans med Ali Mirazimi och Gustaf Ahlén.[117] Sällberg har under de senaste tio åren arbetat med att utveckla andra dna-baserade vaccin mot sjukdomar som hepatit B och blödarfeberviruset Krim-Kongo som sprids med fästingar. Med den nya gentekniken står vaccinutvecklingen inför något av en revolution. Istället för avdödat virus eller virusproteiner består vaccinet av utvalda delar av virusets DNA eller RNA. Målet är att hitta ett vaccin som inte bara skyddar mot det virus som nu sveper över världen, utan även mot kommande coronapandemier. Karolinska institutet leder det nystartade projektet ”Open Corona” som fått 30 miljoner kronor från EU för att utveckla ett vaccin mot Sars-CoV-2.[118] Forskningssamarbetet sker tillsammans med två biotech-företag: Cobra Biologics producerar plasmiderna och Adlega utför de toxikologiska studierna.[119]

Vaccineringsprogram[redigera | redigera wikitext]

Efter att de första doserna Comirnaty-vaccin levererats till Sverige 26 december 2020 inleddes vaccineringen den 27 december.[120][121] I den första fasen vaccineras de med särskilt behov av skydd.[120] I den andra fasen som inleds i februari omfattas även vårdpersonal och personer över 70 år.[121]

Smittspridning[redigera | redigera wikitext]

Första vågen våren 2020[redigera | redigera wikitext]

Sverige följde Italiens utveckling med nära tre veckors eftersläpning under större delen av mars och april, fyra veckors eftersläpning vid mitten av maj och sex veckors eftersläpning vid mitten av juni, vad gäller rapporterade avlidna i covid-19 per capita. Under mars månad låg avlidna per capita i fas med Danmark och något under Storbritannien. Under april ökade de inrapporterade dödstalen avsevärt snabbare i Sverige än i Danmark, och Sverige passerade Storbritannien och Nederländerna tidigt i maj, och Frankrike den 2 juni. Sverige hade därmed fjärde högst antal rapporterat döda per capita i EU i början av juni.[7][122][123][124]

Belgien, som till skillnad från Sverige hade genomfört en omfattande nedstängning, fick sitt första dödsfall ungefär samtidigt som Sverige, men hade i början av maj högst dödstal per capita i världen.[125] Belgien har liknande befolkningstäthet som Stockholms län, och hade också liknande antal avlidna per capita som Stockholms län fram till mitten av juni. Det finns vissa skillnader i vilka dödsfall som rapporteras in i olika länder, och olika länder har ändrat rapporteringsstrategi under pandemins gång. Det gör att det är svårt att dra exakta slutsatser om eventuella skillnader i sjukdomens faktiska utbredning eller dödlighet mellan olika länder.[126][127]

En sammanställning av överdödligheten, med viss reservation för varierande mätmetoder, visade att Sverige hade högst överdödlighet av de nordiska länderna men samtidigt lägre än två tredjedelar av länderna i Europa.[128]

Superspridarhändelser[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är det ovanligt med så kallade superspridare, personer som bidrar till att viruset sprids till oproportionerligt många.[129] Superspridaren är som regel inte medveten om att hen är extremt smittsam.

  • Boston, februari 2020: Efter företaget Biogens årliga chefskonferens i hotellet Marriott Long Wharf insjuknade drygt 100 av de 175 deltagarna.[130] Forskning har senare kunnat härleda runt 300.000 fall till smittspridningen under konferensen, främst i USA, Australien, Sverige och Slovakien.[131]
  • Ischgl, februari-mars 2020: En schweizisk servitris vid nöjesstället Kitzloch bar på viruset den 5 februari men fortsatte arbeta och testade sig först den 9 mars. Under tiden smittades samtliga i personalen och tusentals skidturister från olika länder.[132]
  • Stockholmsförort, mars 2020: Efter en 60-årsfest i en villa insjuknade runt 70 av ett hundratal deltagare.[133]
  • Kåge, april 2020: En lärare på Kågeskolan dog och 18 av de 76 anställda som testades visade sig bära på smittan. De 500 eleverna skickades hem men testades inte.[134]
  • Jönköping, maj 2020: Runt 20 patienter och 40 anställda vid ortopediska kliniken på Länssjukhuset Ryhov insjuknade, varav fem senare dog.[135]
  • Vrångö, maj 2020: En ekumenisk sammankomst med tre kyrkokörer den 24 maj ledde till att ett tiotal öbor smittades.[136]
  • Malmö, juni 2020: Tolv anställda vid neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus smittades i ett utbrott.[137]
  • Västervik, augusti 2020: Vid en icke namngiven avdelning på Västerviks sjukhus drabbades två patienter, en anhörig och åtta i personalen av viruset. Viruset misstänktes ha förts in på avdelningen av en superspridare.[138]
  • Burgsvik, oktober 2020: Efter en musikkväll på Fiket insjuknade 30 av de 32 i lokalen. En av de smittade avled senare. De två som undslapp var immuna efter att tidigare ha varit smittade.[139][140]
  • Uddevalla, november 2020: En superspridare misstänks ha fört in smittan på två äldreboenden, vilket ledde till att 38 boende och 35 i personalen smittades.[141]
  • Kalmar, december 2020: Den 23 december gick Kalmarfängelset upp i stabsläge efter att en i personalen hade konstaterats smittad av Covid-19. Mellan jul och nyår spreds smittan till 48 av de 57 intagna samt många anställda.[142]

Regional spridning[redigera | redigera wikitext]

Kumulativt antal bekräftade fall per 100 000 invånare i Sveriges län över tid. (Kumulativt antal döda per 100 000 inom parentes.) Listan över län är sorterad i avtagande ordning efter kurvornas senaste värde. Örebro, Stockholms, Jämtlands och Sörmlands län hade högst antal fall i relation till deras folkmängder den 13 juni, medan Skåne län hade lägst nivå, och låg ungefär 9 veckor efter Stockholm i utvecklingen. En brytpunkt syns när teststrategin ändrades kring 13 mars. Den kan skilja mellan län. Logaritmisk vertikal axel. Datakällor: Folkhälsomyndigheten,[143] SCB[144].

Efter att sportlovsresenärer i Stockholmsregionen återvänt hem från bland annat Italien och Schweiz inträffade en puckel i kurvan över antalet smittade. Det skedde framförallt omkring sportlovets slut den 1 mars och fem dagar framåt.[145][146] Skidliftar och afterski i fjällvärlden var öppet fram till påskloven. I samband med sportlov och påsklov spreds smittan även till Jämtland–Härjedalen som tillfälligt toppade statistiken, men utvecklingen stagnerade där mellan loven.[145]

Den 7 april rapporterade Sveriges Radio att stadsdelar i Stockholms län med mer trångboddhet, som Rinkeby, Kista, Spånga och Tensta, officiellt kallade utsatta områden, hade den högsta andelen av smittade i Stockholm med 400 smittade per 100 000 invånare. Detta motsvarade tre gånger fler än genomsnittet för Stockholms län.[147][148] Den 21 april hade skillnaderna bestått och Rinkeby Kista hade 640 smittade per 100 000 invånare och Spånga och Tensta 580 per 100 000 mot Stockholms genomsnitt 260 per 100 000.[149] De mest drabbade stadsdelsområdena i Stockholms kommun sett till totalt antal döda per capita var den 5 juni Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen.[150] Anders Tegnell sade att "Det finns absolut aspekter på den här smittan som talar för att trångboddhet är en riskfaktor."[151]

Andra tätt bebodda län, Skåne och Västra Götaland, hade under våren 2020 lägre smittspridning än Stockholm i utvecklingen av antal smittade per capita fram till mitten av juni.[145][152]

Antal bekräftade smittfall i relation till folkmängden var högst i Sörmlands, Örebro, Jämtlands och Stockholms län (totalt sedan start till den 13 juni), och lägst i Skåne län.[145] Flera av länen är på pendlingsavstånd från varandra. Antal döda i relation till folkmängden var högst i Stockholms län följt av Sörmlands, Västmanlands och Dalarnas län, och lägst i Blekinge län (totalt sedan start till den 13 juni).[145]

De hårdast drabbade svenska kommunerna mätt i avlidna per capita från start fram till den 5 juni var Älvkarleby, Kramfors, Laxå, Borlänge, Vingåker, Gnesta, Katrineholm och Upplands Väsby.[150]

Testmetodik[redigera | redigera wikitext]

Sverige valde att upphöra med smittspårning och övergick i mitten av mars till att endast testa sjukvårdspersonal, äldre och de som tas in på sjukhus.[153][154][155] Antalet verkligt smittade antas därför vara betydligt högre än vad som redovisades under de veckorna.[156] Under sista veckan i mars genomfördes en stickprovsundersökning som visade att 2,5 % av Stockholms befolkning var smittade.[157] Man satte samtidigt upp mål för att bygga ut testkapaciteten.[158]

I ett nyare coronatest som gjorts på blodgivare i Stockholmsområdet i mitten av april visade det sig att minst 11 av 100 hade utvecklat antikroppar. Den egentliga siffran troddes då vara högre eftersom testet gjordes någon vecka tidigare, och då det tar cirka 14 dagar efter infektionen innan man utvecklar antikroppar. Testet var inte heller 100-procentigt känsligt, utan hade en sensitivitet på 70–80 procent. Några befarades dessutom testa negativt trots att de haft det. Ingen testar dock falskt positivt.[159]

Under maj och juni 2020 inleddes en diskussion om antalet tester som gjordes i Sverige. Ett mål sattes under april upp av regeringen om att 100 000 skulle kunna testas i veckan, men under maj testades ungefär 30 000 i veckan.[160] Emma Frans menade att antalet tester behövde ökas, för att få mindre sjukdomsbortfall på arbetsplatser, bidra till mer kunskap om smittspridningen, och bättre förståelse för sjukdomen.[160] Lena Hallengren uttryckte i slutet av maj att det fanns kapacitet att testa 100 000 i veckan, men att olika regioner, som i hög grad ansvarar för testerna, av olika anledningar inte skalat upp antalet tester.[161] En politisk diskussion utlöstes, där Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare, ville öka målet till 150 000 i veckan,[161][162] och Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Jonsson efterfrågade i en debattartikel i Dagens Nyheter en förändrad strategi, med fokus på att aktivt testa fler, återuppta smittspårning, tillfälligt ändra smittskyddslagen, att bryta smittkedjan och öka möjligheten för regionala insatser.[163][164] I början av juni öronmärkte regeringen 6 miljarder kronor för att öka antalet tester, vilket kompletterades med ett avtal mellan stat, kommuner och regioner, för att få fart på testningen. Dock skulle fortsatt testning enbart ske efter medicinsk bedömning.[165]

Andra våg hösten 2020[redigera | redigera wikitext]

Hösten 2020 tog smittspridningen ny fart i Sverige efter att ha varit mycket låg under sommaren. Under november nådde smittspridningen vissa dagar över 5000 bekräftat sjuka dagligen.[166] Antalet inläggningar inom sjukvården ökade igen. Flera medier började prata om en andra våg av smittspridning, även om Anders Tegnell inledningsvis helst undvek att använda det begreppet.[167] Enligt Tegnell kännetecknades den dock bland annat av en större geografisk spridning, och att storstäderna inte var lika tydliga centrum för smittspridningen. Den andra vågen tilltog när vädret blev kallare, vilket kan ha spelat in av flera orsaker.[168] Smittspridningen tilltog under den här vågen senare i Sverige än i många andra länder, företrädesvis i södra Europa. Inledningsvis hade Folkhälsomyndigheten hopp om att smittspridningen därför skulle kulminera och ebba ut tidigare, och att den andra vågen skulle bli mildare.[169]

I likhet med den första vågen drabbades Sverige betydligt hårdare än övriga Norden, i synnerhet Norge och Finland, medan smittspridningen var i paritet med övriga Europa, såsom Nederländerna, Belgien, och Storbritannien. Det var i slutet av 2020 oklart vad som föranledde dessa regionala skillnader.[170]

Tredje våg våren 2021[redigera | redigera wikitext]

I början av mars 2021 påtalade Folkhälsomyndigheten risken för en tredje våg. I scenarior som sträckte sig från mars till maj pekade man på stora risker för en sådan tredje våg, om inte rekommendationer och regler följs. Man pekade på att fler åtgärder, såsom begränsningar och nedstängningar av verksamheter, kunde bli nödvändiga om inte smittspridningen avtog. Man hoppades på att smittspridningen och antalet svåra sjukdomsfall skulle kunna stävjas av tilltagande vaccination, men ökad förekomst av muterade virusvarianter bidrog till det ökade behovet av att stävja smittspridningen jämte vaccinationsprogrammen.[171]

Samhälleliga konsekvenser[redigera | redigera wikitext]

Många företag, inte minst inom tjänstesektorn, tvingades att anpassa sin verksamhet till folkhälsomyndighetens rekommendationer och förbud utfärdade av regeringen.

Ekonomiska konsekvenser under 2020[redigera | redigera wikitext]

Pandemin riskerar att få stora ekonomiska och samhälleliga konsekvenser, både direkt genom de konsekvenser som covid-19 ger och indirekt genom de åtgärder som olika länder och områden genomför för att stoppa smittspridningen. 12 mars 2020 rasade Stockholmsbörsen med 11,13 procent,[172] efter Donald Trumps beslut om att stoppa flygresor från Schengenområdet till USA. Det är den högsta noterade nedgången på en dag som har uppmätts på OMX30. Från årsskiftet fram till och med 19 mars hade börsen gått ner med 24,53 procent.[173] Globalt har finansmarknaden påverkats negativt av reseförbud som har införts, stängda gränser och lockdown.[174]

Nedstängningen av allt fler sektorer gjorde att många företag snabbt tvingas dra ner på verksamheten. Stefan Fölster kalkylerade i en debattartikel på Svenska Dagbladet att 14 procent av svenska företag skulle bli konkursmässiga inom tre månader av den rådande isoleringen, och 22 procent om isoleringen sträcks ut till ett halvår. Effekten av det, menade han, skulle bli en allmän kreditkris.[175] Kerstin Hessius, VD vid Tredje AP-Fonden, uppmanade Sverige och världen att sluta med nedstängningen, med argumentet att fler skulle dö av de ekonomiska och finansiella konsekvenserna än pandemin i sig.[176]

För att bemöta de ekonomiska konsekvenserna presenterade regeringen 16 mars ett paket för stöd åt drabbade företag med korttidsvarsel, där staten tar över ansvaret för sjuklön och medger uppskov i skattebetalningar.[177] 11 mars avskaffade även regeringen karensdagen, för att sjuka inte skulle tveka att vara hemma.[54] Inrikesminister Mikael Damberg konstaterade också i Aktuellt att man skulle se över möjligheter till ytterligare åtgärder riktade åt små- och medelstora företag, som har svårt att utnyttja de åtgärder som presenterades 16 mars och som ofta verkar i flera av de särskilt utsatta sektorerna, som turistnäring och hotell och restauranger.[30][död länk] Den 25 mars presenterades således ytterligare ett krispaket, riktat till små och medelstora företag, och som omfattade 150 miljarder kronor. Förslagen innefattade tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter, en statlig lånegaranti där staten garanterar 70 procent av lån från bankerna till företag, tillfällig rabatt för hyreskostnader, sänkt skatt till småföretagare samt anstånd för skatteinbetalning åt egenföretagare.[178]

SAS Sverige meddelade 15 mars att bolaget tvingas reducera verksamheten kraftigt och dra ner personalen med 10 000 personer, det vill säga 90 procent av personalen.[179] SAS varslade 28 april 5000 anställda. Varslet rör 1 900 heltidsanställda i Sverige, 1 700 heltidsanställda i Danmark och 1 300 heltidsanställda i Norge.[180] Bilindustrin i Sverige har permitterat stora delar av sin personal på korttid: Biltillverkaren Nevs permitterade i mars 1 600 personer varav hälften i Sverige. I april kommer 400 personer i Sverige att kortidsarbeta för Nevs. Volvo Cars permitterade den 26 mars 25 000 personer i Sverige men fabriken i Torslanda öppnade produktionen igen den 20 april, liksom fabrikerna i Gent i Belgien. Produktionen anpassades efter efterfrågan. Volvo Cars varslade den 29 april 1300 personer i Sverige.[181] Scania permitterade 19 000 personer den 26 mars och ska öppna produktionen igen den 20 april. Fabriken i Brasilien öppnar den 13 april. Volvo AB (Lastvagnar) permitterade 20 000 personer den 23 mars och kommer att börja med öppna motorfabriken i Skövde. Volvo AB fabriker i Kina och Japan är öppna. Llikaså har flera andra metallindustrier som SKF och Sandvik permitterat.[182]

Regeringen meddelade den 31 mars att arbetslösheten beräknas öka till runt nio procent under 2020 och att BNP förväntas sjunka med cirka fyra procent. Totalt varslades 36 800 svenskar från sina jobb under mars 2020 vilket var den högsta siffran någonsin i Sverige.[183] Antalet nyinskrivna på arbetsförmedlingen ökade från 14 211 till 25 350 mellan vecka 13 och vecka 14 2020.[184] I vårbudgeten fanns två scenarier. Ett sämre utfall där regeringen har räknat på ett alternativt scenario där coronakrisen blir betydligt mer långdragen. Man räknar då med att BNP skulle minska med 10 procent och att arbetslösheten skulle stiga till 13,5 procent. Det ska ställas mot huvudscenariot i regeringens prognos med en arbetslöshet på 9 procent under 2020 och 2021.[185] Arbetslösheten i Sverige ökade med 100 000 personer från mars och var den 20 april 8 procent, och 410 000 personer.[186]

Vårdskuld[redigera | redigera wikitext]

Under 2020 genomfördes 23 procent färre operationer än tidigare år i Sverige. Färre besökte läkare, exempelvis akutmottagningar, diabetes-, stroke- och psykvården. Sannolikt lades många av dessa fall på landets vårdkö och blev en vårdskuld inför framtiden. Cirka 6 000 färre fall av cancer diagnosticerades. Upptäckten av dem fördröjdes sannolikt och fallen riskerar att bli svårare att behandla när de väl diagnosticeras.[187]

Konsekvenser för kultur och idrott[redigera | redigera wikitext]

Pandemin, och inte minst begränsningen på större sammankomster än 500 personer, och efter 27 mars högst 50 personer, har haft stor påverkan på idrott och kultur. Flera lagsporter, bland andra basket, innebandy och ishockey, valde exempelvis att avsluta sina säsonger i förtid.[188][189] De sista matcherna i bland andra ishockey och bandy spelades utan publik, och likså SM-finalerna i bandy och futsal. Hanteringen av de sportsliga konsekvenserna har varierat. I Ishockey valde man exempelvis att inte utse någon svensk mästare eller flytta upp eller ned något lag i seriesystemet medan man inom innebandyn utsåg seriesegrarna till svenska mästare och flyttade ner de sämsta lagen och flyttade upp de bästa lagen planenligt, trots att inte alla serier var färdigspelade.

På samma sätt har förbudet mot större folksamlingar tvingat teaterföreställningar, museer, konserter, biografer och liknade att stänga eller ställas in. Kulturminister Amanda Lind presenterade ett stöd på en miljard kronor, där 500 miljoner kronor är ett direkt stöd till kulturen. Stödet gällde dock inte statliga myndigheter, som Dramaten och Kungliga Operan.[190] Vissa konsertlokaler, teatrar, museer och liknande har försökt nå ut med sin verksamhet via streaming och andra digitala lösningar, och vissa evenemang har tvingats genomföras utan publik men istället TV-sänds.

Rekommendationerna omkring fysiska avstånd och restriktionerna angående folksamlingar påverkade verksamheten på landets kommunala bibliotek. Under stora delar av våren av sommaren upphörde många biblioteksfilialer med sin publika verksamhet, alternativt begränsade tillgängligheten. Efter en lättnad i pandemitrycket på sensommaren öppnades verksamheterna till stora delar igen. På senhösten 2020, parallellt med stigande dödstal och andel smittade, återinfördes begränsningar på biblioteken.[191] Bland annat tog många kommuner bort datorer, kopiatorer och besöksstolar, i ett försök att minska mängden besökare och längden på deras besök. Sedan regeringen och FHM strax före jul meddelat skärpta regler för "icke-nödvändig" verksamhet,[192] stängde många kommuner helt sina bibliotek.[193] Frågan om vems ansvaret för stängningen var, och om det hade laglig grund, väckte debatt.[194]

Påverkan på resor[redigera | redigera wikitext]

En allmän avrådan om icke-nödvändiga utrikes resor utfärdades av utrikesdepartementet den 14 mars 2020, och har successivt förlängts till den 15 juli.[195][53] Folkhälsomyndigheten avrådda den 19 mars från icke nödvändiga helgresor och andra resor inrikes.[52] Den 13 maj meddelade statsminister Löfven en rekommendation om att inrikes resor endast bör ske inom en till två timmars restid med bil ifrån hemorten, och då under vissa förutsättningar. Dessa är att inrikesresenärer använder sunt förnuft, stor försiktighet och ännu större eget ansvar så att risken för smittspridning i samband med den här typen av resor minimeras. Det som är avgörande är hur man tar sig till resmålet, vilka man umgås med och hur man rör sig på den plats som man besöker.[53]

Utrikesdepartementet gav ingen information om att de skulle hjälpa medborgare som är fast utomlands med hemresa, utan uppmanade svenskar utomlands att be om hjälp från ansvarig resebyrå, flygbolag eller försäkringsbolag. Man räknade med att flera tusen svenskar är fast utomlands.[196] Bland annat hade Peru helt stängt gränserna för både in- och utresor i upp till fyra veckor, vilket innebar att det fanns svenskar i Peru som inte kunde ta sig hem.[197] Danmark fick Peru att acceptera att ett charterplan fraktade hem danskar och en del andra nordbor den 2 april och på detta exempel gick också ett charterplan från Peru till Sverige den 7 april. SAS flög båda planen.

Den 17 mars kom Europeiska unionen överens om att stänga de yttre gränserna för icke nödvändiga resor i åtminstone 30 dagar. Europeiska medborgare omfattades dock inte av förbudet, och även om många inre gränser också stängdes tillät de flesta EU-länder medborgare att återvända hem via transit.[198] 14 mars stängde exempelvis Danmark sina gränser för alla utan giltigt skäl, exempelvis arbete. Det var dock tillåtet att resa hem via Danmark. Godstransporter ska inte påverkas. Danska polisen konstaterade: "Personer som korsar den danska gränsen för att komma hem, till exempel svenskar som har varit på semester i utlandet, kommer anses ha ett giltigt skäl för inresa. Det samma gäller vid transit på flygplatsen, och för flygpersonal.”[199]

Inrikesflyget i Sverige har nästan helt upphört. Norwegian stoppade allt inrikesflyg i april månad.[200] Flygbolaget BRA hotas av konkurs och ställer in alla inrikesflyg.[201] Sas har enstaka plan i bruk som flyger på 4 destinationer från Arlanda: Kiruna, Luleå, Umeå och Visby.[202] Även lokaltrafiken har minskat kraftigt. Skånetrafiken har fått ett halverat resande sedan mitten av mars.[203] Västtrafik har minskat till cirka 50 procent av det normala resandet.[204] Storstockholms lokaltrafik har också minskat resande.[205]

I juni annonserade den finska inrikesministern Maria Ohisalo att svenska turister var förbjudna att resa in i Finland, medan turister från övriga Norden var välkomna. Även Danmark och Norge stängde gränserna för svenskar men planerade att öppna gränserna för övriga nordbor 15 juni.[206]

Riksdagen[redigera | redigera wikitext]

Ett diagram över riksdagen med 55 ledamöter.

Den 16 mars 2020 kom riksdagspartiernas gruppledare överens om att, på grund av coronaepidemin, minska ned antalet närvarande riksdagsledamöter till 55 stycken vid omröstningar.[förtydliga] Enligt Riksdagens hemsida ligger samtliga gruppledare för de åtta riksdagspartierna bakom initiativet till minskat antal ledamöter. Enligt Moderaternas gruppledare Tobias Billström fördelas mandaten procentuellt enligt valresultatet så att proportionerna i kammaren behålls.[207][208] Partierna tilldelades voteringsmandat enligt följande[209][210]:

Parti Antal mandat före
den 16 mars 2020
Andel av 349 mandat Antal mandat efter
den 16 mars 2020
Andel av 55 mandat
Socialdemokraterna 100 28,65 % 16 29,09 %
Moderaterna 70 20,06 % 11 20,00 %
Sverigedemokraterna 62 17,77 % 10 18,18 %
Centerpartiet 31 8,88 % 5 9,09 %
Vänsterpartiet 27[b 1] 7,74 % 4 7,27 %
Kristdemokraterna 22 6,30 % 3 5,45 %
Liberalerna 19[b 1] 5,44 % 3 5,45 %
Miljöpartiet 16 4,58 % 3 5,45 %
Partilös 2[b 1] 0,57 % 0 0 %

Delar av riksdagsarbetet och möten övergick till att föras över videokonferenser.[a]

Arbetsplatser[redigera | redigera wikitext]

Från den 16 mars 2020 rekommenderades arbetsgivare att uppmana sina anställda att om möjligt arbeta hemifrån. Innan pandemin arbetade runt 2 procent av svenskarna hemifrån på heltid, denna siffra ökade till 23 procent under pandemin. Totalt sett så har 42 procent av svenskarna arbetat hemifrån vid något tillfälle under pandemin. Bland de som arbetat hemifrån anser en majoritet att det har fungerat bra. I en undersökning genomförd av Internetstiftelsen svarade 83 procent att arbetet hade fungerat bra och endast 2 procent svarade att det hade fungerat mycket dåligt att arbeta hemifrån under pandemin.[213]

Opinion och media[redigera | redigera wikitext]

Mike Ryan vid världshälsoorganisationen (WHO) lyfte den 29 april fram Sverige som en möjlig framtidsmodell, i samband med att många länder öppnade upp igen efter en tids nedstängning.[214] Samtidigt har den svenska öppna modellen ifrågasatts av vissa forskare, både svenska och utländska.[215][216][217][218] Den har rönt uppmärksamhet och analyserats i utländsk media.[219][220][221][222] Även andra svenska debattörer har presenterat argument för och emot modellen.[223][224][225]

SVT höll den 17 januari en utfrågning med statsminister Stefan Löfven, statsepidemiolog Anders Tegnell och socialminister Lena Hallengren.[226]

Emanuel Karlsten uppmärksammade tidigt 2021 att en central formulering om den svenska coronastrategin ändrades i efterhand och okommenterat på regeringens webbplats från "Det övergripande målet med regeringens arbete är att minska takten på smittspridningen, det vill säga att platta till kurvan så att inte väldigt många blir sjuka samtidigt." till "Det övergripande målet med regeringens arbete är att minska smittspridningen i samhället."[227]

SVT:s VD Hanna Stjärne skrev i februari 2021 att det hade varit svårt att komma åt de ansvariga bakom hanteringen av den svenska strategin. Stjärne skrev att det bland annat berodde på den svenska förvaltningsmodellen och ansvarsfördelningen som gör det lätt för olika aktörer att peka ut någon annan som ansvarig. SVT:s chef för riksnyheter Charlotta Friborg beskrev det som att "jaga en hal tvål". Stjärne skrev att möjligheten att med offentlighetsprincipen ta del av allmänna handlingar inte hade hedrats.[226]

Flera medier sade att offentlighetsprincipen och meddelarskyddet inte efterlevdes. Bland annat Sörmlands tidningar rapporterade hur regionen, kommuner och statliga myndigheter hade mörklagt och hemlighållit information, och bland annat hänvisat till sekretess för statistik. Eva Burman, chefredaktör för Sörmlands tidningar, sade att "Man kan väl säga att det var en mörkläggning som jag aldrig hade på förhand kunnat drömma om" och att "Det här är jätteviktigt för dekomkratin att vi på riktigt har en offentlighetsprincip som fungerar, och det vi har sett under pandemin är att den inte fungerar."[228] Medierna i P1 rapporterade flera gånger hur myndigheter hade använt sig av ovanliga sekretessregler avsedda för kristillstånd.[229] En utredning tillsattes i april 2021 för att utreda om de sistnämnda hade försvårat för journalister som ville granska hanteringen av pandemin och om sekretessregler på ett oproportioneligt sätt hade begränsat möjligheterna till granskning.[228][229]

En undersökning gjord 2020 visade att svenskarnas huvudsakliga källa för nyheter om coronaviruset under pandemin var TV (61 %) följt av digitala tidningar och nyhetssidor (48 %). På tredje plats kom myndigheters webbsidor vilket 23 procent använde för att inhämta nyheter från.[230]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Dödsfall per dag (mars-juli)[redigera | redigera wikitext]

Datakällor:
  • I svart: Folkhälsomyndighetens officiella statistik, som sammanställs efter kl 11.30 varje dag och publiceras kl 14.00,[143] där rapporteringen av fall ofta släpar efter upp till cirka tre veckor och siffrorna därför successivt justeras upp i efterhand.
  • I orange: Databasen Coronakartan (och även Worldometer) är baserad på regionernas pressmeddelanden.[152][231] Senaste siffran från Coronakartan justeras ofta ett dygn senare och brukar sedan ligga fast.

Överdödlighet[redigera | redigera wikitext]

datakälla: SCB[232] utjämnat med 7-dagars glidande medelvärde
Antal döda per dag i samtliga dödsorsaker vårterminen 2015–2021

Överdödlighet hos äldre[redigera | redigera wikitext]

Antal döda över 70 år per vecka (för veckonummer) och per 100 000 invånare i Sverige 2015-2020.[233][112] Diagrammet visar den ökade dödligheten våren 2020 fram till den 17 maj, men att förhöjda dödstal förekommit tidigare, till exempel vårvintrarna 2015 och 2018.

Antal smitt- och dödsfall kumulativt över tid[redigera | redigera wikitext]

Antal bekräftade smittfall (blått) och antal döda (rött), kumulativt över tid. Logaritmisk vertikal skala. Linjerna indikerar brytpunkter i den exponentiella utvecklingen, vilket kan inträffa när smittspridningstakten ändras, men också när testtrategin byts och kan påverkas av eftersläpning i inrapporteringen.

Kända avlidna personer i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Avlidna 2020[redigera | redigera wikitext]

Avlidna 2021[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Emma Carlsson Löfdahl (tidigare L) och Amineh Kakabaveh (tidigare V) hade lämnat sina partier sedan Riksdagsvalet 2018.
  1. ^ Både statsminister Stefan Löfven och oppositionsledaren Ulf Kristersson sade att de använder den kritiserade mjukvaran Zoom.[211][212]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Coronavirus covid-19: Skillnaden på influensa, förkylning, allergi och covid-19 - symtomguide”. DOKTORN.com - Kunskap om hälsa, medicin och sjukdomar. https://www.doktorn.com/artikel/coronavirus-covid-19-skillnaden-p%C3%A5-influensa-f%C3%B6rkylning-allergi-och-covid-19-symtomguide. Läst 29 mars 2020. 
  2. ^ (på engelska) Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19). WHO. 16–24 februari 2020. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/who-china-joint-mission-on-covid-19-final-report.pdf. Läst 10 mars 2020 
  3. ^ Månsson, Fredrik (2020). Fredrik Månsson. red. ”COVID-19 i Sverige - från allra första början”. Infektionsläkaren (Göteborg: Svenska Infektionsläkarföreningen) (2): sid. 6-8. ISSN 1403-6428. 
  4. ^ Ebba Thornéus, Michael Toll (27 mars 2020). ”Förbjudet med allmänna sammankomster större än 50 personer”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jdjpVe/forbjudet-med-allmanna-sammankomster-storre-an-50-personer. 
  5. ^ [a b] ”Max åtta personer vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/max-atta-personer-vid-allmanna-sammankomster-och-offentliga-tillstallningar/. Läst 29 december 2020. 
  6. ^ [a b] ”Insatser krävs för dämpad smittspridning vid ökat resande — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/juni/insatser-kravs-for-dampad-smittspridning-vid-okat-resande/. Läst 5 juni 2020. 
  7. ^ [a b] ”Download today’s data on the geographic distribution of COVID-19 cases worldwide” (på engelska). European Centre for Disease Prevention and Control. 19 april 2020. https://www.ecdc.europa.eu/en/publications-data/download-todays-data-geographic-distribution-covid-19-cases-worldwide. Läst 21 juni 2020. . Se även visualisering för Europas större länder och för hela EES.
  8. ^ ”Löfven: Vi har inte lyckats med att skydda de äldre”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/lofven-vi-har-inte-lyckats-med-att-skydda-de-aldre/. Läst 7 maj 2020. 
  9. ^ ”Anders Tegnell: Vi har misslyckats med att skydda våra äldre”. DN.SE. 14 april 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/anders-tegnell-vi-har-misslyckats-med-att-skydda-vara-aldre/. Läst 7 maj 2020. 
  10. ^ Larsson, Anna. ”FHM: Otillräckliga resurser för att möta pandemin”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7562594. Läst 27 september 2020. 
  11. ^ Ljunggren, Petter; Lindahl, David (11 november 2020). ”Ministern: Utebliven testning bidrog till smittspridning på äldreboenden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ministern-utebliven-testning-bidrog-till-smittspridning-pa-aldreboenden. 
  12. ^ [a b] ”Novel Coronavirus (2019-nCoV) SITUATION REPORT - 1 21 JANUARY 2020”. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/situation-reports/20200121-sitrep-1-2019-ncov.pdf. Läst 23 januari 2020. 
  13. ^ ”Bekräftat fall i Jönköping av nya coronaviruset (2019-nCoV)”. Folkhälsomyndigheten Sverige. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/bekraftat-fall-av-nytt-coronavirus-i-sverige/. Läst 5 mars 2020. 
  14. ^ ”Coronaviruset klassas som samhällsfarligt av regeringen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/coronaviruset-klassas-som-samhallsfarligt. Läst 5 mars 2020. 
  15. ^ ”Risken för smitta ökar och beredskapen trappas upp”. Vårdfokus. https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2020/mars/risken-for-smitta-okar-och-beredskapen-trappas-upp/. Läst 2 mars 2020. 
  16. ^ Erlandsson, Åsa (9 mars 2020). ”20 anställda i karantän – S:t Görans i stabsläge”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/coronasmittad-pa-st-goran--personal-satt-i-karantan. 
  17. ^ Möjliga fall av inhemsk smitta”. SVT Nyheter. 9 mars 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/30-40-i-karantan-pa-stockholmssjukhus. 
  18. ^ ””Vi höjer risken för spridning i Sverige till mycket hög””. Dagens medicin. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2020/03/10/vi-hojer-risken-for-spridning-i-sverige-till-mycket-hog/. Läst 10 mars 2020. 
  19. ^ Claesson, Frida (11 mars 2020). ”En person har avlidit till följd av coronaviruset”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/en-person-har-avlidit-av-coronaviruset. Läst 26 mars 2020. 
  20. ^ Bergman, Tommy (26 mars 2020). ”Tegnell: ”Inte aktuellt sätta Stockholm i karantän i nuläget””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/tegnell-inte-aktuellt-satta-stockholm-i-karantan-i-nulaget. Läst 30 mars 2020. 
  21. ^ ”Advice for public” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/advice-for-public. Läst 25 mars 2020. 
  22. ^ [a b] ”Skydda dig och andra”. Folkhälsomyndigheten. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/. Läst 25 mars 2020. 
  23. ^ [a b c d] ”Information till riskgrupper”. Folkhälsomyndigheten. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/information-till-riskgrupper/. Läst 25 mars 2020. 
  24. ^ ”COVID-19 Technical Brief for Maternity Services” (på engelska). UNFPA. maj 2020. https://www.unfpa.org/resources/covid-19-technical-brief-maternity-services. Läst 27 maj 2020. 
  25. ^ ”Utvärdering av åldersgräns för särskilda råd till personer 70 år eller äldre — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/u/utvardering-av-aldersgrans-for-sarskilda-rad-till-personer-70-ar-eller-aldre/. Läst 27 maj 2020. 
  26. ^ Hambraeus, Ulf; Forsgren, Ida (26 maj 2020). ”Fortsatt 70 år som åldersgräns för riskgrupp: ”Vi ligger rätt””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fortsatt-70-ar-som-aldersgrans-for-riskgrupp. Läst 27 maj 2020. 
  27. ^ ”Till dig som har en ökad risk att bli svårt sjuk vid covid-19 - 1177 Vårdguiden”. www.1177.se. https://www.1177.se/Vasternorrland/sjukdomar--besvar/lungor-och-luftvagar/inflammation-och-infektion-ilungor-och-luftror/om-covid-19--coronavirus/till-dig-som-har-en-okad-risk-att-bli-svart-sjuk-vid-covid-19/. Läst 3 juni 2020. 
  28. ^ Jackson, Daniel J.; Busse, William W.; Bacharier, Leonard B.; Kattan, Meyer; O’Connor, George T.; Wood, Robert A. (2020-04-22). ”Association of respiratory allergy, asthma, and expression of the SARS-CoV-2 receptor ACE2” (på english). Journal of Allergy and Clinical Immunology 0 (0). doi:10.1016/j.jaci.2020.04.009. ISSN 0091-6749. PMID 32333915. https://www.jacionline.org/article/S0091-6749(20)30551-0/abstract. Läst 3 juni 2020. 
  29. ^ Wicklén, Johan (24 mars 2020). ”Anders Tegnell: ”Vi kan inte ta bort alla sociala kontakter””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/anders-tegnell-vi-kan-inte-ta-bort-alla-sociala-kontakter. Läst 25 mars 2020. 
  30. ^ [a b] Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm. ”Aktuellt - Igår 21:00”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200325081116/https://www.svtplay.se/video/24741342/aktuellt/aktuellt-24-mars-21-00. Läst 25 mars 2020. 
  31. ^ [a b] Radio, Sveriges. ”Tegnell: Fler åtgärder hade behövts - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7487188. Läst 3 juni 2020. 
  32. ^ "Varning för lockdown, energikris och rasismbråk på Konstfack", Axess TV kanal på YouTube, 18 februari 2021.
  33. ^ Instruktion för Folkhälsomyndigheten, SFS 2013:1020
  34. ^ [a b] TT (28 mars 2020). ”"Vi epidemiologer har fått lite för stor makt"”. gp.se. http://www.gp.se/1.26081990. Läst 13 april 2020. 
  35. ^ Gustafsson, Harald (14 maj 2020). ”När Förbudssverige blev det oansvariga landet”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/nar-forbudssverige-blev-det-oansvariga-landet. Läst 25 maj 2020. 
  36. ^ Smittskyddsläkare: För mycket Stockholmsfokus”. Sveriges Radio, Ekot granskar. 30 oktober 2020. https://sverigesradio.se/artikel/7587565. 
  37. ^ Ola Wong. ”FHM drar hatkortet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210321155831/https://kvartal.se/artiklar/fhm-drar-hatkortet/. Läst 15 april 2021. , Kvartal, 14 mars 2021.
  38. ^ ”Det tillfälliga inreseförbudet förlängs t.o.m. den 31 mars 2021 och ändras med anledning av Brexit”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/det-tillfalliga-inreseforbudet-forlangs-t.o.m.-den-31-mars-2021-och-andras-med-anledning-av-brexit/. Läst 29 december 2020. 
  39. ^ Regeringen stoppar stora möten”. SVT Nyheter. 11 mars 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/regeringen-stoppar-stora-moten. Läst 23 mars 2020. 
  40. ^ ”Förbud mot allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar med fler än 50 deltagare”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/forbud-mot-allmanna-sammankomster-eller-offentliga-tillstallningar-med-fler-an-50-deltagare/. Läst 29 december 2020. 
  41. ^ ”Förändringar i förordningen om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/10/forandringar-i-forordningen-om-forbud-mot-att-halla-allmanna-sammankomster-och-offentliga-tillstallningar/. Läst 29 december 2020. 
  42. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 oktober 2020). ”Förändringar i förordningen om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/10/forandringar-i-forordningen-om-forbud-mot-att-halla-allmanna-sammankomster-och-offentliga-tillstallningar/. Läst 30 oktober 2020. 
  43. ^ ”Nya regler för restauranger och krogar”. Folkhalsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/nya-regler-for-restauranger-och-krogar/. Läst 29 december 2020. 
  44. ^ ”Förbud mot alkoholförsäljning från klockan 22”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/forbud-mot-alkoholforsaljning-fran-klockan-22/. Läst 29 december 2020. 
  45. ^ ”Skärpt alkoholförbud träder i kraft på julafton”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/skarpt-alkoholforbud-trader-i-kraft-pa-julafton/. Läst 29 december 2020. 
  46. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (24 februari 2021). ”Begränsade öppettider för serveringsställen och skärpta allmänna råd”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2021/02/begransade-oppettider-for-serveringsstallen-och-skarpta-allmanna-rad/. Läst 26 april 2021. 
  47. ^ Malmén, Joel (31 mars 2020). ”Besöksförbud införs på Sveriges äldreboenden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/besoksforbud-infors-pa-sveriges-aldreboenden. 
  48. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (15 september 2020). ”Besöksförbudet på äldreboenden upphör 1 oktober”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2020/09/besoksforbudet-pa-aldreboenden-upphor-1-oktober/. Läst 15 september 2020. 
  49. ^ ”En tillfällig covid-19-lag”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/en-tillfallig-covid-19-lag_H801SoU23. Läst 11 januari 2021. 
  50. ^ ”UD avråder från icke nödvändiga resor till Hubeiprovinsen i Kina”. UD i Sverige. https://www.krisinformation.se/nyheter/2020/januari/ud-avrader-fran-icke-nodvandiga-resor-till-hubeiprovinsen-i-kina. Läst 5 mars 2020. 
  51. ^ Johansson, Daniel (26 februari 2020). ”Stanna hemma från jobbet och få smittbärarpenning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stanna-hemma-fran-jobbet-och-fa-smittbararpenning. 
  52. ^ [a b] ”Tänk över om resan verkligen är nödvändig”. Folkhälsomyndigheten. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/tank-over-om-resan-verkligen-ar-nodvandig/. Läst 25 mars 2020. 
  53. ^ [a b c] Förlängd reseavrådan och nya rekommendationer för inrikesresor, Sveriges Television. Publicerat den 13 maj 2020. Uppdaterat den 14 maj 2020.
  54. ^ [a b] ”Regeringen slopar karensdagen”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/regeringen-slopar-karensdagen/. Läst 12 mars 2020. 
  55. ^ ”Personer över 70 bör begränsa sociala kontakter tills vidare”. Folkhälsomyndigheten. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/personer-over-70-bor-begransa-sociala-kontakter-tills-vidare/. Läst 23 mars 2020. 
  56. ^ ”Skolorna stängs i Sverige - det gäller för dig som påverkas”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/skolorna-stangs-i-sverige-det-galler-for-dig-/. Läst 17 mars 2020. 
  57. ^ Balcer Bednarska, Jaqueline (13 mars 2020). ”Högskoleprovet ställs in – 70 000 personer drabbas”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hogskoleprovet-3. 
  58. ^ ”[2020-03-23 Vårens nationella prov ställs in”]. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2020-03-23-varens-nationella-prov-stalls-in. Läst 23 mars 2020. 
  59. ^ [a b] ”Gymnasieskolorna kan öppna till höstterminen — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/maj/gymnasieskolorna-kan-oppna-till-hostterminen/. Läst 30 maj 2020. 
  60. ^ Sander, Annie (18 mars 2020). ”Därför vill Folkhälsomyndigheten inte stänga grundskolor”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-vill-folkhalsomyndigheten-inte-stanga-grundskolor. Läst 23 maj 2020. 
  61. ^ ”Skolor och förskolor — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/verksamheter/information-till-skola-och-forskola-om-den-nya-sjukdomen-covid-19/. Läst 23 maj 2020. 
  62. ^ ”Information till lärosäten och gymnasieskolor om covid-19 — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/verksamheter/information-till-skola-och-forskola-om-den-nya-sjukdomen-covid-19/information-till-larosaten-och-gymnasieskolor/. Läst 23 maj 2020. 
  63. ^ ”Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gymnasieskolorna övergår till distansundervisning — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/december/folkhalsomyndigheten-rekommenderar-att-gymnasieskolorna-overgar-till-distansundervisning/. Läst 9 mars 2021. 
  64. ^ ”Digital utbildning”. Svenskarna och internet 2020. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/digital-utbildning/. Läst 12 april 2021. 
  65. ^ ”Allmänna råd för verksamheter, en sammanfattning — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/a/allmanna-rad-for-verksamheter-en-sammanfattning/. Läst 30 maj 2020. 
  66. ^ Eriksson, Hedvig (31 mars 2020). ”Skistar stänger sina skidanläggningar till påsk”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/skistar-stanger-sina-skidbackar-till-pask. Läst 31 mars 2020. 
  67. ^ Jareteg, Frida (3 maj 2020). ”Flera krogar klarade inte coronakraven i helgen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/tva-krogar-klarade-inte-coronakraven-i-helgen. Läst 23 maj 2020. 
  68. ^ ”Klart: Så börjar allsvenskan”. SVT Sport. 29 maj 2020. https://www.svt.se/sport/fotboll/klart-sa-borjar-allsvenskan. Läst 30 maj 2020. 
  69. ^ Rydberg, Jenny (23 maj 2020). ”Lena Hallengren: Fler ska coronatestas”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hallengren-fler-ska-coronatestas. Läst 23 maj 2020. 
  70. ^ [a b c d] Bergstedt, Therese (25 februari 2018). ””Sveriges beredskap god” inför nästa dödliga virus”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-beredskap-god-infor-nasta-dodliga-virus. Läst 26 maj 2020. 
  71. ^ Hoffower, Hillary. ”Bill Gates has been warning of a global health threat for years. Here are 12 people who seemingly predicted the coronavirus pandemic.”. Business Insider. https://www.businessinsider.com/people-who-seemingly-predicted-the-coronavirus-pandemic-2020-3. Läst 26 maj 2020. 
  72. ^ Johansson, Roland (5 maj 2009). ”Sverige väl förberett för pandemi”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sverige-val-forberett-for-pandemi. Läst 26 maj 2020. 
  73. ^ ”Avdelnings och enhetschefer – Kontakt — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/kontakta-oss/avdelnings-och-enhetschefer/. Läst 28 maj 2020. 
  74. ^ [a b c d] Riksdagsförvaltningen. ”Sveriges beredskap vid pandemiutbrott Svar på skriftlig fråga 2019/20:854 Socialminister Lena Hallengren (S) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svar-pa-skriftlig-fraga/sveriges-beredskap-vid-pandemiutbrott_H712854. Läst 26 maj 2020. 
  75. ^ ”GHS Index: Findings and Recommendations”. GHS Index: Findings and Recommendations. https://www.ghsindex.org/. Läst 29 februari 2020. 
  76. ^ ”Health Care Resources”. stats.oecd.org. http://stats.oecd.org/index.aspx?DataSetCode=HEALTH_REAC#. Läst 17 oktober 2017. 
  77. ^ Rhodes, A.; Ferdinande, P.; Flaatten, H.; Guidet, B.; Metnitz, P. G.; Moreno, R. P. (2012-10-01). ”The variability of critical care bed numbers in Europe” (på engelska). Intensive Care Medicine 38 (10): sid. 1647–1653. doi:10.1007/s00134-012-2627-8. ISSN 1432-1238. PMID 22777516. 
  78. ^ Frejdeman, Hannah (13 april 2020). ””Efterrapportering att vänta efter helgen””. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/just-nu-folkhalsomyndigheten-haller-presstraff. 
  79. ^ ”Pandemiberedskap — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/. Läst 26 maj 2020. 
  80. ^ Dammberg, Henrik; Rosén, Emelie. ”Sveriges regioner kraftsamlar för att kunna möta coronaviruset”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7415886. Läst 26 maj 2020. 
  81. ^ Häkkinen, Lovis (5 april 2020). ”Socialministern: ”Fel att avskaffa Sveriges beredskapslager””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/socvialministern-fel-att-avskaffa-sveriges-beredskap. Läst 5 juni 2020. 
  82. ^ Lifvendahl, Tove (31 maj 2020). ”En späckhuggare på land”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/en-spackhuggare-pa-land. Läst 5 juni 2020. 
  83. ^ ”Region Västmanland skjuter upp icke-akuta operationer och endoskopi för att säkra sjukvårdens beredskap.”. Region västmanlands pressrelease. 15 mars 2020. https://newsroom.notified.com/region-vastmanland/posts/pressreleases/region-vastmanland-skjuter-upp-icke-akuta-ope. 
  84. ^ ”Besöksförbud på Södersjukhuset”. Södersjukhuset. 16 mars 2020. http://www.sodersjukhuset.se/press/nyheter/besoksforbud-pa-sodersjukhuset/. 
  85. ^ ”Uppdatering om covid-19: Vissa planerade operationer ställs in till och med 27 mars 2020, Region Jönköpings län”. Region Jönköpings län. 17 mars 2020. http://www.rjl.se/nyheter/nyheter-och-pressmeddelanden/uppdatering-om-covid-19-vissa-planerade-operationer-stalls-in-till-och-med-27-mars-2020-46611. 
  86. ^ ”Vi utför de operationer som inte kan vänta”. Region Västernorrland. 17 mars 2020. http://www.rvn.se/sv/Om-regionen/Aktuellt-i-Region-Vasternorrland/Nyheter/vi-utfor-de-operationer-som-inte-kan-vanta/. 
  87. ^ ”Tusentals operationer ställs in – cancersjuke Ridvan en av de drabbade”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tusentals-operationer-stalls-in-cancersjuke-ridvan-en-av-de-drabbade. Läst 12 april 2020. 
  88. ^ ”Beskedet: Coronakrisen kan kosta regionen 4 miljarder”. Expressen. https://www.expressen.se/gt/beskedet-coronakrisen-kan-kosta-regionen-4-miljarder/. Läst 21 april 2020. 
  89. ^ [a b] ”23 mars: Lägesrapport om arbetet med det nya coronaviruset”. www.sll.se. SLL. https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-och-vard/2020/03/23-mars-lagesrapport-om-arbetet-med-det-nya-coronaviruset/. Läst 25 mars 2020. 
  90. ^ ”Socialstyrelsen hemlighåller vårdens kapacitet att hantera ett coronavirusutbrott”. DN.SE. 26 februari 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/socialstyrelsen-hemlighaller-vardens-kapacitet-att-hantera-ett-coronavirusutbrott/. 
  91. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 mars 2020). ”Socialstyrelsen ska inrätta en samordningsfunktion för intensivvårdsplatser”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/socialstyrelsen-ska-inratta-en-samordningsfunktion-for-intensivvardsplatser/. 
  92. ^ Majlard, Jan (4 juni 2020). ”Fältsjukhuset avvecklas – hade noll patienter”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/region-stockholm-har-presstraff. Läst 5 juni 2020. 
  93. ^ ”Region Kronoberg tar emot två patienter från Sörmland”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/region-kronoberg-tar-emot-tva-patienter-fran-sormland. Läst 20 april 2020. 
  94. ^ ”Försvarets helikoptrar förbereds för covid-19-patienter”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/forsvarets-helikoptrar-forbereds-for-covid-19-patienter. Läst 21 april 2020. 
  95. ^ ”Försvarsmakten utreder sjuktransport”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/04/forsvarsmakten-utreder-sjuktransport/. Läst 21 april 2020. 
  96. ^ ”Lugnande beskedet om IVA-platser: "Det finns kapacitet kvar" - Nyheterna - tv4.se”. www.tv4.se. https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/lugnande-beskedet-om-iva-platser-det-finns-kapacitet-kvar-12580041. Läst 21 april 2020. 
  97. ^ Brischetto, Lucas (12 april 2020). ”Överläkare: Över 80 procent överlever intensivvården”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/over-80-procent-overlever-intensivvarden. Läst 21 april 2020. 
  98. ^ ”Sjukvårdspersonal i Stockholm smittade – fem fått intensivvård”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/sjukvardspersonal-i-stockholm-smittade-fem-fatt-intensivvard. Läst 1 april 2020. 
  99. ^ ”Anna-Karin: ”Vi vill inte jobba utan rätt utrustning””. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/anna-karin-vi-vill-inte-jobba-utan-ratt-utrustning/. Läst 1 april 2020. 
  100. ^ ”Akut brist på skyddsmaterial”. Upphandling 24. https://upphandling24.se/akut-brist-pa-skyddsmaterial/. Läst 1 april 2020. 
  101. ^ ”Socialstyrelsen: ”God tillgång på handsprit i Sverige””. TV 4. https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/socialstyrelsen-god-tillgång-på-handsprit-i-sverige-12580591. Läst 15 april 2020. 
  102. ^ ”Nytt stöd med nationella principer för prioritering inom intensivvård”. SITENAME. 26 mars 2020. https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/nytt-stod-med-nationella-principer-for-prioritering-inom-intensivvard/. 
  103. ^ ”Lägesrapport covid-19 i Dalarna: 27 mars”. web.archive.org. Region Dalarna. 4 april 2020. https://web.archive.org/web/20200404135014/https://www.regiondalarna.se/press/nyheter-och-pressmeddelanden/lagesrapport-covid-19-i-dalarna-27-mars/. Läst 4 april 2020. 
  104. ^ [a b c] ”Implications of COVID-19 for Older Persons: Responding to the Pandemic” (på engelska). www.unfpa.org. https://www.unfpa.org/resources/implications-covid-19-older-persons-responding-pandemic. Läst 5 juni 2020. 
  105. ^ ”Över 150 covid-sjuka har avlidit på Stockholms äldreboenden – ”Behövs nya skyddsrutiner””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/larmet-over-100-doda-i-aldreomsorgen-i-stockholm. Läst 12 april 2020. 
  106. ^ ”Första fallet av corona på gotländskt äldreboende”. SR P4 Gotland. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=7460416. Läst 4 maj 2020. 
  107. ^ ”Covidsmittan finns nu på äldreboenden i alla län utom ett”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/covidsmitta-pa-aldreboenden-i-nastan-alla-lan. Läst 16 april 2020. 
  108. ^ ”Så kom smittan in på äldreboenden”. www.dagenssamhalle.se. https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/sa-kom-smittan-pa-aldreboenden-32459. Läst 26 maj 2020. 
  109. ^ ”Allmänna råd om undantag från besöksförbudet”. SITENAME. https://www.socialstyrelsen.se/aktuellt/allmanna-rad-om-undantag-fran-besoksforbudet/. Läst 26 maj 2020. 
  110. ^ ”Information till personal inom vård och omsorg samt kliniska laboratorier angående covid-19 — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/information-till-varden/. Läst 26 maj 2020. 
  111. ^ [a b c] ”Liknande dödstal på äldreboenden varje år”. tt.omni.se. 23 maj 2020. http://tt.omni.se/liknande-dodstal-pa-aldreboenden-varje-ar/a/OpveXq. Läst 26 maj 2020. 
  112. ^ [a b] TT, Beatrice Nordensson / (23 maj 2020). ”Socialstyrelsen: Liknande dödstal på boenden varje år”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/liknande-dodstal-pa-aldreboenden-varje-ar. Läst 27 maj 2020. 
  113. ^ ”Äldre nekas sjukhusvård under pandemin”. Sörmlands Media. 13 maj 2020. https://ekuriren.se/artikel/pr5ne5nr. Läst 26 oktober 2020. 
  114. ^ ”Ingen region har tagit sitt fulla ansvar för individuell vård och behandling”. IVO. 24 november 2020. https://www.ivo.se/publicerat-material/nyheter/2020/ingen-region-har-tagit-fullt-ansvar-for-individuell-vard/. Läst 1 december 2020. 
  115. ^ Apuzzo, Matt; Kirkpatrick, David D. (1 april 2020). ”Covid-19 Changed How the World Does Science, Together” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/04/01/world/europe/coronavirus-science-research-cooperation.html. Läst 21 april 2020. 
  116. ^ Kudo, Per (24 februari 2020). ”Virus har odlats i Sverige – nyckeln till vaccinet”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/virus-har-odlats-i-sverige--nyckeln-till-vaccinet. Läst 1 mars 2020. 
  117. ^ ”Vaccinutveckling mot coronaviruset går in i nästa fas”. forskning.se. 31 mars 2020. https://www.forskning.se/2020/03/31/vaccinutveckling-mot-coronaviruset-gar-in-i-nasta-fas/. Läst 21 april 2020. 
  118. ^ ”Uni-Virologen beteiligt an Impfstoff-Suche” (på tyska). https://www.giessener-allgemeine.de. 27 mars 2020. https://www.giessener-allgemeine.de/giessen/uni-virologen-beteiligt-impfstoff-suche-13631609.html. Läst 21 april 2020. 
  119. ^ ”Här utvecklas ett svenskt vaccin mot corona”. Forskning & Framsteg. 2 april 2020. https://fof.se/artikel/har-utvecklas-ett-svenskt-vaccin-mot-corona. Läst 21 april 2020. 
  120. ^ [a b] ”Vaccinet levererat enligt plan — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. 26 december 2020. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/december/vaccinet-levererat-enligt-plan/. Läst 31 december 2020. 
  121. ^ [a b] Obminska, Ania (30 december 2020). ”Det här vet vi om vaccin mot covid-19”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/samhalle/det-har-vet-vi-om-vaccin-mot-covid-19-6994317. Läst 31 december 2020. 
  122. ^ TT, Johan Nilsson / (15 mars 2020). ”Så snabbt sprids smittan i Europa”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sa-snabbt-sprids-smittan-i-europa. Läst 28 mars 2020. 
  123. ^ ”Johnson: Följ råden annars väntar hårdare tag”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/AdM805. Läst 28 mars 2020. 
  124. ^ ”Coronakrisen: »Sverige är nära den italienska situationen«”. Fokus. 16 mars 2020. https://www.fokus.se/2020/03/coronakrisen-sverige-ar-nara-den-italienska-situationen/. Läst 28 mars 2020. 
  125. ^ ””Vi hade inte en superspridare – vi hade 150””. DN.SE. 6 maj 2020. https://www.dn.se/nyheter/varlden/vi-hade-inte-en-superspridare-vi-hade-150/. Läst 23 maj 2020. 
  126. ^ ”How ECDC collects and processes COVID-19 data”. ECDC. https://www.ecdc.europa.eu/en/covid-19/data-collection. Läst 1 maj 2020. 
  127. ^ Frans, Emma (16 april 2020). ”Riskabelt att dra slutsatser i det här tidiga skedet”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/riskabelt-att-dra-slutsatser-i-detta-tidiga-skede. Läst 25 maj 2020. 
  128. ^ TT, Mimmi Nilsson. ”Forskning: Sveriges dödstal bland de lägre i Europa”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210220063243/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskning-sveriges-dodstal-bland-de-lagre-i-europa. Läst 20 februari 2021.  svt.se, 19 februari 2021.
  129. ^ ”Ovanligt med svenska superspridare”. Omni. 8 november 2020. http://tt.omni.se/ovanligt-med-svenska-superspridare/a/VqqJv3. Läst 19 december 2020. 
  130. ^ Cote, Jackson (14 maj 2020). ”Biogen conference ‘played a notable role’ in early coronavirus spread in the United States, top CDC official says” (på engelska). Advance Local Media. https://www.masslive.com/coronavirus/2020/05/biogen-conference-played-a-notable-role-in-early-coronavirus-spread-in-the-united-states-top-cdc-official-says.html. Läst 17 december 2020. 
  131. ^ Lemieux, J.E. et al. (2020). ”Phylogenetic analysis of SARS-CoV-2 in Boston highlights the impact of superspreading events” (på engelska). Science. doi:10.1126/science.abe3261. ISSN 1095-9203. https://science.sciencemag.org/content/early/2020/12/09/science.abe3261. Läst 16 december 2020. 
  132. ^ ”Schweizerin soll «Corona-Patientin null» aus Ischgl sein” (på tyska). HotellerieSuisse. 2 april 2020. https://www.htr.ch/edition-francaise/article/schweizerin-soll-corona-patientin-null-aus-ischgl-sein-27222.html. Läst 17 december 2020. 
  133. ^ ””Känns som att vi var på coronans ground zero i Stockholm””. Dagens Nyheter. 10 april 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/kanns-som-att-vi-var-pa-coronans-ground-zero-i-stockholm/. Läst 21 december 2020. 
  134. ^ Brändström, Maria (29 april 2020). ”18 av 76 medarbetare på Kågeskolan har covid-19”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/18-av-76-medarbetare-pa-kageskolan-har-covid-19. Läst 17 december 2020. 
  135. ^ ”Covidfall i Jönköping lex Maria-anmäls”. SVT. 11 september 2020. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/covidfall-i-jonkoping-lex-maria-anmals. Läst 17 december 2020. 
  136. ^ Carlsson, John (17 september 2020). ”Ön blev världsnyhet – men nu är turisterna tillbaka på Vrångö”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/turisterna-tillbaka-pa-vrango. Läst 17 december 2020. 
  137. ^ Kjelldén, Jakob (24 juni 2020). ”Tolv smittade på samma sjukhusavdelning i Skåne”. Kvällsposten. https://www.expressen.se/kvallsposten/tolv-smittade-pa-samma-sjukhusavdelning-i-skane/. Läst 17 december 2020. 
  138. ^ Lappalainen, Kaisa (13 augusti 2020). ”Coronautbrott på Västerviks sjukhus växer – fler i personalen smittade”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/coronautbrott-pa-vasterviks-sjukhus-vaxer. Läst 17 december 2020. 
  139. ^ ”Konsertkväll på Gotland blev superspridarhändelse”. Omni. 14 december 2020. https://omni.se/konsertkvall-pa-gotland-blev-superspridarhandelse/a/JJng2P. Läst 20 december 2020. 
  140. ^ ”Konsert i Burgsvik blev superspridarevent”. Sveriges Radio. 20 november 2020. https://sverigesradio.se/artikel/7603892. Läst 20 december 2020. 
  141. ^ Silfverstolpe, Anna (25 november 2020). ”Superspridare inom äldreomsorgen – över hälften smittade”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7607426. Läst 17 januari 2021. 
  142. ^ Signert, Johan; Thulin, Hanna (5 januari 2021). ”Kriminalvården förvånas över stora antalet smittade på Kalmarfängelset”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7639763. Läst 6 januari 2021. 
  143. ^ [a b] ”FOHM Covid-19”. 6 maj 2020. https://experience.arcgis.com/experience/09f821667ce64bf7be6f9f87457ed9aa.  Se även kalkylark på sidan ”Folkhälsomyndigheten: Aktuellt epidemiologiskt läge”. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/aktuellt-epidemiologiskt-lage/.  Uppdateras dagligen kl. 11.30 och publiceras kl. 14.00.
  144. ^ ”Folkmängd i län 31 december 2019”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-4-2019/. Läst 1 april 2020. 
  145. ^ [a b c d e] ”Antal fall av covid-19”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhälsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/aktuellt-epidemiologiskt-lage/. [död länk] För tidigare versioner av sidan, se Wayback machine.
  146. ^ Tegnell kritiseras för riskfyllt uttalande”. Expressen. 6 mars 2020. https://www.expressen.se/nyheter/tegnell-kritiseras-for-uttalande-riskfyllt/. 
  147. ^ Radio, Sveriges. ”Områdena som drabbats hårdast av corona i Stockholm - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7447621. Läst 10 april 2020. 
  148. ^ ”14 april: Antal personer med covid-19 per kommun/stadsdel”. Region Stockholm. https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-och-vard/2020/04/14-april-antal-personer-med-covid-19-per-kommunstadsdel/. Läst 14 april 2020. 
  149. ^ ”21 april: Antal personer med covid-19 per kommun/stadsdel”. Region Stockholm. 21 april 2020. https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/nyheter-halsa-och-vard/2020/04/21-april-antal-personer-med-covid-19-per-kommunstadsdel/. Läst 9 mag 2020. 
  150. ^ [a b] ”Geografiska skillnader i hur Covid19 drabbat Sverige” (på samiska). SVT Nyheter. 5 juni 2020. https://www.svt.se/datajournalistik/geografiska-skillnader-covid-19/. 
  151. ^ Hanna Eriksson, TT. ”Tegnell bemöter kritiken – försvarar strategin”. Arkiverad från originalet den 22 april 2020. https://web.archive.org/web/20200422210256/https://www.svd.se/folkhalsomyndighetens-presstraff-den-14-april. Läst 30 december 2020.  svd.se, 14 april 2020.
  152. ^ [a b] ”Tidslinje”. Coronakartan. https://www.coronakartan.se/tidslinje/. 
  153. ^ Almgren, Jan (12 mars 2020). ”Uppmaningen: Kom inte in för provtagning”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/uppmaningen-kom-inte-in-for-provtagning. Läst 17 mars 2020. 
  154. ^ Karlsson, Pär (13 mars 2020). ”Nya strategin – slutar räkna exakta antalet coronafall”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/70GQRV. Läst 17 mars 2020. 
  155. ^ ”Covid-19 – coronavirus”. 1177 Vårdguiden. https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/infektioner/ovanliga-infektioner/covid-19-coronavirus/. Läst 22 mars 2020. 
  156. ^ ”Tegnell: Fler än 100 000 svenskar kan ha smittats”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/tegnell-mer-an-100-000-svenskar-kan-ha-smittats. Läst 19 mars 2020. 
  157. ^ ”Resultat från undersökning av förekomsten av covid-19 i region Stockholm — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/april/resultat-fran-undersokning-av-forekomsten-av-covid-19-i-region-stockholm/. Läst 5 september 2020. 
  158. ^ ”Tegnell vill se fler tester – främst av vårdpersonal”. Dagens industri. 31 mars 2020. https://www.di.se/nyheter/tegnell-vill-se-fler-tester-framst-av-vardpersonal/. Läst 18 april 2020. 
  159. ^ ”Nytt test: Minst 11 av 100 har antikroppar mot coronaviruset i Stockholmsområdet”. SVT. 20 april 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/11-procent-av-stockholmarna-har-antikroppar-mot-covid-19. 
  160. ^ [a b] Thea Mossige-Norheim. ”Doktor Emma Frans: Svenska coronatesterna får negativa konsekvenser • ”I andra länder får man till det””. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/testkritiken-i-andra-lander-far-man-till-det/. Läst 5 juni 2020. 
  161. ^ [a b] Rydberg, Jenny (23 maj 2020). ”Lena Hallengren: Fler ska coronatestas”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hallengren-fler-ska-coronatestas. Läst 5 juni 2020. 
  162. ^ ”Kristersson: Regeringen skyller ifrån sig om coronatester”. DN.SE. 8 maj 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/kristersson-regeringen-skyller-ifran-sig-om-coronatester/. Läst 5 juni 2020. 
  163. ^ Jonsson, Anders W. (28 maj 2020). ””Regeringen måste ändra svenska coronastrategin””. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/debatt/regeringen-maste-andra-svenska-coronastrategin/. Läst 5 juni 2020. 
  164. ^ ”Centern vill se mer aktiv smittspårning”. Läkartidningen. 29 maj 2020. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/05/centern-vill-se-mer-aktiv-smittsparning/. Läst 5 juni 2020. 
  165. ^ ”Alla med symtom ska testas – regeringen satsar 6 miljarder”. DN.SE. 4 juni 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/alla-med-symtom-ska-testas-regeringen-satsar-6-miljarder/. Läst 5 juni 2020. 
  166. ^ ”Sverige corona bekräftsade fall”. worldometer. https://www.worldometers.info/coronavirus/country/sweden/. Läst 1 december 2020. 
  167. ^ ”Därför ville Tegnell inte prata om ”andra vågen””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/5684vX. Läst 6 mars 2021. 
  168. ^ Persson, Filip (2 februari 2021). ”Tegnells teori om andra vågen – vädret påverkar”. gp.se. http://www.gp.se/1.40823315. Läst 6 mars 2021. 
  169. ^ Kudo, Per (18 november 2020). ”Tecken på att Sveriges andra våg blir mildare”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/tecken-pa-att-sveriges-andra-vag-blir-mildare. Läst 6 mars 2021. 
  170. ^ ”Skillnaderna mellan Sverige och Norden under andra vågen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/skillnaderna-mellan-sverige-och-norden-under-andra-vagen-/. Läst 6 mars 2021. 
  171. ^ ”Risk för tredje våg av covid-19 enligt nya scenarier — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2021/mars/risk-for-tredje-vag-av-covid-19-enligt-nya-scenarier/. Läst 6 mars 2021. 
  172. ^ ”Historiska kurser OMXSPI, OMX Stockholm_PI, (SE0000744195) - Nasdaq”. www.nasdaqomxnordic.com. http://www.nasdaqomxnordic.com/index/historiska_kurser?Instrument=SE0000744195. Läst 25 mars 2020. 
  173. ^ ”Coronakraschen - Börskrasch 2020”. Bankfinder.se. 19 mars 2020. https://www.bankfinder.se/coronakraschen-2020/. Läst 25 mars 2020. 
  174. ^ Goksör/TT (16 mars 2020). ”Coronaraset på Stockholmsbörsen fortsätter”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/coronaraset-pa-stockholmsborsen-fortsatter. Läst 25 mars 2020. 
  175. ^ Fölster, Stefan (24 mars 2020). ””Regeringen missar det största ekonomiska hotet””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/regeringen-missar-det-storsta-ekonomiska-hotet. Läst 25 mars 2020. 
  176. ^ Hessius, Kerstin (22 mars 2020). ”Avbryt nedstängningen – priset är för högt”. Dagens industri. https://www.di.se/debatt/den-ekonomiska-krisen-slar-sonder-miljontals-liv/. Läst 25 mars 2020. 
  177. ^ ”Regeringen presenter stödpaket på upp till 300 miljarder kronor till näringslivet”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/regeringen-presenter-stodpaket-pa-upp-till-300-miljarder-kronor-till-naringslivet. Läst 16 mars 2020. 
  178. ^ ”Nytt historiskt krispaket på 150 miljarder till företagen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/dinapengar/regeringen-vantas-presentera-nytt-krispaket/. Läst 27 mars 2020. 
  179. ^ ”SAS pausar merparten av verksamheten - SAS” (på engelska). www.sasgroup.net. https://www.sasgroup.net/newsroom/press-releases/2020/sas-pausar-merparten-av-verksamheten/. Läst 25 mars 2020. 
  180. ^ ”SAS varslar 5 000 anställda”. SVT. 28 april 2020. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sas-varslar-5000-anstallda. Läst 10 maj 2020. 
  181. ^ ”Volvo Cars varslar 1 300 personer i Sverige”. Ny Teknik. 29 april 2020. https://www.nyteknik.se/fordon/volvo-cars-varslar-1-300-personer-i-sverige-6994505. Läst 10 maj 2020. 
  182. ^ ”Så slår coronakrisen mot svensk industri”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/special/sa-slar-coronakrisen-mot-svensk-industri-6991373. Läst 12 april 2020. 
  183. ^ Malmén, Joel (31 mars 2020). ”Regeringen spår arbetslöshet på 9 procent i år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-spar-arbetsloshet-pa-nio-procent-i-ar. Läst 1 april 2020. 
  184. ^ ”Jätteökning av nyinskrivna på arbetsförmedlingen”. Arbetet. https://arbetet.se/2020/04/06/jatteokning-av-nyinskrivna-pa-af/. Läst 12 april 2020. 
  185. ^ ”Regeringen förberedd på djup ekonomisk kris efter coronaepidemin”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sverige/coronakrisen-dominerar-varbudgeten/. Läst 20 april 2020. 
  186. ^ ”Analyschefen: Jobb kan gå förlorade för alltid”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/nya-siffror-arbetslosheten-fortsatter-stiga. Läst 20 april 2020. 
  187. ^ ”Fakta i frågan: Hur stor är vårdskulden efter covid-19-pandemin?”. DN.SE. 15 mars 2021. https://www.dn.se/sverige/fakta-i-fragan-hur-stor-ar-vardskulden-efter-covid-19-pandemin/. 
  188. ^ ”Svenska basketsäsongen ställs in – inget slutspel spelas”. SVT Sport. https://www.svt.se/sport/basket/svenska-basketsasongen-stalls-in-inget-slutspel-spelas. Läst 15 mars 2020. 
  189. ^ ”Med anledning av coronaviruset”. SHF. Arkiverad från originalet den 17 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200317133524/https://www.svenskhandboll.se/Handbollinfo/Aktuellt/Medanledningavcoronaviruset/. Läst 15 mars 2020. 
  190. ^ ”En miljard i akut stöd till kultur och idrott”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/en-miljard-i-akut-stod-till-kultur-och-idrott/. Läst 25 mars 2020. 
  191. ^ Ahnlund, Susanna (25 november 2020). ”Trots restriktioner och personalens kritik – längre öppettider på stadsbiblioteket i Västerås”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/trots-personalens-kritik-nu-oppnar-biblioteket-som-vanligt-igen. Läst 28 december 2020. 
  192. ^ TT (20 december 2020). ”Biblioteken stänger efter nya restriktionerna”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/86PnK1. Läst 28 december 2020. 
  193. ^ Lundqvist, Anne-Lena; Linström, Jörgen; Dahlqvist, Mattias P. (21 december 2020). ”Snabba beslut för biblioteken efter regeringens besked”. Biblioteksbladet. https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/snabba-beslut-for-biblioteken-efter-regeringens-besked/. Läst 28 december 2020. 
  194. ^ TT, Alice Nordevik / (23 december 2020). ”Fel stänga biblioteken – ansvariga backar”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/regeringen-stangde-bibliotek-utan-laglig-grund. Läst 28 december 2020. 
  195. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (14 mars 2020). ”A – avrådan för alla länder”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/uds-reseinformation/ud-avrader/utlandsresor--avradan-for-alla-lander/. Läst 25 mars 2020. 
  196. ^ ”UD: Detta gäller om du blir fast utomlands”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/8mkay2. Läst 25 mars 2020. 
  197. ^ ”Svenskar fast när Peru stänger gränserna”. DN.SE. 19 mars 2020. https://www.dn.se/nyheter/varlden/svenskar-fast-nar-peru-stanger-granserna/. Läst 25 mars 2020. 
  198. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (17 mars 2020). ”Frågor och svar – inreseförbud till EU via Sverige”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 23 mars 2020. https://web.archive.org/web/20200323234935/https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/fragor-och-svar--inresestopp-till-eu-via-sverige/. Läst 25 mars 2020. 
  199. ^ ”Danmark stänger gränsen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/danmark-stanger-gransen-1. Läst 15 mars 2020. 
  200. ^ ”Norwegian ställer in alla inrikesflyg”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/norwegian-staller-in-alla-inrikesflyg. Läst 10 april 2020. 
  201. ^ ”Flygbolaget BRA hotas av konkurs”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/flygbolaget-bra-hotas-av-konkurs-1. Läst 10 april 2020. 
  202. ^ ”Raset för SAS – nästan samtliga flyg ställs in”. Expressen /Dina pengar/. https://www.expressen.se/dinapengar/aktier-och-bors/sas-raset-for-flygtrafiken/. Läst 10 april 2020. 
  203. ^ ”Skånetrafikens resande och intäkter minskar på grund av covid-19”. my News desk. http://www.mynewsdesk.com/se/skanetrafiken/pressreleases/skaanetrafikens-resande-och-intaekter-minskar-paa-grund-av-covid-19-2985234. Läst 11 april 2020. 
  204. ^ ”Kraftigt minskat resande med Västtrafik”. Skaraborgs Läns Allehanda. https://www.sla.se/2020/04/07/kraftigt-minskat-resande-med-vasttrafik/. Läst 11 april 2020. 
  205. ^ ”Coronaeffekten – minskat resande i kollektivtrafiken”. SR. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=7425371. Läst 11 april 2020. 
  206. ^ ”Finland stoppar svenska turister”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/svenska-turister-portas-fran-finland/. Läst 11 juni 2020. 
  207. ^ ”Riksdagen drar ned, endast 55 ledamöter ska delta vid omröstning”. Petterssons blogg. https://petterssonsblogg.se/2020/03/17/riksdagen-drar-ned-endast-55-ledamoter-ska-delta-vid-omrostning/. Läst 13 april 2020. 
  208. ^ ”Gruppledarna ändrar arbetssättet i kammaren med anledning av corona”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2020/mar/16/gruppledarna-andrar-arbetssattet-i-kammaren-med-anledning-av-corona/. Läst 13 april 2020. 
  209. ^ ”Gruppledarna ändrar arbetssättet i kammaren med anledning av corona”. 16 mars 2020. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2020/mar/16/gruppledarna-andrar-arbetssattet-i-kammaren-med-anledning-av-corona/. Läst 10 april 2020. 
  210. ^ ”Riksdagen förändrar arbetet – på grund av coronaviruset”. 16 mars 2020. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7430455. Läst 10 april 2020. 
  211. ^ "Coronautfrågningen – del 1" (vid 49m10s), Agenda, SVT, 17 januari 2021.
  212. ^ "30 minuter" (vid 12m20s), svtplay.se, 20 januari 2021.
  213. ^ ”Arbeta hemifrån”. Svenskarna och internet 2020. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/arbeta-hemifran/. Läst 25 mars 2021. 
  214. ^ Russell, Dave. ”WHO says Sweden's Corona strategy could be "a future model" post lockdowns” (på engelska). Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=7463561. Läst 23 maj 2020. 
  215. ^ ”Forskarupprop: Regeringen måste ta till striktare åtgärder”. Läkartidningen. 26 mars 2020. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/03/forskarupprop-regeringen-maste-ta-till-striktare-atgarder/. Läst 3 juni 2020. 
  216. ^ Vito Laterza & Louis Philippe Romer, "Coronavirus, herd immunity and the eugenics of the market." al-Jazeera 14 Apr 2020.
  217. ^ Gina Gustavsson, "Has Sweden's coronavirus strategy played into the hands of nationalists?" Guardian 1 May 2020.
  218. ^ ”22 forskare om flockimmunitet: Är en orealistisk strategi”. Aftonbladet. 22 maj 2020. https://www.aftonbladet.se/a/RRVeA2. 
  219. ^ Faux, Frédéric (8 april 2020). ”Covid-19: la stratégie suédoise critiquée” (på franska). Le Figaro.fr. https://www.lefigaro.fr/international/covid-19-la-strategie-suedoise-critiquee-20200408. Läst 25 maj 2020. 
  220. ^ Leigh, Gabriel (10 april 2020). ”Sweden Continues With Controversial Coronavirus Strategy: Is It A Big Mistake?” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/gabrielleigh/2020/04/10/sweden-continues-with-controversial-coronavirus-strategy-is-it-a-big-mistake/. Läst 25 maj 2020. 
  221. ^ ”Vu d’Allemagne. La stratégie de la Suède est-elle la meilleure pour contrer la pandémie ?” (på franska). Courrier international. 4 maj 2020. https://www.courrierinternational.com/une/vu-dallemagne-la-strategie-de-la-suede-est-elle-la-meilleure-pour-contrer-la-pandemie. Läst 25 maj 2020. 
  222. ^ Kim, Tae Hoon (22 maj 2020). ”Why Sweden is unlikely to make a U-turn on its controversial Covid-19 strategy | Tae Hoon Kim” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/commentisfree/2020/may/22/sweden-u-turn-controversial-covid-19-strategy. Läst 25 maj 2020. 
  223. ^ ”Peter Wolodarski: Stäng ned Sverige för att skydda Sverige”. DN.SE. 13 mars 2020. https://www.dn.se/ledare/peter-wolodarski-stang-ned-sverige-for-att-skydda-sverige/. Läst 25 maj 2020. 
  224. ^ ”Svidande kritik mot Peter Wolodarskis coronatext”. www.dagensmedia.se. https://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/svidande-kritik-mot-peter-wolodarskis-coronatext/. Läst 25 maj 2020. 
  225. ^ Wong, Ola (21 april 2020). ”Moralfilosofin som ger Sverige rätt”. Kvartal. https://kvartal.se/artiklar/moralfilosofin-som-ger-sverige-ratt/. Läst 25 maj 2020. 
  226. ^ [a b] Hanna Stjärne. ”Det viktigaste är att lyssna på publiken”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210228180822/https://omoss.svt.se/arkiv/bloggarkiv/2021-02-24-det-viktigaste-ar-att-lyssna-pa-publiken.html. Läst 28 februari 2021.  SVT,24 februari 2021.
  227. ^ Tomas Nordenskiöld. ”Lena Hallengren avfärdar kritik om ändrad coronamening”. Arkiverad från originalet den 12 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210212222039/https://www.expressen.se/nyheter/lena-hallengren-avfardar-kritik-om-andrad-coronamening/. Läst 17 april 2021.  expressen.se, 2 februari 2021.
  228. ^ [a b] Kulturnyheterna 18:15 (vid 0m20s), SVT, 29 april 2021.
  229. ^ [a b] "Kontextlös vaccinrapportering, Per Bolund satte tonen på de ratades förfest, Nya Medieombudsmannen Caspar Opitz om slarvjournalistik", Medierna, SVT, 1 maj 2021.
  230. ^ ”Mediekonsumtion – Titta, lyssna och läsa”. Svenskarna och internet 2020. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2020/mediekonsumtion-titta-lyssna-och-lasa/. Läst 8 april 2021. 
  231. ^ ”Worldometer - real time world statistics” (på engelska). Worldometer. https://www.worldometers.info/coronavirus/country/sweden/. Läst 17 april 2020. 
  232. ^ ”Preliminär statistik över döda” (XLSX). scb.se. https://www.scb.se/en/finding-statistics/search/Index?Query=Prelimin%C3%A4r+statistik+%C3%B6ver+d%C3%B6da&FileTypes=Excel&Date=LastWeek&Sort=relevance&Tab=scb&Exact=False#search-filter-form. , ”Preliminär statistik över döda” (XLSX). scb.se. https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/preliminar-statistik-over-doda/. 
  233. ^ Från TT/Omni 2020-05-23 "Liknande dödstal på äldreboenden varje år"
  234. ^ https://www.expressen.se/nyheter/musikern-olle-holmquist-dod-av-coronaviruset/
  235. ^ ”Farewell Thandika - Africa’s Shining Intellectual Light” (på engelska). Politico SL. http://politicosl.com/articles/farewell-thandika-africa%E2%80%99s-shining-intellectual-light. Läst 15 april 2020. 
  236. ^ ”Här är människorna bakom dödsstatistiken: ”Rikard ska inte bara vara en siffra””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/svenskarna-som-dott-i-corona-i-sverige1/. Läst 17 maj 2020. 
  237. ^ Lindqvist, Johan (28 mars 2020). ”Radiolegendaren Kerstin Behrendtz har avlidit i corona”. gp.se. http://www.gp.se/1.26094733. Läst 28 mars 2020. 
  238. ^ SvD-fotografen Tomas Oneborg avliden i covid-19”. Svenska Dagbladet. 31 mars 2020. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/svd-fotograf-avliden-i-covid-19. Läst 31 mars 2020. 
  239. ^ [a b] ”Gifta i 65 år – Marianne och Kjell dog i corona”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/gifta-i-65-ar-marianne-och-kjell-dog-i-corona/. Läst 17 april 2020. 
  240. ^ ”Familjesidan.se | Dödsannonser från hela landet”. www.familjesidan.se. https://www.familjesidan.se/cases/rundqvist-stig/funeral-notices. Läst 7 juni 2020. 
  241. ^ https://www.barnboksinstitutet.se/nyheter/till-minne-av-marianne-eriksson/
  242. ^ https://www.expressen.se/nyheter/adam-alsing-ar-dod/
  243. ^ https://bergsport.se/2020/04/18/jack-berg-har-lamnat-oss/
  244. ^ [1]
  245. ^ Thomsen, Dante (26 april 2020). ”Fotografen Gunnar Seijbold, 65, död i covid-19”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fotografen-gunnar-seijbold-65-dod-i-covid-19. Läst 26 april 2020. 
  246. ^ ”Ratsit - Anna Christina Carin Mohr”. Ratsit. 4 maj 2020. https://www.ratsit.se/19440710-Anna_Cristina_Carin_Mohr_Stockholm/roiJ3bTkOydMF07fzTvoaChKbIesRG-TW0MQqrd4XdY. Läst 11 maj 2020. 
  247. ^ https://www.expressen.se/gt/sport/fotboll/allsvenskan/legendariske-blavittbasen-dod-smittad-av-covid-19/
  248. ^ ”Nordegren & Epstein i P1”. Sveriges Radio. 20 maj 2020. https://sverigesradio.se/avsnitt/1516452. Läst 21 maj 202. 
  249. ^ https://www.expressen.se/nyheter/claes-borgstrom-har-avlidit/
  250. ^ ”Känd imam i Göteborg avliden | Allanyheter.com”. allanyheter.com. https://allanyheter.com/n/200522/kand-imam-i-goteborg-avliden_913176.html. Läst 23 maj 2020. 
  251. ^ Sigvard Marjasin död – avled i sviterna av covid -19”. SVT Nyheter. 25 januari 2021. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/sigvard-marjasin-dod-avled-i-sviterna-av-covid-19. 
  252. ^ ”Lars Norén är död i covid-19”. DN.SE. 26 januari 2021. https://www.dn.se/kultur/lars-noren-ar-dod-i-covid-19/. Läst 28 januari 2021. 
  253. ^ ”Journalisten Annette Kullenberg är död”. DN.SE. 28 januari 2021. https://www.dn.se/kultur/journalisten-annette-kullenberg-ar-dod/. Läst 28 januari 2021. 
  254. ^ ”Stig Malm är död – blev 79 år”. aftonbladet.se. 7 mars 2021. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/gWprR0/stig-malm-ar-dod--blev-79-ar. Läst 7 mars 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]