Dücker

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fartygen, se HMS Dücker.

Dücker var namnet på två svenska adelsätter varav en gren upphöjdes till grevlig. Båda är utslocknade.

I ingressen till släktens artikel i Anreps ättartavlor står att ätten kommer från Köln och att den introducerats på riddarhuset i Riga. De båda ätterna i Sverige levde i Balticum och erkändes som adliga i Sverige när detta landområde införlivades i Sverige.

Adliga ätten nr 207[redigera | redigera wikitext]

Stamfader för den adliga ätten Dücker är en Johan Dücker till Wartz i Livland, som utsågs till lantråd och dessförinnan var vasall hos Erik XIV. Hans hustru var en Staël von Holstein. Deras ättlingar kvarblev på den sidan Östersjön. En sonson till Johan Dücker var Johan Franzson Dücker som naturaliserades som svensk adelsman och år 1634 introducerades å ättens vägnar på nummer 207. Han var arvherre till Wartz, herre till Tidaholm i Västergötland, Ramshult i Småland och Holmgård i Finland. Till hustru hade han Sigrid Ulf af Horsnäs vars mor var en Slatte. Deras son Gustaf Dücker undertecknade 1649 ständernas förklaring om successionen. Han fick en son, ryttmästaren Johan Gustaf. Ätten anses utgången.

Grevliga ätten nr 61[redigera | redigera wikitext]

Som stamfader för grevliga ätten är en major Carl Fredrik Dücker som dödades i en duell och var gift med Anna Sass. Deras son Carl Gustaf Dücker var född i Livland, och blev fältmarskalk och president i Krigskollegium. År 1711 upphöjdes han till friherre utan att först ha adlats, men tog i den egenskapen inte introduktion. I stället upphöjdes han till greve 1719 och introducerades som sådan på nummer 61. Sedan han introducerats var han greve av Jakobsberg i Järfälla socken samt friherre till Säby där. Hans första hustru var furstinnan Theodora Zkozielska Oginska, vars mor var en Wrangel af Lindeberg. Andra hustrun var grevinnan Hedvig Wilhelmina Oxenstierna af Korsholm och Wasa vars mor var en Douglas. Ätten fortlevde med två barn från första äktenskapet. Dottern gifte sig von Rosen och sonen Carl Fredrik Dücker d.y. blev överstelöjtnant och var gift Bennet. Ätten fortlevde med dennes ättlingar i Sverige mot slutet av 1800-talet, men var vid ingången till 1900-talet utgången.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor
  • scb.se Namnsök
  • Adelskalendern 1923 (saknas, utslocknad)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]