D-vitaminbrist

Från Wikipedia
Version från den 8 april 2016 kl. 19.30 av RomulusBot (Diskussion | Bidrag) (→‎top: Mallnamnsbyte, replaced: {{Infobox sjukdom → {{Faktamall hälsotillstånd med AWB)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
D-vitaminbrist
latin: hypovitaminosis d
Klassifikation och externa resurser
ICD-10E55
ICD-9268
DiseasesDB13942
MeSHsvensk engelsk

D-vitaminbrist är en näringsbristvitamin D, vilket typiskt drabbar dem som inte får tillräckligt med solljus, är mjölkallergiker eller veganer. Vitamin D bildas av huden i reaktion på solen och finns som spårämne i livsmedel som vissa fiskar, ägg, och sädeslag.[1] I mera sällsynta fall uppkommer D-vitaminbrist för att kroppen inte förmår tillverka vitaminet. Hos barn orsakar bristen rakit och hos vuxna osteomalaci.[2] Sjukdomen, som har diffusa symtom som kan ha andra orsaker, fastställs med blodprov.[3]

Vitamin D påverkar kroppens kalcium- och fosforomsättning och därmed mineraliseringen i skelettet.[4]

Symtom

Vitamin D-brist kan ge skelettsmärta och muskelsvaghet, men dessa symtom är för många personer lindriga.[5] Brist kan också yttra sig i trötthet och depression.[6]

Hos barn leder allvarlig D-vitaminbrist till rakit (engelska sjukan). Detta leder till mjukt skelett som kan yttra sig i felställningar såsom hjulbenthet, försenad tandväxling och alltför stor skalle.[7]

Allvarlig D-vitaminbrist hos dem som slutat växa yttrar sig i benuppmjukning (osteomalaci), gångsvårigheter , diffus smärta, parestesier och kramp, myopatier, frakturer och koncentrationssvårigheter.[8]

En svensk studie från Karolinska institutet 2016 har visat ett starkt samband för kvinnor mellan för lite sol och att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, och troligen beror det på D-vitaminbrist.[9]

Riskgrupper

Personer som har förhöjd risk för D-vitaminbrist är personer som inte får tillräckligt med solljus (för att de är innesittande, har mörk hud, eller bor i nordliga breddgrader), personer som inte får tillräckligt med D-vitamin i kosten (veganer), äldre personer, personer som lider av fetma, personer som lider av sjukdomar i mag- och tarmsystemet eller njurarna,[10] personer som äter läkemedel som påverkar nivåerna, och personer som lider av vissa andra sjukdomar, såsom primär hypoparatyreoidism, giftstruma, sarkoidos, tuberkulos, lymfom, och leversvikt. Eftersom bröstmjölk innehåller mycket litet D-vitamin kan ammande barn drabbas.[11]

Referenser

  1. ^ http://www.webmd.com/diet/guide/vitamin-d-deficiency
  2. ^ Svenska MeSH
  3. ^ http://www.healthline.com/health/vitamin-d-deficiency#3
  4. ^ http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=4004
  5. ^ http://www.webmd.com/diet/guide/vitamin-d-deficiency
  6. ^ http://www.healthline.com/health/vitamin-d-deficiency#3
  7. ^ http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=4004
  8. ^ http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=4004
  9. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6393312
  10. ^ http://www.healthline.com/health/vitamin-d-deficiency#2
  11. ^ http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=4004