Daugava

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Düna)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För musikalbumet av Lars Winnerbäck, se Daugava (musikalbum).
Dyna (Daugava)
vitryska: Заходняя Дзьвіна
ryska: Западная Двина́
flod
Daugava i Riga
Daugava i Riga
Länder Ryssland
Vitryssland
Lettland
Bifloder
 - vänster Kasplja, Ula, Dzisna
 - höger Obal, Drysa, Dubna, Aiviekste, Ogre
Källa
 - läge Valdajbergen, Ryssland
 - höjdläge 221 m ö.h.
Mynning Rigabukten
 - läge Lettland
 - höjdläge m ö.h.
Längd 1 020 km
Flodbäcken 87 900 km²
Vattenföring
 - medel 678 /s
GeoNames 619322
Fluss-lv-Düna.png

Daugava eller Dyna (äldre svenskt namn) är en flod i Europa. Den är 1 020 kilometer lång och rinner från Valdajhöjderna (där även Volga har sin källa) i centrala Ryssland genom Vitryssland till mynningen i Rigabukten i Östersjön. De sista 357 kilometrarna av floden flyter genom Lettland. Avrinningsområdet är 87 900 km². Medelvattenföringen vid mynningen är 678 m³/s.

Benämningar[redigera | redigera wikitext]

Floden rinner genom flera europeiska språk och kulturområden och har därför många namn. På svenska användes tidigare det tyska namnet Düna ibland omskrivet till Dyna eller Västra Dvina från ryskan. För på vitryska och ryska heter floden Заходняя Дзьвіна, vilket transkriberas Zachodnjaja Dzvina eller Zahodniaja Dźvina respektive Западная Двина́, Zapadnaja Dvina. Det betyder ungefär "Västra Dvina". På polska och estniska heter den Dźwina respektive Väina. Daugava är numer den mest vanliga benämningen i svensk facktext, medan Düna/Dyna används i historiska sammanhang, som Slaget vid Düna.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Daugava utgjorde redan på vikingatiden den viktigaste handels- och transportvägen från Östersjön österut. Svenska vikingar började sin långa färd till Konstantinopel via floden. Under medeltiden seglade tyska och holländska köpmän (Hansan) på flod. Vid utgrävningar längs floden har arkeologerna funnit en stor mängd vikingatida föremål. Bland de vanligaste fynden är ringspännen och fragment efter dem, armbandsfragment i mängder med vackra stämpeldekorer och även ett antal med guldförgyllning, fingerborgar, korsfragment som lär ha kommit från prydnadsnålar, hängen samt klippningar och hela arabiska silverdirhamer, ett mynt som vikingarna använde mycket av eftersom man inte började prägla egna mynt förrän på sen vikingatid och in på medeltiden. Många dirhamer är daterade till 800-talet, så det lär ha varit ungefär då som floden användes som mest.

Vid Daugavas södra strand, nära Riga, besegrade Karl XII den sachsiska armén i slaget vid Düna den 9 juli 1701.

Vattenkraftverk[redigera | redigera wikitext]

I Lettland finns tre vattenkraftverk (lettiska: hidroelektrostacija, förkortas som HES) med dammar i floden som tillsammans producerar över hälften av Lettlands elbehov.[1]

Ett fjärde vattenkraftverk har planerats i Daugavpils men planerna har mött stark kritik, till exempel för den stora investeringen i relation till produktionen.[2] Det finns också planer att bygga vattenkraftverk vid Daugava i Vitryssland.[källa behövs]

Städer vid Daugava[redigera | redigera wikitext]

Solnedgång över Daugava utanför Jaunjelgava.

Rigas broar över Daugava[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsbron över Daugava i Riga.
  • 1701: Karl XII byggde den första bron som korsar Daugava. Den använde rep som bundna till båtar och efter att bron använts i ett anfall lämnades bara strukturen kvar. Den förstördes år 1710 av den ryska armén.[3]
  • 1714: En bro i Riga som består av en flotte byggs och tas isär 1 november för att förvaras under vintern så att den lätt kan byggas om varje vår just efter att isen har smält.[3]
  • 1873: En järnvägsbro i Riga byggs i stål. Den används också av gående.[3]
  • 1896: En pontonbro i Riga tillkommer. Dess bygge föreslogs redan år 1888 av stadsförvaltningen.[3]
  • 1928: Järnvägsbron i Riga har reparerats klart efter att den förstördes år 1917.[3]
  • 19401945: Broar sprängs och bombas under andra världskriget.
  • 1945: En pontonbro i Riga anlades.[källa behövs]
  • 1955: Stenbron (lettiska: Akmens tilts) i Riga invigdes
  • 1976: Salu tilts i Riga ("Öbron") invigdes
  • 1981: Vanšubron i Riga invigdes
  • 2008: Södra bron (lettiska: Dienvidu tilts) i Riga invigdes.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Daugava hydropower plants (Daugavas vattenkraftverk)” (på engelska). Latvenergo. http://www.latvenergo.lv/eng/about_us/generation/hpps/. Läst 20 juni 2014. 
  2. ^ ”Cik dzīvotspējīga patlaban ir Daugavpils HES ideja? (Hur viabel är idén om Daugavpils vattenkraftverk just nu?)” (på lettiska). LSM.LV. 9 oktober 2013. http://www.lsm.lv/lv/raksts/vide-un-zinatne/zinas/cik-dziivotspejiiga-patlaban-ir-daugavpils-hes-ideja.a67285/. Läst 20 juni 2014. 
  3. ^ [a b c d e] ”Daugava” (på engelska). Riga municipality. https://www.riga.lv/EN/Channels/About_Riga/History_of_Riga/Stories/Udeni/Daugava.htm. Läst 21 juni 2014. 
  4. ^ ”Dienvidu tilta maģistrālie pievedceļi (Södra brons anslutna huvudvägar)” (på lettiska). Rīgas domes Satiksmes departaments. http://www.rdsd.lv/?ct=dienvidceli. Läst 21 juni 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]