Dödförklaring

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Dödförklaring (2005:130) är en juridisk term där en fysisk person ses som avliden (i samhällets ögon), även vid fall där dödsattest ej kunnat utfärdas.

I Sverige regleras dödförklaring genom lag om dödförklaring (2005:130). Ansökan om dödförklaring får göras av make, sambo eller arvingar. I de fall där det är fastslaget att personen verkligen är död får Skatteverket självt ansöka om dödförklaring. Nämnden för dödförklaring vid Skatteverket utreder och fattar beslut i vissa frågor om dödförklaringar.[1]

En person kan/ska dödförklaras:

  • Om personen är död. Vid detta fall ska personen dödförklaras omedelbart.
  • Om personen är försvunnen och det med hänsyn till omständigheterna är hög sannolikhet att personen har dött. Vid detta fall får ansökan om dödförklaring lämnas in ett år efter försvinnandet.
  • Om personen har försvunnit vid en större naturkatastrof, olycka eller liknande och det är hög sannolikhet att personen har dött. Vid detta fall får ansökan lämnas in direkt.
  • Om personen har försvunnit. Vid detta fall kan ansökan inlämnas tidigast fem år efter försvinnandet.

Efter att en dödförklaring blivit godkänd av Skatteverket så måste den kungöras och träder i laga kraft efter ett halvår (förutom vid naturkatastrofer/stora olyckor, då två månader gäller) om inga andra uppgifter inkommer.

Det råder ingen sekretess när det gäller uppgifter i ärenden om dödförklaring. Sådan sekretess (70 år) föreslås dock införas från och med 1 april 2010.[2]

Om ingen ansöker[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen skyldighet för anhöriga att ansöka om dödförklaring. Det kan därför dröja mycket länge innan de anhöriga ansöker om dödförklaring om de över huvud taget gör det. Till exempel dödförklarades en person 2011 som varit försvunnen sedan 1944.[3] Ett annat exempel gäller Raoul Wallenberg som bekräftats senast var i livet 1947, men som aldrig dödförklarats. I hans fall kompliceras det hela av att han äger en stor privatförmögenhet.[4] En del anhöriga väljer att inte göra en sådan ansökan alls. När det kommer till Skatteverkets kännedom att en person inte är bosatt på den ort som finns angiven i folkbokföringsregistret görs en utredning. Om man inte får kontakt med personen kan personen registreras som "utan känd hemvist". En person som varit registrerad utan känd hemvist oavbrutet i två år kan avregistreras ur folkbokföringen som obefintlig.[5] Om ingen anhörig ansöker om dödförklaring så avregistreras alltså ändå personen som obefintlig ur folkbokföringsregistret efter en viss tid.

Upphävande av dödförklaring[redigera | redigera wikitext]

En dödförklaring bygger på antagandet (presumtionen) om att personen är död. Om det senare skulle visa sig att personen lever är dödförklaringen automatiskt ogiltig eftersom den byggt på ett felaktigt antagande. Det gör att någon särskild ansökan om att upphäva en dödförklaring inte behöver göras och några regler för detta inte finns.[6] Däremot finns det i lagen om dödförklaring reglerat hur, i ett sådant fall, den tidigare dödförklarades egendom ska återställas. Om en person som dödförklarats skulle visa sig leva så måste alla som ärvt den dödförklarade återlämna tillgångarna.

Årligen dödförklaras ett 20-tal[7] personer där en större eller mindre osäkerhet råder vad gäller omständigheterna (SFS 2005:130 §3 och §4). Det är ovanligt att kvarlevor återfinns efter en person som dödförklarats, men det händer någon enstaka gång.[8] Det är ännu mer ovanligt att någon av dessa dödförklarade senare visar sig vara i livet (eller ha varit i livet efter tidpunkten för försvinnandet). Om ett sådant fall berättas dock i GP onsdagen den 16 december 1959.[9]Om ett annat sådant fall berättas i Borås Tidning 16 mars 1980.[10] Ett mer aktuellt fall uppmärksammades i pressen i september 2008 i samband med att en man som varit bosatt tillsammans med sin MS-sjuka sambo i en camping-stuga i Bruzaholm i närheten av Eksjö (troligen felaktigt) påstods ha hållit henne inspärrad mot hennes vilja under lång tid.[11] Mannen hade då sökts av myndigheterna sedan 1995 och dödförklarats 2006. Hans senaste kontakt med någon myndighet över huvud taget hade varit 1982. Eva Mårtensson, dåvarande samordnaren vid nämnden för dödförklaring vid Skatteverket säger i en intervju i samband med fallet 2008 att hon endast känner till 1 eller 2 fall under de senaste 20 åren när en dödförklarad person senare visat sig vara i livet.[12]

Rättsfall[redigera | redigera wikitext]

  • NJA 1977 s. 118
  • NJA 1980 s. 44
  • RH 1986:173
  • Högsta domstolen 1995-02-10 NJA 1995 s. 39 (NJA 1995:8)
  • Svea hovrätt 2000-03-28 RH 2000:35
  • Kammarrätten i Stockholm 2009-12-04. "En man som led av depression och betecknades som självmordsbenägen hade lämnat sitt hem i febr. 2007 och efterlämnat ett avskedsbrev till sin sambo. Hans bil återfanns i Helsingborgs hamn. I juni 2008 ansökte sambon om dödförklaring av sambon. Kammarrätten i Stockholm fann att omständighterena i fallet var sådana att det var mycket sannolikt att mannen var död. Målet återvisades till Skatteverket."

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SFS 2007:780 Förordning (2007:780) med instruktion för Skatteverket Svensk författningssamling (SFS)
  2. ^ Stärkt sekretess vid dödförklaring Riksdag & Departement, 9 december 2009
  3. ^ Post- och Inrikes Tidningar, kungörelse-id: K385940/10. Enligt obekräftad uppgift så "Stupade denna person på Ösel som mobiliserad i sovjetarmén."
  4. ^ Raoul Wallenbergs okända miljoner Affärsvärlden, 22 september 2004
  5. ^ Folkbokföringslag (1991:481) §6
  6. ^ Betänkande 2004/05:LU20 Nya regler om dödförklaring Läst 30 januari 2010
  7. ^ 22 st 2010; 19 st 2009; 25 st 2008 (antal publicerade kungörelser i Post- och Inrikes Tidningar)
  8. ^ Skelettrester identifierade Allehanda.se, 18 januari 2010 "Sven Berglund försvann 13 januari 2007. Han dödförklarades 25 augusti 2008. Skelettdelar återfanns 12 augusti 2009, som genom DNA-teknik kunde bekräftas vara hans i början av 2010."
  9. ^ Tidningsman dödförklarad i fyrtio år Göteborgsposten 16 december 1959
  10. ^ 1952 gav familjen upp - två år senare kom han hem: Överlevde 11 år i ryskt fångläger Borås Tidning, söndagen 16 mars 1980, ss. 16-17.
  11. ^ Därför blev han dödförklarad Aftonbladet 7 september 2008, Läst 30 januari 2010
  12. ^ Levande döda i registren Nyheter SR Jönköping 9 september 2008, Läst 30 januari 2010