M/S Scandinavian Star

Från Wikipedia
(Omdirigerad från DA-NO Linjen)
Uppslagsordet ”Scandinavian Star” leder hit. För dokumentärserien, se Scandinavian Star (TV-serie).
M/S Scandinavian Star
Scandinavian Star i Lysekil efter den katastrofala branden.
Scandinavian Star i Lysekil efter den katastrofala branden.
Allmänt
Tidigare namnRegal Voyager (1994-2004),
Candi (1990-1994),
Scandinavian Star (1984-1990),
Island Fiesta (1984),
Stena Baltica (1984),
M/S Massalia (1971-1984)
IMO-nummer7048219[1]
ÄgareInternational Shipping Partners, Nassau, Bahamas (1994-2004)
Vognmandsruten K/S, A/S, Nassau, Bahamas (1990-1994) SeaEscape Ltd, Nassau, Bahamas (1984-1990)
Stena Cargo Line Ltd, Nassau, Bahamas (Stockholm, Sverige) (1983-1990)
Compagnie de Paqueboats, Marseille, Frankrike (1971-1983)[1]
Historik
ByggnadsvarvDubigeon Normandie S.A. Prairie-au-Duc, Nantes, Frankrike[1]
Nybyggnadsnr.124[1]
Sjösatt19 januari 1971[1]
Levererad5 juli 1971[1]
ÖdeUpphuggen 2004, Alang, Indien.[1]
Tekniska data
Längd ö.a.142,14 m[1]
Bredd22,20 m[1]
Djupgående5,50 m[1]
Tonnage10513[1]
Nettodräktighet5269[1] registerton
Dödvikt2100[1]
MaskinTvå 16-cyl, Pielstick dieslar[1]
11 770 kW[1]
Maximal hastighet20,0 knop[1]
Passagerare874 → 465 → 385 efter ombyggnationer[1]
Hytter874 → 385 efter ombyggnation[1]
Fordon250[1]
Scandinavian Star i Lysekil, efter bogsering till hamn.

M/S Scandinavian Star var en bil- och passagerarfärja färdigbyggd 1970 av Dubegion-Normandie med namnet M/S Massalia som eldhärjades i Skagerrak den 7 april 1990 utanför Lysekil på väg från Oslo i Norge till Fredrikshamn i Danmark. Ombord fanns 383 passagerare och 99 i besättningen.[2] De flesta passagerarna var barnfamiljer och pensionärer som firade påsk. 159 personer omkom.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Fartyget sjösattes den 19 januari 1971, som M/S Massalia. 1984 döptes fartyget om till M/S Scandinavian Star. I april 1990 köptes fartyget av Vognmandsruten och sattes i trafik för DA-NO Linjen mellan Oslo och Frederikshavn. Köpet var dock inte juridiskt färdigt utan fartyget ägdes formellt fortfarande av ett bahamiskt rederi.

Efter katastrofen renoverades och ombyggdes färjan i Italien. Bland annat så togs pooldäcket bort och ersattes med ett öppet bildäck. Hon trafikerade under sina senare år bland annat den karibiska övärlden under namnet M/S Regal Voyager.

Fartyget höggs upp i Alang i Indien i maj 2004.

Besättning[redigera | redigera wikitext]

M/S Scandinavian Star sattes i trafik den 1 april 1990, direkt från Karibien i dåligt skick. Besättningen var ny och hade bara fått några dagars träning på fartyget, och till exempel inte gjort någon brandövning.[3][4]

Branden[redigera | redigera wikitext]

Natten till den 7 april 1990 eldhärjades fartyget. En första brandhärd i en hög sängkläder och skräp upptäcktes kl. 01:55 utanför en hytt på däck 4 vilken släcktes av passagerare och rapporterades. Strax efter kl. 02:00 uppstod en andra brand utanför en hytt på däck 3, vilket ledde till ett våldsamt brandförlopp med spridning till däck 4, varefter befälhavaren satte igång det otillräckligt fungerande brandlarmet. Kl. 02:24 bedömdes branden vara utom kontroll, varför nödsignal skickades ut till Tjøme radio i Tjøme i Norge, med angivande av att passagerare och besättning var i färd med att gå i livbåtarna. Den norske kaptenen Hugo Larsen lämnade fartyget kl. 03:38, varvid han på upprepade direkta frågor från befälhavaren på närliggande M/S Stena Saga helt felaktigt uppgav att ingen person fanns kvar att rädda på fartyget.[5]

Människor ombord[redigera | redigera wikitext]

Det fanns då 383 passagerare och 99 i besättningen ombord.[2] De flesta passagerarna var barnfamiljer och pensionärer som firade påsk. Av de 159 personer som omkom var 26 barn under 15 år. Bland de omkomna fanns tre svenskar. Alla utom två av de omkomna var passagerare.[6] Vid femtiden på eftermiddagen uppgav svensk polis att 75 personer hade omkommit, men när fartyget lade till vid kaj klarnade olycksbilden och katastrofens verkliga omfattning blev uppenbar, då räddningsmanskapet möttes av döda människor i fartygsvraket.

Flera utredningar[redigera | redigera wikitext]

Polisutredningen 1990[redigera | redigera wikitext]

Det har aldrig med säkerhet fastslagits vem eller vilka som anlade bränderna. En 37-årig dansk långtradarchaufför, som tidigare dömts för mordbrand, fanns ombord. Han omkom själv i lågorna vid den andra branden i ordning. Om han var skyldig, till någon eller flera av bränderna, som den norska polisen menade, vet ingen, men skeptiker som den svenske insatsledaren vid branden har pekat på att han hade 1,7 promille alkohol i blodet, att han dog tidigt av rökförgiftning och att han dött före den tredje branden och inte heller hade tillgång till de minst tre platser, på vilka bränder anlades.[7] Fartyget överförsäkrades kraftigt endast en vecka tidigare, och mycket tyder på att den eller de som anlade bränderna hade god kunskap om fartyget.[8]

Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-05)
Motivering: Vad visar polisanmälningen mot åklagaren samt Firesafes rapport?
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Utredningen 2013[redigera | redigera wikitext]

Den 7 april 2013, 23 år efter katastrofen, presenterade stiftelsen "Etterforskningen av Mordbrannen Scandinavian Star", inrättad av anhöriga till offren, en ny rapport om brandorsaken. Deras slutsats är att flera besättningsmedlemmar låg bakom bränderna på Scandinavian Star och att de medvetet saboterade räddningsarbetet ombord. Bakom rapporten står en grupp norska och svenska brandmän, brandingenjörer och skeppsexperter och deras slutsatser kan sammanfattas med att:[9]

  • Minst fyra separata bränder anlades ombord. Den utpekade danska pyromanen dog i brand nummer två.
  • Branden var ett försäkringsbedrägeri, som utfördes av minst tre besättningsmän ombord.
  • De skyldiga manipulerade ventilationssystem, branddörrar och sprinklersystem för att uppnå maximal brandspridning.

Ytterligare en aspekt är att en av besättningsmännen togs på bar gärning när han sparkade bort kilar under dörrarna som användes av brandmännen för att dra slangar från skott till skott. Brandmännen blev förhindrade att utföra sitt jobb. Enligt ett vittne ska även besättningsmannen ha krossat en glasvägg till ett diskotek, eventuellt för att han ville ge näring åt elden.[10]

Rapporten pekar således ut pengar som motivet, samt slår fast den tidigare utpekade dansken som oskyldig. Stiftelsen har även meddelat, att den planerar att polisanmäla åklagaren som lade ner utredningen.[11][uppföljning saknas]

Utredningar 2016[redigera | redigera wikitext]

Den 9 augusti 2016 lade Oslopolisen ner den återupptagna utredningen i brist på nya avgörande bevis, efter två års arbete. Några år tidigare hade den danske huvudutredaren Flemming Thue Jensen, som var en av de första som steg ombord på det bärgade fartyget i Lysekil, sagt att branden var anlagd av personer med god fartygskännedom i ett försäkringsbedrägeri.[12][13][14]

På uppdrag av norska stortingets granskningskommission utredde företaget Firesafe branden och kom i sin rapport som överlämnades 31 oktober 2016 fram till att det varit sju brandhärdar, mot tidigare fyra.[13] Granskningskommissionen siktar på att avlämna slutrapport senast 1 juni 2017.[15][uppdatering behövs]

Rättsligt efterspel[redigera | redigera wikitext]

Den 3 december 1992 dömdes skeppsredaren Henrik Johansen och rederidirektören Ole B. Hansen till fängelse i 40 dagar, och den norske befälhavaren Hugo Larsen till fängelse i 60 dagar för brott mot reglerna om fartygets säkerhet av den danska specialdomstolen Sø- og Handelsretten.

Den 22 november 1993 dömde Højesteret i Danmark dessa tre till 6 månaders (och inte 6 års) fängelse vardera. Johansen och Hansen dömdes också till näringsförbud för sjöfartsverksamhet. Ole B. Hansen flydde landet och undgick därigenom att avtjäna straffet.[5][16]

Minnesmärke[redigera | redigera wikitext]

Minnesmärke över branden på M/S Scandinavian Star.

Den 7 april 2006 invigdes ett minnesmärke nära Akershus fästning i Oslo, utfört av Monumentet skulptören Jon Torgersen. Det avbildar en kvinna med sitt barn och har en platta med namnen på brandens dödsoffer.[17]

Ett permanent minnesmärke i Lysekil avtäcktes den 13 maj 2021 (Kristi himmelsfärdsdag). Avtäckningen var på grund av coronaviruset uppskjuten sedan 2020.[18]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] ”M/S MASSALIA (1971)”. Fartygsfakta.se. Arkiverad från originalet den 26 maj 2012. https://archive.ph/20120526091221/http://www.faktaomfartyg.nu/massalia_1971.htm. Läst 6 april 2013. 
  2. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150122052444/http://www.socialstyrelsen.se/publikationer1993/1993-3-3. Läst 15 augusti 2013. 
  3. ^ https://tanum.se/download/18.7664b4813898b7df9860188/1445607774996/Mästerlotsen+och+mysteriet+Scandinavian+Star.pdf
  4. ^ https://sverigesradio.se/avsnitt/82290?programid=2519
  5. ^ [a b] Patrik Thornéus: Olycka med många frågetecken – Vem bär skulden för branden på Scandinavian Star? i tidskiften Trossen 2011:3, sidorna 61–65.
  6. ^ Aktuellt 90, april, scandinavian star
  7. ^ Brandekspert: Forkert mand fik skylden for dødsbrand på Scandinavian Star i Politiken den 5 april 2013
  8. ^ Branden på M/S Scandinavian Star P3 Dokumentär, 8 maj 2009
  9. ^ Mener mannskap stiftet brannen på «Scandinavian Star», NRK, 2013-04-05
  10. ^ ”Ny rapport: Branden på Scandinavian Star anlades av besättningsmän”. Aftonbladet. 6 april 2013. http://www.aftonbladet.se/incoming/article16552566.ab. 
  11. ^ Ny rapport: Branden på Scandinavian Star anlades av besättningsmän, Aftonbladet, 2013-04-06
  12. ^ https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/09/oslopolisen-inget-sabotage-pa-scandinavian-star
  13. ^ [a b] ”Flera sabotörer orsakade brand på Scandinavian Star”. 15 januari 2017. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=6608551&utm_source=dlvr.it. 
  14. ^ https://www.gp.se/nyheter/västsverige/besättningen-på-scandinavian-star-frias-från-misstankarna-om-mordbrand-1.3636808
  15. ^ ”Brannen på Scandinavian Star startet sju steder”. 15 januari 2017. http://www.dagbladet.no/nyheter/ny-rapport---brannen-pa-scandinavian-star-startet-sju-steder/66637946. 
  16. ^ Lars Halskov (28 mars 2010, läst 22 augusti 2016). ”Branden der ikke vil slukkes”. Politiken. http://politiken.dk/indland/ECE934837/branden-der-ikke-vil-slukkes/. 
  17. ^ https://svt.se/nyheter/utrikes/minnesmarke-i-oslo-over-fartygsoffer
  18. ^ https://www.expressen.se/gt/minnesmarke-invigdes-for-att-hedra-de-som-dog-i-katastrofen/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Svenska fartygskatastrofer och förlisningar
Sjöolyckor1
Andra världskriget2
Svenska
Utländska3
Örlogsfartyg
Utlandsägda3
Övriga förlisningar
1 Fler än 6 döda svenskar.  2 1939-1945.  3 I svenska vatten eller (fd) svenskt fartyg.
Projekt fartyg och sjöfart
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=M/S_Scandinavian_Star&oldid=53222739”