Dödbok

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även: Sveriges dödbok

Dödbok, begravningsbok eller död- och begravningsbok, är en kyrkbok för anteckningar om en avlidens namn, dödsdatum, begravning med mera. Dödböcker används mycket inom släktforskning. Den äldsta bevarade begravningsboken är från Helga Trefaldighets församling i Uppsala och börjar år 1608.

Exakt vilka uppgifter som skrevs in kunde variera kraftigt. Det berodde helt på prästen. Exemplet nedan är avskrivet från en dödbok. Olyckan inträffade den 29 oktober 1815 och mannen begravdes den 13 november.

Karl Thomas Jansson i Anderbo[redigera | redigera wikitext]

Ur en kyrkbok från 1815

Vådlig händelse

Häpen står menskligheten vid dennes grift och – om det ej vore förmätet frågar : Hwi (varför) föddes du? Det är likväl visst : ingen länk i varelsernas stora kädja, är onödiga. Nästan hela dennes lefnad om vittnar och den ytterlighet, till hvilken menskligheten skrider när hon ej låter sig ledas efter af Förnufts och Religions grundsatser. Med anlag till det goda börjar han sin bahna, men snart tystnar förnuftets röst för sinnlig hetens och slutar i des boja omfördes han på verldens stora skådeplats såsom en dåre. Fylleri var hans hufvudbegär och det var äfven orsaken till hans död; ty sedan han vid ett bröllopp blifvit öfwer- lastad satte han sig på sin häst, med hwilken han skjusat en af Bröllopps gästerna, men nedstörtad ge- nast, bröt halsen af sig och dödde efter få ögon- blick. Måtte ingen dela de känslor som sönderslet den, hwilken sattes i nödvändighet att före denna rys- liga tidning till Erika, som omgifven af sju omyndi- ge barn, knappt ägde morgondagens bergning.

Sedan behörig Rapport till länets Höfdinge afgått om denna händelse med tillkännagifvande af det här beslutet att begrafva honom den af lite afsides i kyrkogård i tysthet och dermed intet invänta, verkstäldes det enligt kyrko- lagens föreskrifter.

Obs att fel kan förekomma på grund av bitvis svårläst handstil.